lördag, november 17, 2018

Min lördag





* * *
Vardagen är fin och fullt upp. Det känns som om jag inte hinner med 
många av de ting som ger min tillvaro en guldkant. Att fotografera, 
att skriva, att sy och pyssla. Att flytta om saker hemma. Klura på att måla 
om en tavelram eller ljusstake. Men det är okej, för jag har mina dagar 
fyllda av människor jag tycker om och mina kvällar fyllda av de jag älskar.

Ler för mig själv när jag byter ut en webbflik med tjusiga örhängen mot att googla 
efter bakteriedödande tvätt för hundar. Så glamouröst är livet, ungefär.

I veckan har jag bytt plats på jobbet för att hoppa in som nyhetschef under 
några dagar. Det är roligt men jag är hjärntrött på kvällarna och efter 
utvecklingssamtal på skolan och läxförhör är det enda jag vill att ta 
en varm dusch eller kura ihop mig i soffan och se något skönt som 
inte kräver särskilt mycket tankeverksamhet.

Men nu är det lördag och jag och mina flickor har varit ute på 
en förmiddagspromenad där kopparsol sken över oss.

Solen har gått ner och det är mörk lördagseftermiddag. Siri har feber 
och jag har behov av stillhet, så vi lyssnar på julmusik och håller 
oss hemma. Hon sitter med sin bullet journal och textar medan jag 
stryker tvätt och ska laga något trasigt plagg.

Den stillheten, den är mjukhet för själen. Musiken, tystnad av ord. 
Vetskap om att brasan brinner i kaminen, att middagen är påbörjad 

~ och att vi bara ska vara hemma ikväll.


fredag, november 09, 2018

Pärlan på fyra ben


* * *
Den här pärlan börjar runda av sin kortinsonkur nu.
Sista svampmedicinen är svald och nu håller vi tummarna
för att vi slipper hälsa på veterinären ett tag.

Vädret är inte det bästa för dålig hud. Varje promenad
betyder smuts och sand i tassar och under magen.
Men Leslie trivs i duschen, och tur är väl det.

Annars gillar hon att lägga upp huvudet på
soffans armstöd. Mjukt för kroppen ska det vara.
Golvet, det passar inte för prinsessan på ärten.

Och ska man någon gång ligga på golvet behövs
det textilier. Därför fixade hon till lite i hallen när
hon var ensam hemma. Tydligen var det inte
så fint med kuddarna på bänken, så de
piffade hon till golvet med istället.

Hudinfektioner och öronsvamp är ändå
världsliga ting. Den här ömhjärtade och
vackerögda hunden är verkligen en pärla.


tisdag, november 06, 2018

Vegetarisk favorit: Morotspaj





* * *
På Siris uttryckliga önskan äter vi numera (ofta) flera
vegetariska måltider i veckan. Jag gör det gärna, men det
är lite klurigt. Jag gillar olika former av "fejkkött", som oumph,
men får ont i magen av dem. Dessutom gillar inte Siri svamp
(bra vegetarisk bas) och helst inte för äggbaserade maträtter.

Många vegbiffar innehåller mjöl ~ och maten blir lätt väldigt kolhydratrik.

Men ett gäng favoriter har vi samlat på oss. 

Tomatsoppa är en klassiker, liksom morotssoppa. En vegangryta
med tomatbas och solroskärnor räknas också till favoriterna.

Den här pajen är krämig och len, samtidigt som den
är smakrik. Den får mig att tänka på de vegetariska
luncherna som serverades på kulturkaféet Krokodil.


Morotspaj


Pajskalet

Ugn: 225 grader

2 dl havregryn

1 dl quinoamjöl

2 dl mandelmjöl

150 g smör

salt


Fyllningen

Ugn: 175 grader

800 g morötter

1 tärning grönsaksbuljong

1 ägg

2 dl crème fraiche

150 g riven Västerbottensost

salt och peppar

Ett paket fetaost

Cirka 15 kalamataoliver (urkärnade)

En liten påse pinjenötter


Gör såhär: Börja med att sätta på ugnen
och göra pajdegen: 
Mixa ihop havregryn, quinoamjöl,
mandelmjöl, smör och salt i en matberedare. 

Tryck ut pajdegen i en pajform med lite högre kanter.

Känns degen kladdig? Pudra över lite mandelmjöl
innan du fortsätter trycka ut degen.

Förgrädda i cirka tio minuter, 225 grader.

Sänk temperaturen till 175 grader.


Medan pajskalet svalnar, gör fyllningen: Riv morötterna
och fräs på ganska hög värme i smör eller olja.
Smula över en tärning grönsaksbuljong.

Rör ihop ägg, crème fraiche och Västerbottens-
ost i en skål och blanda ihop med morotsfräset.
Smaka av med salt och peppar.

Häll ner i pajskalet, bryt fetaosten i bitar och stoppa
ner i morotsröran. Peta även ner oliverna.

Rosta pinjenötterna lätt och strössla över pajen.

Grädda tills pajen fått fin färg, cirka 35 minuter.

Servera med en härlig sallad, gärna med avokado i.


torsdag, november 01, 2018

Dags att knyta ihop maratonsäcken



* * *
Så har det gått två veckor sedan jag sprang maraton. 

Kroppen känns hel och stark. Jag har påbörjat ett nytt
träningsprogram (älskar att ha en plan) med ett helt annat
upplägg. Detta ska jag ge åtta veckor. Det går ut på två
styrkepass per vecka (ett underkropps- och ett
överkroppspass), två pass som kombinerar jättekorta
intervaller på löpband med promenad, samt ett pass cirkelträning.

Mycket fokus ligger på att bli starkare kring höfter och rumpa,
vilket jag tror är bra för min löpning. Efter första brutala - alltså
brutala! - träningsvärken svarar kroppen jättefint på vikterna.

Jag har nu landat i mitt Palma-maraton också. Har tittat på
den officiella tiden som visar att jag sprang tio minuter
långsammare än förra gången. När jag tänker på hur omständig-
heterna var och hur det kändes under loppet så är jag nöjd.

När jag sprang ett intervallpass nyligen slog
jag ingång min maratonlåt och trodde att jag skulle
bli känslosam. Men det kändes inte ledsamt,
utan bara bra. Jag tackar "Flames" och har
redan hittat en ny pepplåt att träna till.

För om jag är ärlig funderar jag på nytt maraton.
Här på bordet ligger återigen "Stora löparboken
för kvinnor" och jag ska nu ta mig en allvarlig funderare
på att kliva på ett nytt maraprogram efter nyår.

Just nu är det två saker jag är sugen på:

1) Nya banan av Stockholm maraton. Det vill jag springa
för att kapa de där tio minuterna. Och för att det arrangemanget
var så otroligt bra och peppande och roligt.

2) Ett fjällmaraton med en kompis. Här handlar det enbart
om upplevelsen, om att genomföra och vara mitt i naturen.
Det sägs att man ska räkna med att dubbla sin maratontid!

Jag är kanske lite konstig. Men när jag funderar på det här,
landar i kroppen, känner efter vad jag vill. Vart jag vill.
~ då blir jag alldeles glad och bubblig inuti.