onsdag, maj 27, 2020

Morgonmusik för hund


* * *
Den senaste tiden har en ny morgonrutin etablerat sig på övervåningen.

När Siri är klar med sina innan skolan-bestyr sätter hon sig vid sin keyboard för att spela en stund.

Och det slår nästan aldrig fel.

Efter en liten stund hör man tassar i trappan.


Leslie kommer upp och ska bli upplyft i Siris säng.


Där lägger hon sig till ro för morgonen och lyssnar.

Innan Siri började spela på morgnarna stannade hon ofta på nedervåningen, eller så kom hon och la sig i datarummet där jag är.

Men nu. Nu är det musik på morgonen som gäller.


tisdag, maj 26, 2020

Sköldkörtelns dag ...


* * *
I går var det sköldkörtels dag. Precis som internationella kvinnodagen känns det kanske inte som en dag att fira, utan som en dag att uppmärksamma.

Trots att jag har haft fel på min sköldkörtel hela mitt vuxna liv och trots att jag är intresserad och läser en hel del har jag mycket kvar att lära.

På sistone har jag utforskat sköldkörtelns påverkan på hormoncykeln och jag tror att det är där många av mina problem ligger.

Istället för att känna mig frustrerad för att jag får i stort sett icke existerande hjälp från hälsocentralen försöker jag läsa på och hitta annat. Jag tror liksom inte att en vätskedrivande och blodtryckssänkande medicin kommer att lösa några problem i grunden.

En av dem som lär mig mycket är Jenny Koos. Henne vill jag verkligen tipsa om. På sin hemsida Vulverine skriver hon:

"För dig som inte går med på att kroppen är orsaken till kvinnors lidande. För dig som tröttnat på att få biverkningstyngda preparat, utan att bli friskare. För dig som tycker att feminism innefattar en respekt för kvinnokroppens funktioner. För dig som vill förstå hur saker hänger ihop, och optimera din hormonhälsa. Här delar jag information om menscykeln, fertilitet, preventivmedel, födsel, feminism och amning - ur ett holistiskt perspektiv men på vetenskaplig grund."

 Jag följer också Sylvia Oppenheim på Hormoni.se, som är en informationssajt om kvinnors hormonella hälsa och balans. Här kan du läsa om hormoner, PMS, klimakteriet och allt om hur man använder progesteron och östrogen i olika situationer.

Två tips, så här dagen efter sköldkörtelns dag.

fredag, maj 22, 2020

Några snabba frågor och svar



* * *
Jag hittade den här fråga-svar-grejen någonstans, men minns inte längre var.

Nåja, här kommer några snabba svar så här på fredagseftermiddagen.

- - - - - -

Min favoritplats hemma är ...
... att sitta med benen i skräddarställning i kökssoffan med en kopp kaffe på träbordet och en bok uppslagen.

Min käraste ägodel är ...
... lapparna som Siri skriver varje kväll och lämnar på min huvudkudde. Skatt i ordets sanna bemärkelse.

Jag samlar på ...
... förut var det definitivt sjalar. Nu vet jag inte om jag samlar på något särskilt.

Det första jag gör när jag kommer hem är ...
... att hälsa på fyrbenta operasångerskan som möter upp i hallen med välsmorda stämband och någon kyss.

Min älsklingsfärg är ...
... vinröd.

Det här skulle jag lämna kvar om allt brann ner ...
... om allt brann ner skulle man ju lämna allt kvar? Men ärligt finns det ju en massa saker man inte behöver, men som är trevliga att ha i vardagen.

När ingen är hemma brukar jag ...
... ta ett bad eller sy eller yoga. Men det händer sällan att jag är helt ensam hemma och jag gör de sakerna oavsett.

Mitt bästa loppisfynd är ...
... det vet jag direkt svaret på! Min gjutjärnsstekpanna alla gånger. Så glad över den varje dag.

Det här vardagsljudet gör mig lycklig ...
... min man och dotter som småpratar och skrattar tillsammans. Regn på plåttaket.

Den som hälsar på hos mig får inte ...
... hembakta bullar.

Jag fantiserar om att ...
... rulla ut i sommaren med husbil och min familj nära. 

Mitt lyckligaste minne från mitt nuvarande hem ...
... alla små fina stunder som är en del av vardagsväven. Familjemiddagar till tända ljus, kvällsvärme framför kaminen. Godnattläsning. Samtal och skratt och tid tillsammans.

tisdag, maj 19, 2020

Inuti


* * *
När jag tittar tillbaka på den här våren så tänker jag att den varit rätt tuff. Men att mycket ändå har fallit på plats, i den mån nu livet kan göra det.

Markus jobbar i Piteå nu. Trivs med det han gör och slipper pendla. Det har löst sig med mitt jobb och Leslie är stabil på sin medicinering. Om vi har tur kanske, kanske Siri får dansa lite på skoltid till hösten.

Så många orosstenar i magen som lättat lite.

Om kvällarna nu läser vi bland annat om väder och klimat, eftersom Siri snart ska ha prov. Väder är temperatur, nederbörd och så vidare under en kort tid medan klimat är väder under en lång tid.

Lite så tänker jag med min rygg. Vädret i ryggen är någon liten upphakning här, en krampkänning där. Men klimatet i ryggen är så enormt mycket bättre när jag lyfter blicken.


Jag njuter av mina fina tjejer.

Och att jag efter godnattläsning ska gå ner till min man och vi ska dricka te och se fina serien "Normala människor" tillsammans.


Men ändå mår jag inte bra.

Det är fortfarande min sköldkörtel och mina hormoner som ställer till det och jag är så less på att försöka finna ut vad som felar. Jag har haft så många handlingsplaner, tagit så mycket ansvar, sett tiden an. Men jag vet inte. Jag vet faktiskt inte vad jag ska göra.

Dock vet jag vad jag önskar. En holistisk läkare med kunskap om kvinnohälsa som finns i närområdet och som skulle vilja hjälpa mig.

Varje morgon ser jag hur mina ögonbryn och mina ögonfransar trillar av mer och mer. I perioder känner jag av hjärndimman och orkeslösheten när jag rör på mig. Vet att jag tar hand om mig och att jag har en balans mellan jobb, fritid och vila. Sover gott och älskar både min familj och det jag gör. Det är inte där det felar.

Det är kroppen.

Läser andras fina berättelser om svårigheter. Hur man kämpade, tog hjälp och fick bättre balans. Inte för att jag säger att någon haft en enkel resa, men jag önskar att det var så för mig med. Att det var en svår tid men att det blev bra. Inte att åren går och det bara är lite bättre eller sämre.


Men jag håller fast vid saker jag uppskattar. Som god ketomat.


Sätter mig i tystnad vid skrivbordet och syr och lagar. Lyssnar på naturen utanför och låter känslor från arbetsveckan landa och kännas.

Det är en fin stund.


Så lagar jag mat och umgås med de jag älskar och gör allt jag kan för att uppskatta nuet och njuta av planer för framtiden.

söndag, maj 10, 2020

Springer in i mig själv igen



* * *
Det har varit en intensiv och tuff vecka på flera olika plan i mitt liv.

I fredags surrade det i huvudet och jag kände behov av ... luft i livet.

På lördagen funderade jag på om jag ville träna eller inte.

Behövde jag vila eller skulle jag må bra av att springa?

Jag bestämde mig för det senare och för att lyssna till kroppen. Så jag sprang 13 kilometer i maratonfart och det var länge sedan jag gjorde det. Bra för självförtroendet och efteråt en skön känsla i hela mig. Som att tankarna lugnar ner sig och kommer på plats. Som att själen kommer till ro, och som att benen njuter att tyngden och tröttheten.


måndag, maj 04, 2020

Grill och spring och lycka


* * *
Jag hämtade nyss ut mer medicin. Den har blivit nästan tre gånger så dyr sedan förra gången. Det svider och jag kände starkt att jag inte vill äta den (dem). Inte för priset allra mest, utan för vad det gör med mig. Allt fick mig att fundera igenom min situation igen och jag har nu prövat och omprövat logik och känslor.

Ett beslut kom till mig starkt, som en blixt och jag vet exakt när det hände. Jag stod i dörröppningen till badrummet. Vänsterhanden på dörrhandtaget. Pratade med Markus i köket om något helt annat.

Jag skriver mer om det sen. Men just nu mår jag bättre än på länge. Det finns en mjukhet i mig som jag hade glömt bort att jag har.

Sedan springer jag också. Mest korta svängar, men jag börjar känna mig starkare sedan jag ätit ketogen kost drygt en månad. Den tuffa mellanperioden när kroppen är mellan kolhydrater och fettdrift har klingat av och jag kan trycka på och orka.


Min älskade tjej sov borta en natt och så här kändes det att ha henne hemma igen. Kvällen efter nattade jag henne med en stark lejonhonakänsla.

Jag fixade ett extra gott mellanmål till henne också. Hemgjord choklad på kokosolja, kakao (oj, vilken skillnad det är på olika sorter), steviadroppar och flingsalt. Serverade med havregurt, färska stora blåbär och rostad kokos plus hemgjort kokossmör. Så gott!

Kokossmör är världens enklaste. Rosta kokos och mixa i en matberedare. Kan ta i alla fall tio minuter, men värt det. Bara man har tillräckligt mycket kokos så att matberedaren har något att jobba med.


Jag fixar en del i köket, men bakar inget traditionellt. Då är det fint att min Siri har andra att baka med. I helgen svängde hon och farmor ihop fyra sorters kakor och bjöd på fika.


Till valborg grillade vi. Jag jobbade över, men när jag svängde in på gatan kände jag doften och visste att den kom från oss. Och där stod han, mitt livs hjärta, och grillade favoritmat till familjen.

Jag fick feeling och sprang långpass. 18 långsamma kilometer på löpbandet. Så imponerad av mig själv, att jag kan göra det bara för att jag känner för det. Vad kroppen är häftig ändå. Ingen träningsvärk eller smärta efteråt, bara lite extra törstig och hungrig.


Söndag eftermiddag är matprepp för mig. Här fixar jag grönsaker i ugn och hel kyckling i ugnen. Av benen kokade jag hemgjort kollagen.


Och så har jag hjälpt min fina Siri med hennes planteringar. En mysig stund med fingrarna i jorden och allt från tomater till grönkål och solrosor verkar trivas hos oss.

Så kom och gick en tid till i livet och för det känner jag mig

~ lycklig