söndag, februari 18, 2018

Helgen



* * *
Så gick en helg i ett fingerknäpp.

Men vi har hunnit med en hel del.


Förutom lite jobb hemifrån har jag fortsatt med det här.

Att sitta på huk.

Vi har också börjat se "Band of brothers", tusen år efter 
alla andra. Den är bra och välgjord, men jag har lite svårt 
för ändlöst långa krigsscener.


På lördagskvällen följde vi med farmor och 
Siris kusin för en timme av discobowling.

Jag har bowlat en halv gång för tjugo år sedan.

Det är superkul att bowla, upptäckte 
jag och gör gärna om det igen.


Sedan drog vi hem till oss och dukade upp en sen middag.


Det var nämligen dags för familjetradition.

Plockmat och Mellokväll.

Vi sätter betyg på låt och show och hjärtröstar.


När det blev söndag förmiddag drog vi ut på isen.


Leslie sprang så att alla hudvecken blåste i fartvinden.

Bigpaw.

Älsk på bästa hundtjejen och hennes megatassar.


Strax efter lunch köpte jag och Siri godis och gick på bio.

"Coco" visade sig vara en härlig färgfest för ögonen.

Plötsligt vill jag ha Frida Kahlo och 
blommor och ljusslingor överallt.


Sedan var det dags att hugga tag i läxor 
och tvätt och annat inför arbetsveckan.

Och så ska vi göra den här tjejens fötter och tånaglar 
extra prydliga. Till veckan väntar nämligen 
efterlängtad utprovning av tåskor.

- - -

Ett fingerknäpp. En helg. Jag är glad i hjärtat av fina 
aktiviteter och hemmatid, och så är jag glad över att 
värktabletterna har kickat in, så ryggen kan slappna av 
och jag får dra djupa andetag hela vägen ner i lungorna 

~ utan motstånd.



onsdag, februari 14, 2018

Alla hjärtans


* * *
Det finns mycket jag vill ha. Upplevelser att flyga till.
Nya soffor, mjuka sängkläder, snygga springskor och
vackra smycken som gör mig glad. Men så får jag en
akvarell med hjärtan som min dotter målat. Landar i att
jag har precis allt jag kan önska mig.

I min vrå av världen är alla hjärtans dag en finsak.
En anledning till att få ~ och få ge ~ omtanke.


Handlar ett doftljus i rosa marmor
till hon som jag älskar oändligt.

Fixar en omtänksam sak till han
~ som jag också älskar mest av allt.

Om jag lämnar mitt eget alla hjärtans-hörn känner
jag mig mättad av klichén om hur-det-ska-vara.
Alla reklamiga mejl och sms med saker man kan
köpa och ge bort. Klockor, ringar och
resor och hotellnätter. 

Dyra saker, när en extra kram får räcka precis
hela vägen runt jorden. Eller, när att vara snäll med sig
själv är det man mår allra bäst av. En extra lång { varm } dusch,
eller en promenad med en podd i lurarna, möta en vän för
ett glas vin. Eller kanske att göra ingenting.

Alla hjärtans dag är här. 
Jag omfamnar i det lilla.
Tittar på min gåva.

Känner mig rikast i världen.


tisdag, februari 13, 2018

Fettisdag & semmelkakor


* * *
Den här lite sega semmelkakan är egentligen
en slags hopslagning av flera recept som passerat mitt flöde.


Först bakade jag småsega banankakor.

Mixade helt enkelt runt fem deciliter havregryn,
inte till mjöl, utan lite mitt emellan hela gryn och pulver.

Tillsatte två stora mogna och grovmosade bananer.

Rörde ihop med en nypa salt och
en nypa kardemumma och lite sötning.



Så plattade jag ut till kakor på bakplåtspapper
och gräddade i en kvart på 175 grader.

När jag stängt av ugnen lät jag luckan slå på glänt,
med kakorna däri, så att de fick torka lite.


När kakorna kallnat var det dags att montera.


Vispade grädde, men kokosgrädde går nog lika bra.
Kanske med lite vaniljpulver i?


Sedan skar jag en skiva mandelmassa att lägga mellan
kakorna. 
När allt var klart spritsade jag grädde på en
kaka, la mandelmassan uppepå och satte ytterligare
en klick grädde för att 'klistra fast' locket.


Och sedan var semmelkakorna klara.

De omonterade som blev över bröt jag ner och
serverade istället för granola på frukostyoghurten.
Det är det bästa, när godsaker liksom kan
omvandlas och användas på flera sätt.


måndag, februari 12, 2018

I mellanrummen, sitta på huk




* * *
Jag såg ett filmklipp på Instagram och blev peppad.

En träningsprofil som jag följer ~ Fanny Roethlisberger ~
  filmade en utmaning som går ut på att sitta på huk
30 minuter om dagen i 30 dagar.

Hon hänvisade utmaningen till kontot Naprapatjonas,
som jag också följer sedan tidigare. Bakom står
naprapaten och föreläsaren Jonas Parandian. Han uppmanar
alltså till att sitta på huk. Trettio minuter, trettio dagar.

Den som hänger på kan såklart dela upp utmaningen.
En minut, trettio gånger om dagen.
Eller tre tiominutare - eller vad som nu passar. 

(Eller vad man orkar!)

Varför ska man göra det? Tja, för att bli rörligare
i fotleder, knän och höfter. För att hitta tillbaka
till huksittande som viloposition.

Jag blir intresserad. Trettio minuter sitter jag inte,
men jag försöker hitta mellanrummen

När jag borstar tänderna, när jag ser något kortare
på Youtube, när jag väntar på att tevattnet ska koka.

Det blir ganska många sådana mellanrum
på en dag, märker jag när jag aktivt
försöker hitta dem.

När man blivit bekväm(are) med huksittandet kan
man
fortsätta med ballistiskt huksittande, där man
gungar eller studsar på stället.

Lite knasigt? Jo, kanske. Men jag gillar knasigt.

Det är också förklaringen, till att jag sitter
som en groda, en stund på lunchen.


lördag, februari 10, 2018

En ny älg i huset


* * *
Leslie har fått en ny vän.

Han är lite efterhängsen tycker hon.


Men då och då är han ändå rätt kul att busa med. 


Han kommer från Kupans second hand-butik.

Ofta håller barnleksakerna bättre än de från djuraffären.

Mycket billigare också.

Och bättre med återbruk, än nytt som bara går sönder.


Så nu har vi en ny älg i huset. 

Han är helt okej att vila hakan på.

Och för den som undrar om Leslies öga. Just nu är det stabilt. 
Vi jobbar på med olika ögonmediciner flera gånger varje dag 
och ska tillbaka till veterinären i slutet på månaden så får vi se.

- - -

Hund och älg, alltså.

Stora horn och stora öron. 

Nästan så de matchar.



torsdag, februari 08, 2018

En himlans massa vardag



* * *
Det är en himla massa vardag just nu.
Vanliga veckor fyllda med väldigt mycket snö och kyla.
Jag hasar omkring i tofflor med ett begynnande munsår
på läppen och drömmer om mildare väder.

Så blir jag glad också. Av att få känna att det
jag skriver ger något, i alla fall ibland.

De här orden värmer upp en del av
kylan och gör mig glad, djupt inuti.

Men nu ~ cykla genom kylan och hämta barn
för mys- och läxkväll under filten i soffan.


onsdag, februari 07, 2018

Annorlunda jobbdag


* * *
Den här mitt-i-veckan-jobbdagen blev annorlunda.

Men annorlunda är bra ibland.

Bland annat blev jag intervjuad.

Men vi tar det från början.


Just nu pågår Norrbotten Media Week. Eftersom det är sällan
jag har möjlighet att gå på föreläsningar om just journalistik
försöker jag passa på när det ordnas något medierelaterat.

Så i morse mötte jag upp min vän och kollega
Sanna. Vi lyssnade på frilansjournalisten Jack Werner
som pratade om källkritik. 


Vid lunchtid åkte jag och Sanna vidare till Luleå.
Jag skulle nämligen medverka i en paneldebatt under
rubriken: "Lokaltidningens betydelse"
på Kulturcentrum Ebeneser.

Blev nervös när flera kollegor fanns på plats, bland annat vår vd.

Men det gick bra, tyckte jag hade relevanta saker att tillföra.


Och sedan blev jag intervjuad två gånger om. 

Så körde vi tillbaka till Piteå, för att fortsätta
producera material i vanlig ordning.

Just nu är känslan stolt, med lätt huvudvärk.