Bort

Jag drömmer om att sitta i en bred fönstersmyg med en temugg som värmer händerna. Jag drömmer om utsikt över vatten, eller kanske en vältrafikerad gata.



Sedan drömmer jag om att krypa ner i en renbäddad mjuklen hotellsäng och sova drömlöst och länge. Strosa på någon gata jag inte känner till, stanna vid ett kulört upplyst café med valv och klängväxter. Äta middag. Jag skulle kunna tänka mig att göra allt detta själv.


Mammalivet sliter på mig nu, det sliter på mig ner i märgen och gör mig så trött djupt inne. Den här mamman är lite stukad och ledsen inuti, just idag.

Tur att den här mamman fick äta lunch med sin egen mamma idag och tanka lite energi. Så känns det med ens lite bättre.

Mer mat som gör mig glad

Bara en bild mitt i allt.

Dagens lunch gjorde mig glad.

Raw broccolisoppa med vitlök, cashew och citron. På den tre olika röror som jag och Siri åt i wraps igår.

Groddad quinoa med fetaost, tranbär och sojabönor. Råmixad rödbeta med dadlar, kanel och ingefära samt rå blomkål med soltorkade tomater och rostade pinjekärnor.

Yoga mudra

Framgooglad bild.

Jag har knappt yogat sedan jag opererade bort blindtarmen. De sittande positionerna har jag helt lämnat därhän. Men i dag har jag känt ett behov. Ett yogabehov. Och så har jag tänkt på workshopen med Magnus Appelberg i Luleå tidigare. Det var en fantastisk helg, jag kände mig så hel och stark och lycklig.


Så när Siri skulle sova yogade jag henne till sömns. Genom de stående, och kroppen kändes så mjuk och öppen så jag bara fortsatte. Inte genom hela första serien, men en god bit på vägen. Och allt bara flöt och kändes mjukt och bra. Har jag tur fick jag till en liten låsning i nacken, dessutom.


Det är märkligt, att det kan gå så enkelt efter så lång tids vila. Och i yoga mudra placerade jag fingrarna kring stortårna. Bara sådär, helt utan problem. Det har aldrig hänt tidigare.


Jag är glad, att jag tog mig tid. Och lyssnade. Inåt.

Fikon och jordgubbar

Vi började lördagsförmiddagen med ett inköpsrace. Syréner, humle och jord, som ska ner i backen imorgon. Sedan färg till uthus, garage och allt vitt på huset som ska målas det andra varvet.


En snabb lunch innan Markus åkte till jobbet.


Medan Siri var på kalas besökte jag färgbutiken ännu en gång innan jag passade på och tog en härlig löprunda. Första gången sedan operationen som jag njöt av springturen. Värme, vind och rytmiska andetag. Gjorde i ordning liten picknick med kaffe och smoothie, hämtade upp Siri och åkte till lekparken i Badhusparken där jag och Hemi tog det lugnt i solen.


Och så middag på välsignade altanen. En sådan där sallad som jag blir alldeles lycklig av. Ruccola, mache, roman. Sojabönor, blandande bönor från tetra. Knaperstekt bacon mot perfekt mogen avocado. Körsbärstomater, flingsalt, skivade jordgubbar. Skott från sockerärtor, vackra pistagenötter och smör- och sockerstekta färska fikon. Och vitlöksgnuggade krutonger. Mmmm ...

Inför Vårruset 2012



Vårruset 2010.

 

Vårruset 2011.


Med min löpning har det inte alls gått bra i år. Förra vintern var jag flitig på gymmets löpband, men inte i vinter - och det kändes när utesäsongen tog vid.

Jag hann springa min första mil innan jag opererade bort blindtarmen. En dryg månads rehabilitering och efter det har löpturerna varit få. Och tunga.

Men jag älskar att springa. Sällan känner jag mig så hel och tillfreds som efter ett träningspass efter vattnet.

Jag och några av arbetskollegorna har gjort det till en årlig tradition att delta i Vårruset i Luleå. Men i år tänker jag inte springa. I år jag ska jag promenera, med Siri i barnvagn dessutom. Hon vill inte ha barnvakt, och jag vill inte lämna bort en hysterisk dotter - speciellt när jag ändå inte behöver springa.

Så i morgon åker vi mot Luleå. Det ska bli strålande väder och jag ser fram emot en härlig picknick i solen på kvällskvisten.

11 frågor

Jag blev utmanad av fininspirerande Malin bakom bloggen Live a lot.


Svårt och lite klurigt ibland, men här kommer mina svar!






1. Vad hette din första kärlek?
David. Vänskap som blev till kärlek i unga tonåren. Och en stor kärlek var han, David. Jag får minnen av skateboards, bakåtvolter och en fin och äkta tillit. Jag gjorde slut när jag börjat gymnasiet i Luleå. Och oj vad jag ångrade mig senare. Men jag vågade aldrig berätta det.


2. Baren eller dansgolvet?
Alltså, hur mycket jag än gillar att prata så är en lyckad natt på dansgolvet bland det roligaste jag vet. Bra musik, bästa danssällskapet och jag är genuint lycklig.


3. Vad drömmer du om?
Det jag alltid jobbar på, inuti och utanför. En fin tillvaro, för mig och min familj. Utveckling, inspiration, resor, böcker. Att jag ska fånga den där bokidén. Och det kommer jag att göra, när det är dags. Och så drömmer jag om ett till barn. Just nu med en jobbig ledsenhet i mitt hjärta, men imorgon känns det säkert bättre.


4. Vad är du rädd för?
I vardagen försöker jag att inte vara rädd, eftersom den förlamar och dränerar. Men om jag tänker efter känner jag samma universella rädsla som många andra, att de jag älskar blir sjuka eller far illa på något sätt.


5. Vad finns alltid i din handväska?
Stenar i olika färger och former, får dagliga kärleksgåvor att bära med till jobbet av min dotter. Annars har jag inget måste-ha-med. Nycklarna, mobilen och plånbörsen (Siris uttryck, älskar't) hänger för det mesta med i jackan. Men jag tänker att jag ska bli bättre på att använda läppstift - och då får det väl hänga med i väskan.


6. Favoritfärg?
Hemma är det vitt. För att det ger utrymme till tankarna att vandra fritt, mina blir lätt instängda bland mönster och färg.


7. Min bästa vän?
Min bästa vän mötte jag för några år sedan. Min bästa vän visade mig en vänskap, som jag faktiskt inte visste fanns. Det är en relation i mängder av prat, vilande tystnad, skrattigt bubbel. Den är ljusa sommarnätter i växthus, resor och familjegemenskap. Det är en relation där också värktrötthet, tvivel och ifrågasättande får plats när det behövs. Det är en relation som gör mig så mycket bättre.


8. Något du är stolt över?
Mitt i all vardag. Mitt i allt ta-hand-om-sig-själv och vårda relationer till andra, så är jag faktiskt stolt över mitt äktenskap. Hur fin vi gör vår vardag, hur bra vi har och har haft det dessa tolv år. Det är jag stolt över.


9. Ditt favoritplagg?
Mina nya Please-jeans har seglat upp som klar etta. Lite säckiga, fast ändå inte. Och grymt sköna. Så där så man känner sig lite lagom coolavslappnad och vardagssnygg.


10. Hur många par skor har du egentligen som är för små?
Inga. Däremot har jag sålt några favoriter som blivit smärtsamt för stora, eftersom jag minskade en skostorlek efter jag fått Siri.


11. Vad ger du dig själv för titel?
Titlar är väl rätt ointressanta, ibland tror jag att de hindrar våra själar från att ta plats. Skapar förutfattade meningar. I min signatur på jobbmejlen står det featureredaktör. Det är en titel jag känner mig obekväm med. Men journalist, det är jag i alla fall.

Värmens inneboende frihet



Fotat har Siris morfar gjort.

 Ändå. Med värmen kommer friheten. Att cykla tillsammans är det roligaste vi har gjort på länge.

I dag när jag var hemma på lunch satt jag ute efter maten. Hemi sökte godis i gräset, jag har äntligen bytt kolsyrepatron och satt på vår nya altan, med en mugg bryggkaffe och ett stort glas bubbelvatten. Sol och enkelhet.

Och i kväll cyklar vi igen.