måndag, mars 27, 2017

Ugglor hos oss




* * *
Vi har möblerat om våra helger, så numera ser vi Let's Dance på lördagar. Dels kan vi börja se tidigare, så Siri orkar igenom hela, och dels så slipper vi reklamen. Supermart, ju, när vi konstaterar att en fjärdedel av programmet är just reklam.

Annars i helgen har vi träffat kusiner på flera håll och jag har promenerat med Leslie både längs vatten och i skog. Jag utmanade också stormvinden och sprang en runda på söndagskvällen. Och så åt vi moussaka. Åh, det är så gott!

Sedan har det pärlats i helgen. Minihama, som kräver pincett för att passas in på de små brickorna. Och så gäller det att vara lätt på handen och snabb när man stryker. Det går snabbt att smälta ner pärlorna ända till pärlplattans piggar, och det vill man inte när någon lagt ner stor möda på att skapa blommor och djur.

Den här färgfina ugglefamiljen har numera flyttat hos oss.


lördag, mars 25, 2017

Proteinglass


* * *
Jag gillar att följa med i produktnyheter och testa nytt, bara på kul.

På senare tid har det kommit ett gäng proteinglassar. Här i stan finns Add Ice cream, Propuds och Lohilo. Alla är bra på sina sätt.

Add Ice cream gillar jag för att de har härligt sega bitar i flera av sina varianter. Bäst tycker jag om säsongsvarianten pepparkaksglass med glutenfria bitar av "pepparkaksdeg". Själva glassen kan dock kännas lite tunn och isig.

Propuds glass är alldeles ny och vi har bara testat chokladen. Helt okej, skulle jag säga. Vi åt den med riven kokos och kakaonibs.

Lohilos har lite roliga smaker som salted caramel med härliga swirls i. Glassen är bra och här händer det liksom något när man äter.

Kanske kan man säga att de är vinnare på olika sätt. Add Ice cream för bitarna, och Lohilo för konsistensen och variationen.

Men inget klår Ben & Jerrys variant med karamell- och kaffegräddglass med marshmallow- och saltkaramellrippel plus små chokladbitar.

Den är dock inte proteinberikad ...


fredag, mars 24, 2017

Sovplats




* * *
Den är fortfarande som en dröm, Siris säng.

Baldakinen blir en mysig omslutande koja, solstrålarna nästan vilar i tygets mjuka böljor.

Ljusslingan och den svagt lysande stjärnorna, som vi dimrar upp när vi läser. Och så fjädrarna med träkulor som vajar lätt när vi blåser på dem.

Den mullvadsfärgade ryamattan fångar mjukt upp fotsulorna när hon tassar upp om morgnarna, nyvaken och sovvarm. Hon som bor här.

{ den vackraste flickan i världen }


torsdag, mars 23, 2017

Jag, då?




* * *
Ärligt talat, den har dagen har varit en riktig skitdag. Det är sällan jag tänker så, men den här torsdagen nådde faktiskt upp i den klassen.

Jag brukar inte tänka på min hypotyreos som en sjukdom. Men de sista åtta månaderna har det blivit tydligt, att det är en sjukdom jag har. Min ämnesomsättning är alldeles för låg av sig själv, men med hjälp av grishormon kan jag hålla den på en okej nivå, och själv må bra.

Sedan jag senast ändrade min dosering, efter att först ha omätbart höga och sedan omätbart låga värden, så har jag försökt få ta ett enkelt blodprov. Sedan i januari. Det är alltså möjligt att jag fortfarande äter fel dos, och att jag inte ens kan få reda på det.

Trots att jag själv numera betalar för blodprovet, så får jag inte ens komma och ta det.

Förra veckan var jag på sjukhuset för ett annat problem som också har med min sjukdom och medicinering att göra. Jag fick äntligen ta blodprovet.

I dag ringde jag för att få svaren. Det är något jag både längtat efter och gruvat för, vetskapen om att jag återigen måste utvärdera och kanske ompröva.

Så visar det sig att de inte ens tagit det rätta provet. Trots att jag specifikt frågade om det, då hela besöket handlade om det. Trots att jag dubbelkollade med provtagningssköterskan.

Jag är inte heller välkommen tillbaka för att göra om provet.

Så nu sitter jag här, med ett stort gulnande blåmärke i armvecket. Men utan svar.

Jag är utan svar och veckorna och månaderna går och när jag tänker på det så blir jag så oändligt sorgsen. Jag vill må bra, jag har kämpat så hårt och ändå är det så svårt.

Det är därför jag klassar den här dagen som en skitdag.

Men jag har fått tulpaner och god soppa och i morgon.

I morgon är en ny dag.


onsdag, mars 22, 2017

God morgon




* * *

{ hittar god-morgon-frågor att svara på }

Jag älskar intervjuer där den aktuella personen berättar om sin dag i en intilliggande faktaruta. Älskar att jämföra när de kliver upp, vad de äter och när de går och lägger sig med mina rutiner.

Hos Englas showroom hittade jag morgonrutin-frågor som jag också ville svara på.

När går du upp?
På vardagarna ringer väckaren 05.40. Jag snoozar aldrig, utan kliver upp direkt.

Vad är det första du gör varje morgon?
Beror på vilken dag det är. Vanligast är att jag dricker ett stort glas vatten och tar min medicin. Annars är det att rasta hunden och ge henne mat.
Sedan är det direkt på frukosten.

Hur lång tid tillbringar du i badrummet varje morgon?
Inte särskilt lång, men jag sminkar mig inte heller i badrummet. Det gör jag vid skrivbordet till nyhetsmorgon. Det är en mysig stund för mig. Totalt är jag på övervåningen för mig själv en halvtimme. Då bäddar jag, borstar tänderna, sminkar mig och kammar håret.

Är frukost viktig?
O, ja. Det har jag ärvt från min mor. Jag vill äta direkt jag kliver upp.

Vad äter du till frukost?
Smörstekt och ostpanerad omelett med kokosgrädde samt massor med grönsaker. Ljummet vatten och två koppar kaffe. Ibland med stötta kardemummakärnor i.

Är du morgontrött?
Nej, det kan jag inte påstå.

Vad har du för alarm?
Telefonens standard, tror jag. Har mobilen i ett annat rum, så när den ringer kliver jag upp och stänger av den.

Hur ser en perfekt morgon ut?
Vakna vid åtta, halv nio. Ha gott om tid att äta frukost och läsa tidningarna. Sedan ut i solen.
Drömmer jag bredare än så, är det såklart frukost i skuggan utomhus nära en paradisstrand på Bali. Eller på ett kafé med stora fönster ut mot morgonrusningen i New York. När jag ändå passar på så skulle jag äta en god macka på glutenspäckat surdegsbröd.

Vad är det bästa med morgonen?
Känslan av stillhet och en ny dag.

Hur går du helst klädd på morgonen?
Hemmakläder. Tights, linne och stickad tröja eller mjuka byxor och huvtröja. Skönt, men ändå påklätt. Hundhårsvänligt.


tisdag, mars 21, 2017

Att bli omhändertagen



* * *
Kanske bland det lyxigaste man kan göra?

En helt vanlig arbetsdag kompade jag ut tidigare och begav mig hit, till Kust hotell & spa i hjärtat av min stad. Tog hissen upp till spa-våningen och lämnade in ett presentkort jag vårdat ömt. Som att vetskapen a-t-t är nästan lika stor njutning som själva händelsen.

Jag fick handduk och badrock och tofflor och bytte om i vacker miljö. Sedan slog jag mig ner i en fåtölj, drack ett glas vatten och njöt av utsikten innan min ansiktsbehandling började.

Jag blev bortskämd med rengöring, enzympeeling, aha-booster samt ansiktsmask, akupressur och kräm. Jag fick brynen plockade och ögonfransarna färgade. Allt medan kroppen slappnade av på en mjuk bädd med värme inunder.

Sedan fick jag med generöst med prover hem. Satt en stund med ett glas vatten i stillhet innan jag cyklade till skolan för att hämta min dotter.

Tänk, att bli omhändertagen i en dryg timme kan kännas som att man varit på en härlig minisemester.

Det gör mig alldeles extra glad, en helt vanlig dag i mars.

[Bilderna är lånade från Kust:s hemsida]


måndag, mars 20, 2017

Vårdagjämning och glädjedagen


* * *
Det är FN som har instiftat Internationella Glädjedagen, efter att kungadömet Bhutan i södra Asien ska ha drivit frågan.

FN tog till sig det hela, eftersom lycka är ett grundläggande mål för mänskligheten.

Läser man vidare, så har man valt den 20 mars som firardag eftersom solen är på samma plan som jordens ekvator.

Dag och natt är lika långa, något som ska betyda balans i jordens himmelska koordinatsystem.

Vårdagjämningen, alltså.

Det är fint, tanken bakom alla fakta. För mig är balans och lycka tätt sammansatta.

Jag var ute och sprang en runda under söndagskvällen. Jag var lite för nyäten och det var mörkt och halkigt och jag känner fortfarande av lungorna lite lätt efter förkylningen. I alla fall, det var skönt att komma ut och svettas lite, även om det var tungt.

Jag sprang där i makligt tempo och lyssnade podd. Där pratade programledarna om lycka.

En person sa att hon tidigare trodde att man levde ett lyckligt liv om man kände sig lycklig största delen av tiden. Alltså att man kände det där glädjeruset ofta, ofta. Men att hon med åren insett att ett lyckligt liv, det har hon när hon tycker att det mesta är bra. När man det finns balans och man tycker att det mesta flyter på och är roligt.

Vidare sa hon att det är lätt att jaga kickarna och missa att man faktiskt lever ett i grunden lyckligt liv.

Stycket ovan har mina egna värderingar och min tolkning inbyggt i sig, såklart.

Men så är det, tror jag. Att glädje och lycka inte behöver betyda gapskratt och lyckorus mest hela tiden. Såklart beror det på vilken person man är också.

Jag tänker, att på Internationella Glädjedagen, fångar jag upp det lilla i tillvaron som gör mig glad. Det som lätt passerar förbi, men som i självaste verket är just ~ livet.


Söndag på is


* * *
En ledig dag betyder en ny is att strosa på.

Medan Siri lekte med kusiner tog jag och min älskade bilen ut i naturen. Gick efter skoterspår på isen och kände horisonten och vårsolen värma.

Hunden nosade i harspår och lekte med en handske och jag nästan kände doften av rykande varm choklad på ett sittunderlag.

Det var en fin förmiddag. Att låta hunden springa och nosa sig trött och lycklig, så där så hon liksom rinner ut över hundbäddens kant hemma efteråt.

Sedan har vi faktiskt köpt en sak i helgen. Något som jag inte trodde att jag skulle vilja ha, men som jag fantiserar om ska ta oss än mer ut i bland sjöar och bladverk och stigar.

Jag ska visa vad, när jag har någon bild till hands.