tisdag, december 12, 2017

Genom huset i advent


* * *
Till första advent plockade vi fram våra fönsterstjärnor
och några andra små juliga ting.

Själva julkartongen ~ som behöver uppdateras ~ vilar
fortfarande ute i garaget i väntan på julens
huvudpjäs granen.

Jag tänkte att vi tar en runda genom huset.

I köket tronar en pappersstjärna på en gråmålad kub.
Och adventsljusstaken på matbordet tänder vi till varje middag.

Några silvriga julgranskulor vilar
under olivträdet, men de gör de året om.


Stjärna i hallfönstret. Älskar det milda skenet
och mönstret som återspeglas i fönsterrutan.


En gråglittrig stjärna på byrån i köket.


Sedan jag tog bilden har jag plockat bort några
saker från tavelramen bakom och draperat
en batteridriven ljusslinga däröver.


Pappersgranarna är ett pyssel som hänger med år efter år.


Och granatäpplen i skål med mossa hör advent till.


Små adventsting i vardagsrummet.

Ett betongfat med mossa och hyacinter.

En mossig gren med en hemmagjord papperslera-stjärna
med inkavlat spetsmönster. Och fönsterstjärnorna, såklart.


Här står granarna till vardags, på mitt
åskmolnsmålade bord mellan sofforna.


Något litet rött, och vips så är det advent.


Mitt hemma.


Ljusstaken köpte jag på rea på Indiska.

I år hoppas jag kunna fynda julgranskulor och en julbelysning
på mellandagsrean. Jag har sett några fina som jag tycker om.


Brasan i kaminen hör till, liksom P4 Bjällerklang och Musikhjälpen.


Flanellsängkläder som påminner som fjällstuga.

Används i december och i januari, om månaden är kall.


Trevåningsfatet är ett hemmabygge av gamla fat
och en bakform plus en träbit som Siri tagit hem för länge sedan.

Byggsatsen mellan våningarna köpte jag på Tradera.

Ibland står det som frukt- och grönsaksfat på köksbänken
och ibland står det ute på verandan med mossa i.

Särskilt fint blir det, när våra granatäpplen
kläs i ett gnistrande täcke av frost.


måndag, december 11, 2017

Vid kaminen, på löpbandet


* * *
Det var söndag morgon, och jag hade ambitionen 
att mest leva vid kaminen.

Vintervärme och trygghetskänsla.

~ ett stilla yogapass.

Jag tänker på nästa år, och känner på om ett av mina mål 
ska vara att yoga mer, att bejaka min andlighet mer.

Inte som ett stort sökande, utan mer så här. Tjugo minuter med 
andning och långsamma rörelser framför sprakande eld.


Sedan blev det måndag och jag sprang mig 
svettigt röd i ansiktet på löpbandet.

Efter min kroppsliga krasch i oktober har jag börjat 
om att träna. Tror det blev tre veckor av uppehåll. 

Efter det har jag tränat efter lust, sprungit lite både ute och inne 
och tränat korta pass med kroppsvikt, kettlebells och hopprep 
plus väldigt lätt styrketräning för överkroppen.

För att testa på löpformen och se om jag kan kliva på mitt 
löpprogram igen har jag kört ett slags testpass. Det sista korta 
intervallpasset jag sprang innan jag blev sjuk.

Och i dag hände det. 
Jag sprang hela och det kändes sjukt bra.

Så lycklig.

Börjar genast fundera på löputmaningar mot höstkanten.

40 år i oktober.

Det vill jag göra något kul med.


söndag, december 10, 2017

Jullista


* * *
Hittade en jullista. Här kommer mina svar, innan jag  
packar in hunden i bilen och åker till hennes akupunktör.

Pepparkakor eller lussebullar?
Pepparkakor alla gånger, har tidigare haft något man kan likna 
ett beroende. Det vattnas i munnen när jag tänker på en finskuren 
klassisk fruktsallad med en smulad pepparkaka som topping. 
Nu när jag inte äter gluten blir det dock väldigt sällan pepparkakor.

Skumtomtar eller knäck?
Gillar inte skumtomtar, men däremot knäck. Mycket.

Julkorv eller julskinka?
Absolut inte julkorv, knappt julskinka heller. Väljer gravad lax 
alla gånger. Eller svärmors juliga kålsallad.

Revbensspjäll eller Janssons?
Äter inte Janssons, men mammas revbensspjäll är goda.

Glögg eller julmust?
Inget där heller. Men varm lingondryck gillar jag. 
Och te med juliga smaker, plus kaffe med
en nypa nymortlad kardemumma i.

Ge eller få?
Det går åt båda hållen, jag gillar att klura ut vad jag ska ge och 
njuter av att slå in. Men det är också fint att människor har tänkt 
på mig. Som glädjen när Siri ser på när jag öppnar min gåva från henne.

Favoritjulfilm?
"The Holiday" med Cameron Diaz, Kate Winslet, Jude Law och Jack Black.

Favoritjulkalender?
"Trolltider", "Kaspar i Nudådalen" och "Selmas saga".

Favoritjullåt?
"Christmas lights" med Coldplay och "Fairytale of New York" med The Pogues.

Favoritjuldoft?
Apelsin och glögg.

När är det dags att pynta?
När man känner för det. Vi pyntar till första advent, tar in 
granen strax bakom lucia och låter pyntet vara kvar så länge 
vi känner för det. Ofta ganska länge.

När får man ha gran?
Precis när man vill. Eftersom vi alltid har äkta brukar vi spara 
på den lite, för att slippa värsta barrandet. Markus brukar sköta 
vattningen nitiskt så vår gran brukar alltid få gröna skott.

När öppnar man presenter på julafton?
När man vill. Vi öppnar någon liten hemma, bara vi tre, 
på morgonen. Sedan någon till frukosten hos pappa. Sedan 
öppnar vi en del klappar med Markus familj och en del med 
mamma. Så uppdelat under dagen, utan stress och hets.

Vad är bäst med julen?
Stunderna när man känner fridfullhet och ro och kärlek.
Ledigheten i mellandagarna.

Det sämsta med julen?
För mig personligen, att jag inte alltid hinner njuta 
fullt ut i advent. Då skulle jag gärna vara ledig mer. 
Världsligt problem. Generellt blir julen en så tydlig markör 
för de som inte har bra familjeförhållanden eller som har 
ekonomiska problem. Förra året så skrev jag en artikel om barn 
med föräldrar i fängelse, hur det kan vara att fira jul då. 
Tänker på det nu när det närmar sig jul igen.

Vad ska du göra på julafton?
Umgås med min familj på olika ställen.

Nyår då?
Firar vi hos kompisar, en tradition som vi håller i. 
Ses tidig eftermiddag, lagar mat ihop och så slutar vi med 
att sparka hem över fruset vatten vid ettsnåret.

Tror du att det blir det en snöig jul?
Här är det omväxlande snöstorm och töväder, så vi får se. 
Men jag hoppas på en vit jul även om jag inte lägger 
så mycket värdering däri, eller energi på det.


fredag, december 08, 2017

Kakelvärme inne, snöstorm ute


* * *
Jag hade längtat så, och i går kväll
var det äntligen dags för bokklubb.

Här fick jag krypa upp i kökssoffan, dricka varm lingondryck,
titta på elden i kakelugnen och samtala med två av mina
favoritmänniskor på jorden.

När bokklubben var över för kvällen dröjde jag mig kvar.

Vi satt länge och lät samtalet slingra vidare. Utan murar och
barriärer, bara följsamt ~ som ett äkta möte mellan två själar. 

Inget krångel, inga fasader.

Strax innan midnatt pulsade jag ut i snön och körde hem genom
vitstormande natur. Hamnade bakom en plogande traktor och rullade
fram i krypfart. Kände mig så lugn och trygg i min bilbubbla. Julmusik
på radion, sätesvärmaren på, ingen brådska i världen.

Det är allt lite magi, att åka iväg några timmar
och känna sig så hel efteråt.

Tacksam i dag. Och trött.


onsdag, december 06, 2017

Augustpris & Pulitzer-författare



* * *
Jag tänkte sammanfatta några av mina senast lästa och sedda.

Vi börjar med den här.

"Fågeln i mig flyger vart den vill" av Sara Lundberg.


Kikade på den när den blev Augustpris-nominerad,
och samma dag som vi läst ut boken vann den priset.

Välförtjänt, tycker jag.


Boken är baserad på konstnärinnan Berta Hanssons barn- och ungdomstid.

Den är vacker och ömsint poetisk.


Till ena bokklubben läste vi om gruvarbetarna i Chile som
var instängda långt under jord i 69 dygn. Skriven av
Pulitzerprisvinnande författaren och journalisten Héctor Tobar.

Intressant och engagerande, men lite seg i början och slutet.
Känns som om författaren varit för trogen hela händelsen och
känt sig bunden att redovisa 'allas' berättelse, istället för
att fokusera på färre personer och berätta historien genom dem.


En annan högläsningsbok har varit "Sonja och julen"
av Kajsa Gordan, Sofia Nordin och Caroline Röstlund.
En liten karamell om Sonja och hennes fyra
syskon och ensamstående mamma. 


Vidare läste jag färdigt "Den lilla bokhandeln"-serien med
denna julversion och säger njä, den tiden kan man ägna
åt något bättre. Jenny Colgan började bra, men tappade på vägen.

Ingen direkt julkänsla väckte den heller.

- - - - - - - -

Mer då? Har börjat se svenska thrillerserien "Modus" och är försiktigt positiv.

Mer svenskt är SVT:s drama "Vår tid är nu", bra kvällsserie.
Fortsättningen får vi vänta på till hösten (men Bron närmar sig!).

Jag har också sett färdigt "Big little lies", som jag gillade.

Håller utkik när nya avsnitt av "Jills veranda" kommer ut.
Det med Maxida Märak rörde mig starkt.

Jag och Siri läser Therese Lindgrens nya bok
om veganism "Vem bryr sig" och även om jag inte vill bli vegan
har vi dragit ner på kyckling och fisk och ätit mer vegetariskt
sedan bokstart.

Vi diskuterar och tänker till och argumenterar efter varje kapitel,
så även om jag inte håller med om allt och delvis väljer på andra sätt
för min egen skull är boken tankeväckande.
Gillar när man får stöta sina egna värderingar ett varv till, liksom.

Ja, så ser det ut bland läst och sett på sistone.

Har du någon pärla att tipsa om?



tisdag, december 05, 2017

Koala i blockform




* * *
Med lite enkla saker pysslade Siri ett koalablock.

Det blev så gulligt, så jag tänkte visa.


Det här är delarna som behövs:

Ett block.
Filttyg i tre färger.
Kardborre.
Två gem.

Börja med att klippa ut grått tyg i ungefär samma storlek
som blockets framsida.

Sedan saxar man armar, ögon, öron och nos.


Limmar fast gemet mellan de två örondelarna.


Limmar fast nos och ögon, innan kardborren limmas enligt bilden.

Andra ändan av armen limmas på blockets baksida.

På så sätt kan man stänga blocket med koalans händer.


Öronen sätter man fast på sidor inne i blocket.

Och så är det klart.

Ett gulligt koalablock för skisser, önskelistor eller drömmar.
Passar också fint som present, kanske nu till jul.


måndag, december 04, 2017

Lagade ärmhålor



* * *
Jag skred lucia i slutet av högstadiet. Levande ljus,
långbrunt hår. Jag minns att jag inte skulle sjunga, men att jag
läste en dikt som jag tränat på om och om igen. Den sitter
fortfarande som berget i bakhuvudet.

Ett annat luciafirande jag minns kommer från Siris förskoletid.
Det var isande kallt, runt minus tjugofem och glöggen i grillkåtan
på förskolegården värmde extra gott. Småbarnen i vinteroveraller
med bylsiga luciakläder ovanpå. Det var i samma dagar som jag fått
veta att en jag älskar var svårt sjuk och mitt hjärta slog liksom
utanpå dunjackan den dagen. Livet, så vackert och skört,
så fint och ont på samma gång.

I år ska jag lägga ytterligare ett luciaminne under mina revben.
Siri sjunger i en kör, och på självaste lucias afton ska hon
och hennes sångvänner uppträda i stadskyrkan. 

Jag ser fram emot det med glädje.

Med anledning av det fick jag återigen gå igenom mina
uppradade papplådor med tyger, gamla gardiner och stuvbitar.
Fann en gammal vacker luciasärk med diskreta puffärmar
och smakfulla, välarbetade detaljer.

Jag har tråcklat trasiga ärmhålor och förlängt
själva linnet med en decimeter annat tyg.

Snart är det lucia.

Snart får jag se min flicka
i arvegods-linne och gammal spets.

Släkthistoria och nutid, stilla sammanvävda
under kyrkans välvda tak.


lördag, december 02, 2017

I decembers början


* * *
December är här. Jag har promenerat på isen med en vän 
och våra hundar. När jag kom hem spelade Markus Bjällerklang-radio 
och kollade så att julstjärnorna fungerar.

Jag handlar hem hyacinter och bäddar in i mossa, 
tillsammans med granatäpplen.

För att förstärka känslan av december har jag bläddrat 
i bildarkivet och valt ut ett gäng bilder som jag fotat 
under december månad genom åren.

Först ut en rödjulig outfit från Odd Molly.


Det här är från när vi byggde vårt eget hus i pepparkaksvariant.


Vi gick all in på dekorationer.


Siris fina julklänning (min favorit genom åren) och ett annat pepparkakshus.


Dekorerade granatäpplen.


Förra årets julklänning och ytterligare ett pepparkakshus-skapande.


Alltså, mitt hjärta smälter lite varje gång jag ser den här bilden.

Denna hörde till Blocket-annonsen där vi hittade henne.

Hur kan man inte vilja ha den här tjejen?!


Mer advent i Odd Molly-form.


Hemgjort pynt till julgranen.


Tivolilandet i hallen känns också juligt.


Julaftonsklädsel, för något år sedan.


Vår fina gran. Längtar till vi ska välja ut årets.


Och så till sist, en gran i pappersvariant.

- - - - - -

Så särskilt mycket julpynt behövs inte egentligen.
Några stjärnor och blommor sätter tonen. För mig kommer själva 
stämningen mest av musik och en känsla i själen.

I alla fall.

~ december, fint att du är här.