Häromkvällen var vår hund försvunnen.
Det var Siri som återfann Hemi - i kojan i vardagsrummet.
Hur hon tagit sig in i den utan att riva ner filtarna är för mig en gåta. Hon blev kvar i det mysiga, trånga och varma utrymmet någon timme innan hon kom fram. Tänk, för några helger sedan kunde hon knappt vända sig ... skillnaden är enorm.
4 kommentarer:
Men så söt hund!
Men åhh,man smälter.Vad bra att Hemi är bättre.
Mysigt! Så skönt att hon mår bättre!
Kram
Jessica, visst är hon *helt opartiskt*.
Ja, det är underbart, Norrskensnjutning : ) Har mejlat med en sjukgymnast på veterinärkliniken i stan och ska boka in ett möte med henne.
Ja, det är lättare om hjärtat nu, Elin. Hoppas det går bra för er i dag! Kram.
Skicka en kommentar