Det är lätt att reagera när det känns sämre. Lätt att tiden bara går när det känns bra.
Siris högsta protester och slag och sparkar har mattats av.
Hon är kärleksfull och busig.
Ikväll halvlåg hon i soffan och tittade på Pippi på dvd. Jag låg med huvudet i hennes knä och småpratade, var på väg till symaskinen. Men så säger hon nej mamma, jag vill att du stannar, och lägger sin arm kring mig.
Det är sällan hon ber om det. Jag hämtar en bok, ligger tätt tätt intill.
Och vid läggningen, efter boken, när jag ska yoga, så stannar jag upp. Sitter vid sängkanten. Vi pratar om vad som hänt på förskolan, varför hon blev slagen i ansiktet av ett annat barn, vad som hände. Jag stryker henne på kinden och hon stryker mig på kinden. Så oändligt mycket kärlek.
En stund senare andas jag in och sträcker upp min vänstra arm när jag ser hennes trötta ögonlock trilla ner.
Detta skall jag också minnas.
Och imorgon.
Imorgon är det tre år sedan hon kom till oss, vårt vackra vackra barn.
Och tack alla fina som förgyllde Siris och Markus kalasdag i söndags!
4 kommentarer:
Ville bara säga (som förbipasserande cyklist) att utbyggnaden på huset ser himla fin ut :)
Grattis idag till eran fina Siritjej! Kom gärna och fika imorgon när ni har tid. Kram Hanna
Ord som får en att stanna upp och se, all värme och kärlek ger!
En stor tjej, grattis!
vad oerhört vackert du skriver och jag känner igen mig i varje mening.
Jag får tårar i ögonen av kärlek.
De är våra skatter, våra hjärtan slår för deras skull....
Skicka en kommentar