Just nu, känner jag mig hel inuti. Det var länge sedan jag hade så bra i ryggen.
Innan vi reste gick jag på flera behandlingar, och då slog tanken mig att jag inte orkade kämpa längre. Jag tänkte faktiskt att jag ville bli sjukskriven.
Men jag har funnit en ny naprapat som med nästan osynliga rörelser behandlade min fascia. Under tiden kände jag ilningar i låren, smärta i bäckenet. Det rann tårar. Och så kände jag frid.
Sedan läkte båtens rörelser. Hela tiden små våggupp och lutningar i seglen.
Parera i det lilla.
Hela dagarna.
Nu försöker jag hitta den rörelsen i vardagen. Därför har jag sänkt mitt jobbskrivbord till mininivå och sitter på en pilatesboll och jobbar. Små rörelser, i det lilla. Kanske hjälper det. Och kanske kommer yinyogan också att hjälpa.
I alla fall, på sistone har jag känt mig så varm inuti. Inte så att livet bara är enkelt. Men att det finns en hel och varm kärna. Att det finns människor som tror på mig, och uttrycker det. Att jag tror på mig.
Kanske är det därför. Men på cykeln, mellan skola och jobb, så skrev jag en första baksidestext till min roman i huvudet. Och nu finns det ett worddokument.
Inte ens en sida lång.
Men en början.
En synopsis i miniformat.
Och det känns så självklart.
Sedan får vi se.
10 kommentarer:
Hej Mari! Du måste vara född till författare. Hur kan man annars skriva
och beskriva så berörande? / Gun
Kram!!
Lovely! Kram från mig till dig, längt längt!
Jag tror på dig min fina vän!
Stor kram /Anna
Jag har också ryggproblem och undrar vilken naprapat du besökt?
Tack snälla Gun!
Kram Elin.
Puss Hanna : )
Tack fina fina Elin.
Naprapaten heter Ylva nappat och håller till på Lasarettsvägen i Piteå. Lycka till!
Ylva naprapat så klart ...
Tack för tipset!!
Kan bara hålla med! Du skriver så otroligt fint och berörande... /Anna från Skellefteå
Tack Anna!
Skicka en kommentar