Med ett slott att drömma om

Detta slott var liksom sådär flagigt och skevt och vint så att det fångade mitt hjärta. Se bara på de vinda ljusen i ljuskronan. Så fint!

Men jag tror inte att min dotter skulle anse att byggnaden var värdig att kallas för slott.

Men jag ser potential. Mycket potential.

Och drömmar om ett annat, romantiskt liv.

Nåja. Trinquevedel var fint. De som ägde gården var fina. Och det känns rätt bra att kunna promenera ut på deras ägor, smaka på druvorna - och plocka hem några släta slottsstenar till Siri.