I helgen yogar jag. På Luleå Yogacentrum, för Magnus Appelberg. Och trots att jag har sträckt mig i baksida lår och förmodligen kommer att dras med problem rätt länge (och inte kan göra framåtböjningar) så känner jag mig glad och inspirerad.Efter två dagar har jag för första gången på länge känslan av att totalt ha landat i min kropp.
Jag har badat badkar med Siri, ätit några Dumle gingerbread och snart ska vi förbereda en enkel middag tillsammans.
För första gången på länge tittar jag på dammtussarna på övervåningen och tänker jaha, här ligger ni, och ni får ligga kvar. Utan att genast kånka upp dammsugaren, utan att må dåligt över det och utan att planera när jag bäst kan klämma in det i programmet.
Och det är faktiskt väldigt befriande.
4 kommentarer:
Låter sunt! Dammtussar kan vara en bekräftelse på att man haft bättre saker för sig än att dammsuga. Vill oxå köra ashtanga- låter perfekt m en helgkurs. Får leta upp nåt till våren här i krokarna. Hoppas dumlen smakade! Kram kram!
Låter härligt! /Birgitta
Toppen! Det där med dammtussarna tog väldigt lång tid för mig att lära mig! Men nu kan de faktiskt få ligga ett tag bara för att jag har bättre saker för mig! :)
Bara att gratulera!
Ja, Hanna. Dumlen smakade farligt gott ; ) Just nu är jag yogabiten, hoppas du finner något nära sig som är bra och inspirerande! Kramar.
Väldigt, Birgitta!
Ja Linda det är en utmaning. De finns ju kvar ... Jag stod emot utan att må dåligt till dagen efter. Värsta avgiftningen ; )
Skicka en kommentar