Det är väldigt ovanligt för att vara mig, men jag har så svårt för att läsa just nu. Somnar ofta till när jag nattar Siri, vaknar en stund senare och känner mig förvirrad och sovvarm om kinderna. Har svårt att komma till ro när jag ska natta mig själv senare. Surfar en stund på paddan istället för att öppna boken intill.
Egentligen tror jag att jag drar mig för att påbörja en bok, för att lässtunderna blir så korta. Det är svårt att komma in och få ett sammanhang då.
Sist läste jag ut Carl-Johan Vallgrens "Havsmannen".
2002 läste jag hans "Den vidunderliga kärlekens historia" som jag håller väldigt högt. Var nästan lite rädd för att nudda hans författarskap igen, orolig för att bli besviken. Men oron var obefogad.
"Havsmannen" är något helt annat, men bra. Mycket bra. Både om fantasi och om uppväxt i ett alkoholiserat hem. Kanske hänger ihop med en intervju jag gjorde för ett tag sedan, men denna skildring berörde mig starkt.
Men nu har jag, skam till sägandes, lämnat tillbaka Göran Rosenbergs prisbelönta bok till bibblan. Oläst. Och Ranelids "Synden" som jag tycker verkar intressant, framförallt tematiken, kommer nog också att få vänta på mina ögon.
Istället har jag öppnat "Den glömda trädgården" av engelska Kate Morton. Hennes böcker beskrivs med orden "Beroendeframkallande läsning med mystik, romantik och familjedrama". Och det kanske är vad jag mäktar med just nu.
För läsning behöver ju inte vara prestation. Bättre att läsa något, än att inte läsa alls för man vet aldrig vart det leder.
3 kommentarer:
Jag känner detsamma! Kram!
Känner igen det där. Från att ha läst jämt är jag nu en periodare. Ibland är jag helt enkelt inte sugen....
Kram Hanna!
Marie, nä jag kanske också har blivit så. Eller jag har alltid sugen, men inte orken och tiden!
Skicka en kommentar