Springa i färg

* * *

Helgen började i fredags. Lite packning inför avresa
och frukost med hund i knät.

Vid tretiden var bilen fylld och barnet hade kommit hem från
skolan. Vi körde inlandsvägen och stannade i Jokkmokk och käkade
middag. Hämtpizza och kebabsallader i bilen. Lyxigt värre.

Vi var framme strax innan nio om kvällen, packade in grejorna
och drack te med våra kompisar.

På lördagen var det tävlingsdag, men eftersom starten inte gick förrän
klockan ett hann vi ta en bra promenad med hundarna och ungarna.

Det var fyra plusgrader, snålblåst och regn.

Inte bästa tävlingsvädret. Speciellt inte när man ska bada i myrar.

Men vi värmde upp och stod sedan vid en brasa inomhus
till någon minut innan start.

Klockan ett drog vi iväg. Lätt duggregn, men lite mildare blåst.
Största delen av loppet gick genom blöt myrmark och snårig skog.
Vid ett tillfälle vadade vi upp till brösthöjd i en bäck och vid ett tillfälle
tog vi oss på alla fyra uppför en riktigt brant lerbacke.

Jag kan sammanfatta det som mina jobbigaste åtta kilometer,
periodvis blodsmak i munnen-jobbigt.

Det händer något i kroppen när fötterna och benen blir så kalla,
jag känner hur blodkärlen drar ihop sig och all puls flyttar upp till bröstet.

Men kul var det!

När vi närmade oss mål möttes vi av barnen,
som hurrande sprang med oss i mål.

Och här är vi efter målgång, jag och Anja. Snabbt av med lerigt och blött
och på med varm jacka. Sedan tog vi bastu och en bastuöl på det.

Bästa på hela dagen!

Till sist en bild från arrangörens Instagram. Av förklarliga skäl
har jag inga egna bilder från tävlingen.

Under helgen blev Leslie två år. Hon firade med Dolly, som
inte riktigt uppskattade unghundssällskapet. Det syns nästan
på hennes blick.

Efter en regnig promenad på söndagen
och gemensam lunch rullade vi hemåt igen.

Myrsyran var egentligen bara en bra anledning för att åka upp till
Kiruna och hänga under samma tak som våra kompisar en hel helg.