Min dag till 38

* * *

Vi hade en kväll tidigare i veckan, som inte var den mest harmoniska av kvällar.

Jag och tjejerna var hemma själva, och minstingen, hon på fyra ben, gick in stenhårt för sådant bus vi inte direkt ... uppskattar ... hemma hos oss. Som att tugga på saker och tjuta. 

När vi åt laxmiddag i soffan satte den andra flickan i halsen och det tog en bra stund innan kålstrimlan kom upp. Bara att byta tallrik och kuddar och lite annat efter fadäsen, och jag på helspänn innan jag såg att det skulle gå bra.

Nattningen blev heller inte lugn, då hunden skulle ut mitt i allt och min mage skar ihop å det rejäla. Den kombinationen är inte helt lätt att få ihop.

Nåja, vi tog oss igenom kvällen med tricks och skratt, men jag kände mig lite matt efteråt.

Hunden, som är i förlöpen, toppade det dessutom med en i stort sett sömnlös natt. Eller två.

Därför. Därför var det fint av henne att sova stilla i mina knäveck hela natten till min födelsedag.

Redan tidigt på morgonen fick jag fina, omtänksamma gåvor.

Jag är inte en person som lägger inte stor vikt vid att få presenter, men jag blir enormt glad av omtanke. En teckning, några fina ord eller något annat.

Här fick jag ett bidrag till en middag på restaurang.

Älskar.

Och löven hade min dotter enkom stannat och plockat på vägen hem från skolan dagen innan.

Jag ser henne framför mig, hur löven lyser som guldvatten under trädet. Hur hon tänker på mig och vill stanna för att samla några vackra.

Älskar.

Jag fick ett doftljus av Siri, hon skulle bestämt cykla till stan och handla för sparade pengar. Detta ska min mamma ha!

Och hudkräm från nyöppnade Kust Spa. Rik och krämig i konsistensen, mild doft och sjunker snabbt in i huden. Skönt när säsongsomslaget gör mig torr.

På lunchen gjorde jag något annat som gör mig glad: Tränade ett kort, intensivt pass. Jag har vilat ganska mycket från högintensiv träning ett tag och mer yogat och stretchat, då jag inte mått riktigt hundra. Men i dag kändes det bättre och jag var sugen.

Glad efteråt.

Min tioåring ville att vi skulle fira mig när hon slutade skolan vid tre-tiden. Istället för fika på kafé ringde jag till stadens nya hotell och frågade om de kunde ordna en charkbricka för två.

Så vi slog oss ner i lobbyn, drömde oss bort och pratade en stund.

Det kändes så fint, att själv fundera över vad jag vill med min dag.

Så har jag skrivit en text som verkligen ger mig glädje. Jag har ätit middag med min fina familj, gjort hårinpackning och ansiktsmask och suttit framför en kamin med glödvärme en stund.

Vardag och födelsedag, så mycket vackerhet på en och samma gång.

Min platser nära

* * *

Det finns så många platser i mitt hjärta.

Nära.

Både favoriter och nya strövmarker.

Under lediga vardagsdagar har jag varit på flera av dem.

* ** Gläntan ** *

Med sällskap av hela familjen. Både hav och lite mer terräng att promenera i och känna höstsolen värma genom västen.

* ** Grisberget ** *

Tallarna och skolbarnen och det mjuka underlaget.

Här promenerar vi och cyklar och spårar flera gånger i veckan.

Skogen, bara minuter bort.

Vilken lyx.

* ** Norrstrand ** *

Och lika många minuter åt andra hållet, promenadvägen längs vattnet.

* ** Trappan i Badhusparken ** *

Och så den minsta favoritdelen. Den undanskymda lilla trappan i Badhusparken. Den ligger mig så varmt om hjärtat, av ingen särskild anledning alls, och har gjort så i många år.

Filmtema

* * *

Jag har nu jobbat arbetsdag sju denna vecka.

När jag tänker tillbaka konstaterar jag att jag ätit tjugo av tjugoen måltider helt ensam. Det är extremt sällan det händer. När jag kom hem från jobbet i lördags värmde jag lite chorizo med sallad och åt framför tv:n. Det händer typ aldrig, att jag väljer att äta i soffan. Men jag orkade inte läsa en rad och hamnade en kvart framför Bachelor av alla tv-program.

Sedan gav jag upp tittandet och duschade alldeles för varmt och alldeles för länge innan min familj kom hem.

I dag har vi haft en fin förmiddag innan jag åkte till arbetet. Vi har varit på hund-dejt och sedan har vi fixat mellanmål inför skolveckan och sett klart en film.

Jag och min tioåring har nämligen påbörjat en ny film-era i vårt gemensamma liv. Och det är så roligt! Jag väljer att lämna genusglasögonen i något skåp och njuter helhjärtat.

Det var hon själv som initierade det hela. Hade sett en trailer och fastnat. Så först ut var klassikern Grease.

Siri älskade filmen, kunde hänga med i textningen och tyckte att danserna och musiken var hur bra som helst.

Och nu i helgen har vi såklart gått vidare med ... 

... oh yes - Dirty dancing.

Vi såg halva i går kväll och slutet i dag innan jag cyklade till kvällsjobb.

Och det kanske låter banalt. Men jag låg där i soffan, med varma tofflor på fötterna och en filt över mig. Min ljuvlighet till barn låg tätt intill på armen och hunden hade draperat sig över våra magar. Jag låg där och kände att jag älskar detta. Jag älskar dessa stunder. De kan uppstå en tisdag eller en helgdag, och det fina är att de uppstår hela tiden.

Och lite extra bra blir det ju med Dirty dancing på platt-tv:n.

När filmen var slut fick den lika goda omdömen som Grease och Siri älskade musiken och kläderna och tyckte att alla hade så snygga frisyrer.

Själv minns jag hur jag sparade pengar för att kunna köpa LP-skivan och att jag tillslut kom hem med skatten. Sedan visade det sig att jag köpt en instrumental version. Det sved, hårt.

Efter filmens slut såg vi lite trailers och vi har valt ut nästa klassiker:

Det blir såklart Flashdance.

Längtar redan.

Apple stories

* * *

Våra äppelträd gav oss en bräddfull korg med frukt den här hösten.

Korgen står utanför dörren och Siri plockar med sig ett äpple till skolan var morgon.

En eftermiddag bland rökiga jazztoner och en svalnande kopp te på äpple och kanel tog jag hand om lite äpplen.

Förberedde skivor att lägga i svamptorken. 

Lät nötter knastra under kniven.

Och lite så här blev det.

Yoghurtkvarg med kokospudding.

Toppad med tärnade äpplen, stekta i kokosolja med kardemumma och kanel och lite flingsalt och honung. Och så blandade nötter och kokos.

När jag la upp fick en torkat dadel gå i och så ringlade jag lite mörk fibersirap över.

Molnig äppeldryck.

Med smak av vanilj och citron.

Siri dricker den till frukosten nu, spär den bara lite med kallt vatten.

Tycker så mycket om färgen.

Moset som blev kvar stavmixade jag och frös in i små portioner. Perfekt i smoothies eller på gröt.

Och de torkade äppelringarna fick hemgjort jordnötssmör på sig.

Och så var det, när jag tog hand om en halv korg äpplen en eftermiddag.

Tonårshund

* * *

Här ligger hon och ser söt och ljuv ut.

Och det är hon, söt och ljuv. Och lite monstertonåring, fast inte just på de här bilderna.

Jag har inte det bästa tålamodet efter en vecka med i snitt fem-och-en-halv timmes sömn per natt. Och mellan jag steg upp strax innan sex och till dess att jag följde med Siri till skolan vid åtta levde hon rövare.

Jag tog ett djupt andetag och tänkte, det enda jag behöver göra är att härda ut. Jag behöver inte uppfostra och jag ska inte ryta. Jag ska bara ta mig igenom.

Och det gjorde vi, genom jag-försöker-stjäla-syrrans-frukost, genom pip och tjut och skäll.

När jag kom hem tog vi direkt selen på och cyklade ut i soldagen.

Dags att aktivera.

Leslie fick trava långsamt bredvid min cykel upp till skogen. Där la jag ett godisspår innan jag släppte henne lös och vi cyklade efter elljusspåret några kilometer.

Som hon sprang, med tusen kilo energi i kroppen.

Och jag vet att man inte får ha hundar lös där, men det är det perfekta stället att vara på när man inte har bil. Mjukt för tassar och säkert. Och hittills har hon aldrig sprungit fram till någon, utan håller sig nära och kommer på inkallning.

Ja, det går åt en hel del godis.

Lite trotsig där också, ändå, det syns så tydligt att hon testar.

Jag ler i smyg.

När vi kom hem efter uppnosat spår så lekte vi en stund och sedan hade hunden tid på hemma-spa.

Och när man är blöt så ska man tydligen vara galen, så efter några tokvarv genom huset tjöt hon ihop i en hög. Nu ligger hon nerbäddad och frusenskakig under en filt och tar igen sig.

Och jag, som ser hennes rynkor och hör hennes lugna andetag, skulle verkligen inte vilja vara utan.

Välja mig själv

* * *

Bilden kanske blev ... en aning dramatisk. Det var inte meningen. Den skulle bara fånga min fina rygg, som ska få hjälp i morgon.

Nåväl.

Det är en upp- och nervecka för jag jobbar kväll och kliver upp tidigt för skolbestyr i alla fall.

Men vad gör en vecka med lite sömn, när man kan vara ute i naturen dessa guldvackra dagar med sol. 

En dag lämnar jag alla borde och gör exakt vad jag själv vill.

Tänk hur svårt det kan vara, att välja sig själv. Men jag skapade en dag jag så många gånger drömt om med småbarnsliv och dagjobb.

Efter skollämning mötte jag och hunden upp syster och hennes bebis som sov gott i barnvagnen.

Vi pratade och promenerade i nära timmarna två.

Sedan tränade jag hemma i vardagsrummet, åt lunch i stillhet och duschade varmt. Duscha varmt är bland det bästa som finns.

Hårinpackade medan jag toppade dagen med ett yinyoga-pass, hunden tätt intill mig på mattan innan jag cyklade till jobbet.

Det är inga märkvärdigheter, men för mig är det ett rikt liv och och återhämtning i rörlig form.

Jag åker till jobbet och är varm både i själ och muskler, det känns som om det var länge sedan sist.

Små presenter

* * *

För ett litet tag sedan slog jag in de här småpaketen när det var dags att fira min svärmor och eftersom svärfar fyller nära, så gav vi dem gemensam present.

En skymningsvandring genom staden.

I dag var det riktiga födelsedagen för svärfar och när både jag och mitt hjärta jobbar kväll, följde jag med Siri till skolan, och sedan sammanstrålade vi vuxna hemma hos svärföräldrarna. Vi drack te och satt och pratade redan strax bakom åtta.

Det kändes lite som förr i tiden, utan barn, och vi hade en jättemysig stund.

Att jobba kväll är både och. Det är fina dagar att få vara ute på innan tre, men jag har lite ont i ryggen. Det var länge sedan jag var hos min ryggbehandlare, på torsdag är det dags och jag tänkte nyss - vad fint jag klarat mig. Då tänkte jag inte på att det var många veckor sedan jag kunde sova i den ställning jag önskar. Jag tänkte inte på domnade axlar och huvudvärk. Nåja, på torsdag får jag hjälp.

Dessutom har jag ytterligare ett minneshopp, ett sämre sådant.

Jag har fått jätteont i magen och är supersvullen igen. Det är något jag har brottats med länge tidigare. Vet inte vad det beror på, men kanske har det att göra med att jag har helt slut medicin för sköldkörteln. Jag hoppas på snabbt recept och så brygger jag te på chaga och dricker en slurk silvervatten varje dag.

Ju konstigare, desto bättre.

Ungefär.

Vila

* * *

Det blev lördag och jag kände att jag verkligen behövde vila, både i sovtimmar och i vad jag skulle göra. Slumrade till strax innan nio innan jag klev upp till frukostbord.

Så har vi varit ute vid havet och tagit en skön promenad vid strandkanten. Solvarm täckväst och gladsandig hund.

Efter lunch hämtade en vän upp mig och vi åkte till bibliotekets höstfest för att lyssna på Martina Haag. Det var roligt att göra något i all enkelhet, och Martina Haag var rolig och slagfärdig när hon berättade om sitt författarskap och sina böcker.

Sedan tog vi en kopp kaffe och satt och pratade till stängningsdags. Det är väl så nuförtiden, att man stänger bibliotek - inte uteställen.

Och nu är jag hemma igen. Efter renbäddning och dammsugning och lite småmålning ska jag lägga mig och lyssna till Siris läsläxa och sedan blir det mustig fisk- och saffransgryta med räkor och hemslagen aioli.

Ett avsnitt The affair på det och lördagen är en guldstjärna i kanten.