Söndagsläxa

* * *

På söndagar är det fullt upp med tvätt, promenad, 

veckohandling och läxa.

Så här trött kan man bli då.

Tidigare under dagen kämpade Siri med 

engelskaglosorna. Leslie fungerade som mentalt stöd.

Undrade lite bekymrat hur det gick.

Men kände efter ett tag att hon behövde ta sig en lur.

Och hur skönt ser det inte ut?

Gossig hund mot mjuka kuddar, nytvättade linnelakan och en lurvig filt.

Snart ska jag göra henne sällskap.

Söndagar är bra, men det är rätt fullt upp och därför 

är det extra skönt när kvällen smyger in.

När det regnar

* * *

När Lyckoslanten delades ut i början av lektionen. Högtidsstunden när
jag fick bläddra i tidningen med mina mellanstadiefingrar. Serien
"Spara och Slösa". Klart jag förstod redan då, att man borde agera som
Spara men det var ju Slösa jag identifierade mig med. Även om jag visste,
att det inte var lika fint.

Så gick livet vidare, från veckopeng, vidare till ansvar för barnbidraget
och flytta hemifrån som 17-åring. Studielån och sommarjobb.
Timlön och tillslut månadslön.

I den bästa av världar har alla minst en månadslön på banken.

I den bästa av världar har alla ett pensionssparande.

En långsiktig plan.

Och om det ändå verkligen skulle krisa ihop sig, så finns ofta
föräldrar i bakgrunden. Som stöd, som snabba (och räntefria) långivare.

I den bästa av världar skulle vi inte behöva låna pengar, men ofta är
inte allt det-bästa-av. Det är så mycket annat, så mycket mer.

Alla har inte mamma-pappa att snabblåna den där femhundringen
av tills lönen kommer. Eller förmår sig inte fråga.

Meddelandelån, som jag skriver ihop med, erbjuder
faktiskt just det. Den där femhundringen (klick), räntefritt,
om du betalar tillbaka inom fjorton dagar.

Om summan är större, eller återbetalningstiden är längre,
då kostar det att låna, såklart.

Det är inte vad man drömmer om. Men ibland finns kanske
inget annat. Ingen tecknad, förnuftig Spara, ingen reservplan.

Vi är inte perfekta, vi behöver hjälp, det är en del av livet.
Även om det kostar på olika sätt.

Ibland regnar det helt enkelt.

Tur att det finns paraply.

Höstligheter

* * *

Dagarna går i sin takt. Jobb och läxor. Dricka te i soffan. I går hade vi 

höstupptakt med min andra bokklubb. Vi dröjde oss länge kvar vid boken 

"Ett litet liv" och pratade om vänskap i olika perspektiv. Om jag inte minns 

fel är det boken som fått högst snittbetyg av oss.

Innan vi sågs hemma hos mig handlade jag hem lite kakor, torkad mango, 

torkade äppelringar och chokladnötter. En melon fick följa med också. 

Skönt när tiden inte räcker att baka och mysigt att småplocka med godsaker.

Plockade in några rönnbärskvistar från trädet 

som självsått sig på vår gård.

Lite orangerött på borden ute och inne och höstkänslan är här.

Springa i färg

* * *

Helgen började i fredags. Lite packning inför avresa
och frukost med hund i knät.

Vid tretiden var bilen fylld och barnet hade kommit hem från
skolan. Vi körde inlandsvägen och stannade i Jokkmokk och käkade
middag. Hämtpizza och kebabsallader i bilen. Lyxigt värre.

Vi var framme strax innan nio om kvällen, packade in grejorna
och drack te med våra kompisar.

På lördagen var det tävlingsdag, men eftersom starten inte gick förrän
klockan ett hann vi ta en bra promenad med hundarna och ungarna.

Det var fyra plusgrader, snålblåst och regn.

Inte bästa tävlingsvädret. Speciellt inte när man ska bada i myrar.

Men vi värmde upp och stod sedan vid en brasa inomhus
till någon minut innan start.

Klockan ett drog vi iväg. Lätt duggregn, men lite mildare blåst.
Största delen av loppet gick genom blöt myrmark och snårig skog.
Vid ett tillfälle vadade vi upp till brösthöjd i en bäck och vid ett tillfälle
tog vi oss på alla fyra uppför en riktigt brant lerbacke.

Jag kan sammanfatta det som mina jobbigaste åtta kilometer,
periodvis blodsmak i munnen-jobbigt.

Det händer något i kroppen när fötterna och benen blir så kalla,
jag känner hur blodkärlen drar ihop sig och all puls flyttar upp till bröstet.

Men kul var det!

När vi närmade oss mål möttes vi av barnen,
som hurrande sprang med oss i mål.

Och här är vi efter målgång, jag och Anja. Snabbt av med lerigt och blött
och på med varm jacka. Sedan tog vi bastu och en bastuöl på det.

Bästa på hela dagen!

Till sist en bild från arrangörens Instagram. Av förklarliga skäl
har jag inga egna bilder från tävlingen.

Under helgen blev Leslie två år. Hon firade med Dolly, som
inte riktigt uppskattade unghundssällskapet. Det syns nästan
på hennes blick.

Efter en regnig promenad på söndagen
och gemensam lunch rullade vi hemåt igen.

Myrsyran var egentligen bara en bra anledning för att åka upp till
Kiruna och hänga under samma tak som våra kompisar en hel helg.

Det ska bli lördag, och då ska jag göra det här

* * *

Hittade en film från förra årets upplaga av Myrsyran.

Det här ska jag alltså göra på lördag.

Det verkar vara blött, roligt och ... blött.

(Du förstår vad jag menar en minut in i filmen.)

Ser fram emot ett nytt fjälläventyr, och att få göra 

det tillsammans med en kompis.

Så här står det på loppets hemsida:

"Myrsyran är ett terränglopp i dess rätta bemärkelse. 
Vi utnyttjar Kirunas myrmarker och naturliga hinder för att alla ska få 
en bra utmaning. I de blötaste myrar och stenigaste backar ger 
vi alla möjligheten att utmana sig själv innan vintern kommer.
Våra banläggare gör sitt bästa för att du ska bli blöt, utmattad, 
skitig, nöjd och glad med syra i hela kroppen."

- - - - - - - -

Hoppas att Kiruna är på sin soliga sida och bjuder 

på guldfärgade höstlöv istället för snöflingor.

Lycka i en skål

* * *

Springer i skogen, stretchar på yogamattan i vardagsrummet
medan hunden kurar ihop sig nära (och lite i vägen).

Brygger på nytt kaffe och gör mellanmål.

{ som lycka i en skål }

Lägger en bas av keso och kvarg, toppar med lite proteinpudding i vanilj.
River en del från ett grönrött äpple och strösslar över torkade äppeltärningar.
Två proteinbollar med mandelsmör och ett täcke av pudrig kanel.

Det är som den ljuvligaste av äppelpaj i en skål.

Näring för både själen och kroppen.

Vardagsmiddag med saffran

* * *

Vi lagade en färggrann vardagsmiddag i förra veckan.

Mixade blomkål i matberedaren och mikrade ett gäng minuter
med saffran och grönsaksbuljong.

Marinerade kyckling i soja, vitlök, olja och honung.

Stekte kyckling för sig och purjo och vitlök för sig. Ångkokade broccoli.

Blandade ihop med chili och toppade med rostade cashewnötter. 

Till servering åt någon crème fraiche som tillbehör,
och någon ringlade över sweet chili-sås.

Gott och färgfint en grå vardag.

Morgondimma

* * *

Det är tidig vardagsmorgon och redan kvällen innan har dimman
rullat in. Siri är småsjuk och ska stanna hemma från skolan för att vila.
Hennes pappa ska vara med henne, men jag ska jobba. Äter frukost och
tittar ut över det mjölkvita och bäddar in äppelträden i bleka färger.

Tar kameran i handen och går ut i trädgården en stund.

Rullar sedan ut yogamattan och andas igenom
ett stilla pass på tjugo minuter.

Sedan gör jag mig klar och cyklar till morgonmötet.

Med själen glad av fotografier och morgonyoga.

Fint sätt att börja en arbetsvecka,
i mjölkigt vitt och medvetna andetag.

Ute under tak

* * *

Under en av semesterns sista dagar fotar jag vår veranda,
men har inte tittat på bilderna förrän nu.

Tycker så mycket om att verandan, och ingången, är under tak.

Pardörrarna öppna mot uteliv.

Och direkt kameran kommer fram, så kommer också hunden.

Jaha, du byter vinkel. Då flyttar jag mig lite åt sidan här.

Blir det här bra?

Ett gammalt loppisbord, en hästtavla från kallvinden
och virkat överkast från Markus släkt.

En ny vas och en kvist från svartvinbärsbusken.

Vimplar på rad, som jag sytt av spillbitar.

Syrénbuskarna börjar bli stora.

Mysigt, att kunna lämna kuddar och filtar ute utan att de blir blöta.

En sten i virkad duk, ett gammalt pyssel som fått flytta ut.

Och skåpet som liksom hör till huset.

Nu står det på bron.

Nästa år kanske det får lämna plats. Skulle vilja möblera
annorlunda här, mer sittplats på något vis. 

Som vanligt har Siri gjort en läshörna och här har hon
tillbringat många sommarlovstimmar.

Jag höjer kameran, och vad?
Självklart tar fröken Leslie plats i bilden.

Blir det här bra, mamma?

4 från nyss, mest hund

* * *

Mina flickor vid frukostbordet.

Och så blev det sommarkänsla igen.

Härligt!

Hade sprungit veckans pass, men syrran undrade om jag ville hänga på ert varv i skogen. Kanske sista springrundan i shorts för året? Härligt var det, i alla fall. Även om ländryggen gjorde ont.

Och så visade Leslie upp sin hästsvans. Den har hon ibland när hon ska äta lite såsigare mat.

Så gick den första helgen i september och den har varit så fin, med långa hundpromenader i solen, kräftskiva och hemmatid tillsammans.