onsdag, augusti 06, 2008

Klick

Vår gamla kamera har tjänat oss väl, i många år. I dagarna har vi beställt en ny med USA-vän som kommer hem. Vi har fastnat för denna. Canon PowerShot G9.

Förresten känns det som om jag utmanat ödet idag. I nästa nummer av Extra, som kommer efter vårt bröllop, heter jag ju inte längre Lundberg Rönnqvist. Därför har jag skrivit under artiklarna med Mari Gustafsson. Kändes märkligt. Mari Gustafsson, låter jag inte väldigt snäll så?

Nu är min datatid för idag slut. Ryggen är för dålig för att jag ska orka sitta rak. Ny tid hos naprapaten på fredag. Strålningar ut i armen och hjärtklappning. Men förkylningen verkar vara på tillbakagång i alla fall.

/Mari, 89 år ... eller ...

4 kommentarer:

Martina sa...

Det är ganka kul men också lite läskigt att byta namn. När vi gifte oss tog jag Petters namn mot att jag fick bestämma på vilken t-banelinje vi ska bo. Först var jag helt i gasen och övade på min nya namnteckning och beundrade mitt nya körkort. Men sen har jag haft svårare att acceptera namnbytet än jag trodde innan. Plus att en del blev besvikna på att jag som feminist hade bytt till min mans namn. Det får stå för dem, men ibland tittar jag på min ursprungsfamilj och blir avis på dem för att de fortfarande heter Strand allihopa. Känns superlöjligt eftersom jag inte hade några starka känslor för mitt namn förut. Undra vad jag EGENTLIGEN projicerar på namnbytet?

Anja och Jonas sa...

Nå det är väl övergångsålsers-krämpor som kommer krypande nu när du närmar dig 30... ;o)
Nu har jag då antagit utmaningen och skickat den vidare!

Hanna sa...

Jag hade liksom du dubbelnamn och det kändes skönt att byta bort dom mot ett. Men konstig också såklart. Och jag kan fortfarande inte skriva det snyggt, tycker jag. Men övning ger färdighet. Övade mycket just efter bröllopet när vi skrev på alla papper kring husköpet. Däremot kan man räkna med att ingen fattar vem man är ett tag framöver. HNB ligger rätt i mångas munnar fortfarande, det lär ditt Mari L-R göra oxå. Ang utmaningen, tack, Har utmanats tidigare och ska ta tag i saken. Puss puss

Mari sa...

Martina: intressant att läsa någon annans tankar kring namnbyte. För mig har det varit självklart att byta, eftersom jag tycker det är besvärligt med dubbelefternamn. Samtidigt, känner jag nu när jag ser mitt nya namn i skrift, känns det lite "mesigt" med bara ett. Jag är ju liksom "LR". Men att behålla ett av dem har aldrig varit något alternativ, det skulle kännas som om jag valde bort en sida av min släkt. Nu väljer jag istället att dela resten av min lilla familjs efternamn. Men nog tror jag också att namnbytesfunderingar står för mycket mer än bara nytt efternamn.

Anja, vad fint du skrivit på utmaningen. Jag ser det framför mig!

Hanna, ang efternamnen är det kanske lite samma för oss. Jag har övat lite på Siris rita/sudda-tavla, fast det känns mest som när man var mindre och skulle testa sitt förnamn med killen man var kär i:s efternamn ; )