Nä usch. I dag känns det uselt.
Ett nytt ord slog mig i morse, och det är hemskt att sätta det på pränt. Men en del av mig känns död. Borta, eller mer kanske sovande. Tillfälligt hoppas jag, såklart.
Inte själen, dock.
Men det är som att jag inte har kontakt.
Som att jag inte är hel, som att jag saknar något.
Jag känner mig så trött på att samla information. Se att allt pekar på samma sköldkörtel-problem, men att det är så svårt att göra något åt det.
Jag är trött på att kämpa. Trött. Trött, trött.
Och ledsen in i märgen, i dag.
8 kommentarer:
Skickar en låååång värmande kram!
Jag skickar dig en styrkekram!
Nämen! Det låter verkligen varken rätt eller lätt att behöva känna så. Vet inget annat än att skicka en varm kram till dig. Med förhoppning om att du snart mår bättre.
Kram
Lina
kram!
Varma Kramar!
Hoppas att morgondagen känns bättre! Kram!
Det är inte alltid lätt att vara Mari - tro mig jag vet!
Mot trilskandes thyroideor finns piller som tur är - om det nu är den som spökar.
Snart kommer snön Mari - då blir allt lättare. Kall snö, kall luft och livet kommer åter!
Tack alla snälla fina! Det känns lite bättre idag. Vit snö på marken, tre dagars ledighet och det är lite lättare att andas.
Skicka en kommentar