fredag, november 19, 2010

Fredagsstämning


I morse plockade jag så smått fram lite porslin inför kvällens fredagsmys med fina vänner. Pepparkakor med lingon och cream cheese, brödsticks med chevré och honungsnötter stod på den mentala inhandlingslistan inför kvällen. Men magsjukan satte käppar i hjulet för vännerna.
Så kan det gå.
Jag och Siri myser här hemma, hon med chips och dricka och jag med en balja kaffe med en kanelstång i.


I en vecka har jag väntat på ett telefonsamtal från min läkare angående provsvaren från sista vändan. Jag har burit telefonen med mig vart jag än gått. I dag kände jag att jag ville ha svar innan helgen. Att jag måste ha svar innan helgen (det slog mig att jag kanske borde öva mitt tålamod, men jag hade ingensomhelst lust att vara tålmodig).

Så, på eftermiddagen stod jag på en ridplan med hästar omkring mig. En familj som skulle fångas på bild. Jag höll fotografens tunga objektiv på stativ över axeln och kamerabältet som en handväska. Då ringer det. En lätt surrealistisk känsla att stå och diskutera hälsotillstånd i vinterkall hästmiljö.

De finner inga "fel". Alla värden är bra. Nu blir jag remitterad vidare, till en endokrinolog. Det blir bra. Och utan privat sjukvårdsförsäkring kanske jag ändå för öva mitt tålamod. I att vänta, utan att kunna påverka eller påskynda.

Markus spenderar helgen i Göteborg på dentalmässa. Siri frågar var och varannan minut vad han gör just nu och just nu och just nu. Hon vill att familjen ska vara hel. Nyss ringde hon för att säga att hon älskar sin pappa.

I morgon ska jag och Siri umgås med hennes mormor hela dagen. Gammeldags julmarknad i Öjebyn, hästskjuts, grötlunch och sedan pepparkaksbak och middag tillsammans.

Vi har det bra, vi har det fint. Det känns som om jag har bomull kring hjärtat. Det är en skön och efterlängtad känsla.

3 kommentarer:

the shed sa...

Stämningsfulla bilder, gillar vitt och silver...Trevlig blogg det här...
Kram Tina

SwedishCorner-DownUnder...Pernilla sa...

Mysigt när barnen vill att familjen ska vara "hel"!

Vackra bilder!

Kram från Australien♥

Mari sa...

Tack Tina! Hoppas vi "ses" igen.

Jo Pernilla. Pappan är efterlängtad, men nu verkar fyraåringen ha somnat för natten, så hon får nog träffa sin fader först imorgon : )

Ha det fint. Kram ända till Australien ; )