Cirkusestetik

* * *

I början av veckan tog jag med tre elvaåringar
 och gick på cirkus. Det känns så härligt när cirkusen
 är djurfri och man kan njuta med gott samvete.

Den här bilden tog jag medan orkestern
 spelade, innan showen började.

De små små hålen i tältduken bildar
 illusionen av en stjärnhimmel.

Älskar cirkusestetiken med djupröd sammet,
 guldiga fransar, glitter och kulörta lyktor.

Cirkusdirektören fångar mitt intresse. Han känns
så engagerad. Säkerhetskontrollerar, drar i rep och säljer
dricka i pausen. Det känns så sympatiskt. När jag kommer
hem läser jag att han vill återskapa forna tiders cirkusmagi.
Han är själv uppvuxen på cirkus, har skrivit en bok om sin
uppväxt och talar nio språk flytande.

I popcorn-kön i pausen tänker jag på filmen "Vilken jävla cirkus"
som jag såg på bio med jobbet i vintras. Inte den bästa filmen, precis.
Men miljöerna får mitt hjärta att klappa lite extra.

Och filmens trapetskonstnär Isabelle är en stilförebild.

Det visar sig att cirkusdirektören har en roll i filmen.
Han var tydligen anlitad som sakkunnig och hyrde ut tält och
kläder till filmproduktionen, men fick så småningom en roll också.

Hur fin vagn?

Vi skrattade åt roligheter och imponerades av
akrobatiska konster under vår helkväll på cirkus.
Jag drömmer mig iväg till cirkusmusik som Detektivbyrån
och filmer på temat. Mina favoriter är "Water for elephants"
och "Tjuvarnas jul och trollkarlens dotter".

~ mer cirkus till hjärtat.

Sammet och guld kan aldrig bli fel.

Vardagsliv

* * *

Vardagslivet rullar på.

Så här fångar jag det i min mobil:

1) Fotar av mitt maratonprogram för att ha i telefonen.
Återhämtningsvecka med betydligt färre kilometer. Hoppas
lördagens pass blir lättare än föregående. Då var det
cementstockar till ben. 2) Fotomin och keps. Stora sjalen och
skinnhandskar, den svenska sommaren känner jag igen.
3) Siri behöver hudfärgad resår på 15 millimeter
till tåskorna. Tillslut hittar jag rätt och kan beställa!

Bästa Frida fixar den årliga klippningen inför examen.
Till vänster Siris hår innan klippning och till höger efter.
En decimeter kortare och fräschare toppar. På mitten-
bilden syns ståklippning, så långt är håret :)

1) Skärmdump på middagsinspiration. 2) Hela
hennes väsen ber mig stanna hemma och mysa efter
lunchen. 3) Jag testar sommarklänning från favoritmärke. Fin?

Jag ville ha en knähund, och en knähund fick jag.

Kärlek på fyra ben.

Äppelblomskonfetti

* * *

Det var dags att gå och sova, när jag och
Leslie tog en liten kvällsrunda i trädgården.

Äppelträden blommade, kort och intensivt,
innan blåsten gjorde äppelblomskonfetti.

Förra hösten fick vi en hel del äpplen. De flesta blev must, ren
äppeljuice som vi frös in i mindre flaskor. Det räckte fram till jul.

Det grönskar på bron. Siris kattgräs har
fått knoppar och majsen mår fint i solen.

Sommarblommor som vi fått av farmor.

Det är så härligt, att kunna strosa en runda i trädgården.

Himlens stilla rodnad, en hund som nosar
i gräset ~ och en stillhet över kvällen.

Halvvägs in i året

* * *

Så har nästan ett halvår av året tickat förbi. Vi är precis i början 

av sommaren och naturen har exploderat så vackert att det nästan 

gör ont. Äppelträden blommar tillsammans med smultron, 

jordgubbar, åkerbär och blåbär.

Pion och vallmo bär tunga knoppar 

och maskrosorna lyser gräsmattan gul.

När jag tänker tillbaka på månaderna sedan nyår, så får jag

 orden harmoni och samsyn i min familj till mig. Vi har pratat om 

vad som är viktigt för oss, i vardagen och i livet i stort.

En minisak vi har börjat med är att vi hittar på en aktivitet 

tillsammans utanför huset varje helg. Det finns inga regler 

på hur litet eller stort, bara att. Varför? För att vi vill. 

För att det är lätt att bli för hemmakär och bekväm.

Vi leker med tanken på att bo i Stockholm och roar oss med 

att hitta finna lägenheter som vi provflyttar in i med hjälp av fantasin. 

Inte för att det finns en på-riktigt-plan, men ändå.

I början av året började jag med postural träning för min 

kroniska värk ryggen. Några månader in i projektet, eller

 livsomställningen kanske jag ska skriva, känns det som det 

bästa jag gjort. Det är läskigt att skriva, för det känns som 

om jag utmanar ödet. Men just i dag, just nu, är det 

faktiskt så. Jag har inte gått på behandling på några 

månader och känner mig frisk i ryggen, och jag har 

inte längre värk varje dag.

Det är så fantastiskt, att få vara med och läka sig 

själv. Det ger kroppsförtroende och en känsla 

av delaktighet, istället för maktlöshet.

Snart är det sommarlov och vi fortsätter pussla semester. 

Markus bytte jobb för någon månad sedan och då blir

 semesterledigheten anpassad efter det. Plus att jag fick 

skjuta lite på min ledighet. Men vi får en vecka tillsammans 

i slutet av juli, och sedan är ju tanken att vi ska resa till hösten.

Jag är ledig till största delen i augusti och hoppas på fina 

promenader och tid för att vara tillsammans och läsa.

Och Leslies öga ... tycker hon är lite sämre nu, men det 

är ändå hyfsat stabilt. Vi jobbar på med medicinering fyra gånger 

om dagen och kan hålla det i schack. Det räcker för nu.

Som så ofta förut bottnar jag i vad som är viktigt. 

För oss som familj och för mig som person. 

Det känns som om jag är på rätt plats i livet, och det 

är en gåva som jag känner mig ödmjuk för.

Inför en vecka

* * *

Så här ser det ofta ut hos oss om söndagarna.

Vi planerar kommande veckas mat.

Inventerar och skriver handlingslista efter ordningen i matbutiken.

Städar kylen och ställer senare in det nya.

Sedan förbereder jag en del av veckans mellanmål.

Flera dagar har Siri dubbla med till skolan.

Alltid dansmellanmål: Keso, kesella, jordgubbssås
(mixade jordgubbar och honung) med hallon och kokos.

Och vissa dagar dadelbollar. Ett paket
majskakor hänger oftast med också.

Energi till mig själv. Kokosbollar. Helt enkelt kokos mixat
med smör, rivet limeskal, ingefära och sötströ.

Just nu äter jag de flesta måltider mejerifria.

Då passar chiapudding på mandelmjölk bra som
förmiddagsmellanmål. Inte min favvo, men mättar bra.

Den dagen jag tar med en burk toppar jag helt
enkelt med hallon och en matsked proteinpulver.

Plus kanel.

Förbereder inför rabarberpaj till bokklubben.

Bakar den på kokossocker, gillar att
det ger en lite mörk och knäckig ton.

Och så Siris dadelbollar med solroskärnor, havregryn,
kakao och kokos. Rullade i lakritspulver.

Ja, så ser det ut.

En samling godsaker att fylla upp kylen med.

Det var mors dag

* * *

Jag vaknade upp till en solig söndag och kände
en härlig värme inuti. Ledig dag, en ro i själen. Flera
vackra paket som väntade mig nere på köksbordet.

~ och jag älskar allt vad de står för. 

Vår familj, våra relationer. Tryggheten, kärleken.
Att det är vi tre (fyra med Leslie). Att vi har vandra.

Så fick jag öppna omtänksamma små gåvor
med vardagsfina saker. Och i samma anda
som förra året, vackra ord om mig som jag
sparar både på papper och i mitt hjärta.

Värme betyder sallad

* * *

Vi äter visserligen sallad året om. Och ofta äter vi sallad
som enda komplement till grytan eller gratängen på tallriken.
Men visst blir salladen något extra när vi går mot sommar.

Älskar att blanda i melon, jordgubbar eller extra goda tomater.

För ett tag sedan rostade jag zucchini i vitlök
och olja i ugnen och blandade ner i salladen.
Sedan rostade jag solroskärnor i fibersirap
och flingsalt och strösslade över.

En enkel sallad som är krispig, krämig, lite ljummen
och knaprigt söt. Det är bland det bästa jag vet.

I Stockholm

* * *

Senaste dagarna har jag spenderat i ett sommar-
varmt Stockholm. Jag har nämligen följt med som klass-
mamma när Siris dansklass reste på studiebesök.

1.

Klassen på väg mot en guidad visning på Operan.
Vi hade turen att få se Kungliga Balettens manliga dansare
träna för en utländsk koreograf. Som på film, fast i verkligheten.

2.

Vackra kristallkronor i Guldfoajén. Siri tyckte
att rummet påminde lite om delar av Versailles.

3. 

Häftigt att få stå på Operans lutande scen.

4. 

Och att få kika in i rummet (hela golvet är
en lång hiss) där alla målade kulisser förvaras.

5.

Fotat från orkesterdiket. Senare på kvällen satt
vi på andra parkett och såg baletten Törnrosa.

6. 

Caesarlunch på Dansmuseets bistro
Rolf De Maré. Supergod mat.

7. 

Fotar en som fotar grönskan utanför
fina Zinkensdamm vandrarhem.

8.

Lite vila på rummet.

9.

Sista dagen tillbringade vi på Kungliga
Svenska Balettskolan och såg elever från
fjärde klass till gymnasiet dansa.

- - - -

Ja, och sedan var det dags att åka hem.
Vilka dagar, fantastiskt att få vara med härliga,
fina gäng och få uppleva allt med dem.

Kroppsliga projekt

* * *

Det var ett tag sedan jag skrev om alla mina små
och större projekt kring kroppen och hälsan.

Har checkat av tredje veckan på mitt maratonprogram och
det flyter på helt enligt plan. Upplägget denna gång är ganska
annorlunda och det känns som om kroppen svarar bra.

På mitt intervallpass sprang jag till Avicii och det kändes nästan
högtidligt. Blev så otroligt illa berörd av dokumentären om honom.

Sedan sysslar jag med två miniprojekt: Att hänga och att sitta i squat.

Det första handlar om att jag upptäckte hur svag jag är i
"hängmusklerna", något som många blir efter år av kontorsarbete.
Som barn har vi mycket mer styrka här. Utmaningen jag har läst om
går ut på att hänga sju minuter om dagen (man kan såklart dela upp
det som man vill) men det är fortfarande lite för mycket för mig.
Hänger i alla fall efter varje träningspass och märker hur
snabbt det går att bli starkare.

Och hur mycket bättre kontakt jag får i baksida rygg.

Fortsätter också med att sitta på huk, squatta, varje dag.
Ger bra rörlighet och jag strävar efter att kunna sitta en halvtimme
och att det ska kännas som en viloposition. Har gjort stor skillnad
när jag kör benböj i gymmet också.

Och till sist min posturala träning, som jag började med
tidigt i våras. Jag är nu inne på mitt tredje träningsprogram
och ska gå en gång till innan sommaren. Det är det enskilt bästa
jag har gjort för min kropp och det ger en sådan härlig känsla av
tilltro, att känna att man kan vara med och bidra till att läka sin
kropp inifrån. Jag känner mig inte lika sned, har inte alls lika ont
och känner att det här var pusselbiten jag saknade.

Ibland blir jag frustrerad över hur enkla övningarna är, att jag
inte behöver kämpa, slita eller ta i, utan snarare fokusera
på små minidetaljer. Det är så häftigt, och dessutom har det gett
stora resultat på kort tid. Overkligt. Och fantastiskt.

Ja, så där är jag. Med löpning, postural träning
och två miniutmaningar i vardagen.

Allt tillsammans, gör de mig gladare, helare och friskare.

Drömma mig hit

* * *

 För inte så länge sedan såg jag och min dotter 

en You tube-film om att bo över på spa en helg.

Det var härligt och lyxigt att titta på och vi blev

väldigt sugna och drömmiga båda två.

Därför passar det bra att drömma sig iväg

till Körunda, rakt fram och två högersvängar

från Stockholm.

Jag skulle gärna boka en långweekend här. Vandra

i den naturfina omgivningen och äta gott. Sitta med

ett glas bubbel i relaxen. Ta ett dopp från bastuflotten.

Eller åka på träningshelg och yoga på trädäcket med

glittrande vatten framför. Springa på terrängslingan utanför.

Vila på hotellrummet, läsa och äta gott till middag.

Förutom mina favoriter ovan, finns här

också konferensmöjligheter och golfbanor.

Man kan till och med fira midsommar här. 
Jag skulle kunna tänka mig det, när allas barn är utflugna, 
att man istället för att fira hemma åker någonstans 
tillsammans. Drömmar för framtiden.

Samma sak med jul, det skulle vara mysigt att fira 
på ett lantligt hotell någon gång. Häst och släde, 
flammande eldar, tid för träning och långt bad innan 
middagen. Fokus på tillsammanstid mest av allt.

Hur som helst. Jag gillar tanken med att allt
finns i samma hus, naturskönt och stilla.

Det ger verkligen tid för återhämtning.

Solig familjepromenad

* * *

Det märks att det närmar sig slutet av vårterminen.
Nyss hade Siri avslutningskonsert med sin kör och i kväll
ska vi se Dansa-gymnasiets slutföreställning. Och om inte
så länge är det dags för Siri och hennes klasskamrater att
dansa på balettskolans vårföreställning.

Men lediga kvällar kan det se ut såhär.
Familjepromenad på både hjul, tassar och fötter.

Och Leslie, hon springer som en ... demon.

Trädgårdsliv

* * *

I söndags hade vi stora trädgårdsdagen.

Kratta löv, rensa ogräs, plantera.

Vildhallonen är glada.

När jag tog upp kameran ångrade jag mig.
Det såg liksom så stökigt och hejsan svejsan ut.

Men sedan tänkte jag om. Ambitionsnivån just nu ligger
där jag orkar. Och själv gillar jag mer hippieträdgårdar med skeva
krukor än perfektionism. Det fritänkande fångar mitt hjärta.

Siri var peppad på att plantera. Hon har 

odlat upp majs inne under våren.

Så stor nu, att hon kan ha mina trädgårdshandskar.

Snälla farmor var generös, som vanligt.

I år tar vi bort sandlådan till förmån för potatis-pallkrage.
Med åren har pallkragarna kommit att stå lite skevt,
men de fyller sin funktion i alla fall.

Och sedan var hunden borta (fast hon var kopplad i lina).
Det visade sig att hon uppskattade skuggan inomhus.