Kroppen säger ifrån. Magen är stenhård och ryggen värker.
Kan bero på att jag morgonpromenerat hunden, cyklat till jobbet, cyklat hem på lunch, cykelrastat hunden (vi var nära att klippa en lyktstolpe en gång), cyklat på två jobb och sedan tillbaka till tidningen.
Därtill kan läggas en hel del jobbstress och efter middag och fika på stan är jag nu tillbaka på jobbet för att avverka min nionde och tionde arbetstimma för dagen.
Att man dessutom är gammal tävlingscyklist gör inte saken bättre, det går bara inte att cykla lugnt och njuta. Nej, det är tempo som gäller.
3 kommentarer:
Nej, men hörrududu, nu får du ta det lite lugnt och vila lite!
BRA Mari!
Nej det går inte att cykla sakta!
Puss och Kram!
//Fadern
Jo Sara, du har rätt. I helgen ska vi fylla på jord i häcken och ta bort lite grus/sand och så in gräs vid plattorna. Men jag planerar att stå bredvid i bikini och solbrillor och bestämma ;-)
Skicka en kommentar