.jpg)
Jag tycker om vårt kök för att det inte har någon trång gång utan man lagar maten "i köket", jag kan inte uttrycka mig bättre än så. Stringbord och stolar från Mio. På väggen svartvita bilder av Markus som barn, fortfarande skelögd. Och väggfärgen är en historia i sig, vet inte hur många gånger vi var och blandade om färgen. I butiken skakade de tillslut på huvudet när vi kom in, sista gången sa färgmannen att han inte lämnade några garantier och att vi aldrig kunde köpa mer färg i samma nyans ... men nöjda blev vi.Ena köksfönstret. Lampan, vars fot även lyser är arvegods från farmor. Radion köpte vi i Umeå.
Favoritkökshandduk.
6 kommentarer:
Hej, tack for lanken och det var jattefint skrivit. Verkligen underhallande att lasa det du skriver. Sjalv sitter jag med hela hogerhanden i bandage efter en liten olyckhandelse i fredags...fick igen direkt for min lilla nodlogn for att jag skulle fa stanna hemma nagra dagar extra. Nu kanske jag kommer hem igen for jag kan inte jobba pa minst en manad. Hoppas att allt ar bra med er. Kramar Emma
Nejmen Emma! Uppdaterar mig genast på din blogg och läser att du brutit ett finger. Hur i allsin dar gick det till? Hoppas att du inte har allt för ont ... men vi har kanske tur och får se dig snart igen.
Tack för berömmet, förresten!
lllll
Hej hej!
Premiärbesök på din blogg! Fiiin!
Snart kommer jag söderöver. Ska provköra ev. nyinköpt åkgräsklippare och plocka vildhallon då. Hallonen lockar mest...
Vi ses snart, Kram
ANJA
Hej Mari!
Trevligt med hemma-hos reportage. Om inte Sköna hem ringer och frågar om man vill vara med får man fixa det själv. Eller Sköna hem kanske har ringt er förresten? Ja, mig har de då inte ringt, så jag får nog följa i dina spår och släppa in alla intresserade via bloggen.. Men lika fint som er har vi nog inte..
Hej Anja. Ska bli toppen att ses!!! Åkgräsklippare, minsann. Här sparas det inte på krutet ;-) Men det behövs ju med tanke på ägorna. Vildhallon, låter inte helt fel. Vi tittar säkert ut någon sväng. KRAM.
Martina. Nej du, Sköna hem har inte hört av sig. Beror nog på litenheten och bristen på storslagenhet. Men vad tusan, det är rätt kul att fota sitt hem, man ser det med nya ögon på något sätt. Kan rekommenderas.
Skicka en kommentar