En bild på min mamma som jag tycker fångar hennes rätta jag.
Detalj från dukningen. Pärlorna från inbjudningskorten går igen i festprogrammet, samt som större pärla i placeringskortet. Även satinbandet är från samma serie och kulör, men i olika tjocklekar. Fint mot linneservetterna.
3 kommentarer:
Har inte hunnit med att skriva förrän nu... Men oj vilket vackert par ni är!! Grattis!!!
Vilka fina biler och vad vackra ni är tillsammans! Åh, gjorde du inbjudningarna själv? Hur? Underbart fina!
Soffan. Tusen tack, vad glad jag blir!!
Angelica, tack! Jag har designat inbjudningarna och jag och Markus har gjort dem tillsammans. Jag inser redan nu att svaret blir långt och säkert för utförligt, men jag kör ändå *ler*.
Själva inbjudningskorten är köpta på Rima (med matchade kuvert). Tjockt vitt papper som är lätt rivet i kanterna. Ett mönstrat papper ligger bakom ett ark i brutet vitt som texten "Markus Mari" är utskriven på (där färgtonen är hämtad från en blomslinga i det mönstrade pappret). Insidan är uppbyggd på samma sätt: mönstrat papper utgör fond till arket där inbjudningstexten är skriven. Teckensnitten är P22 Cezanne (en hyllning till franska artisten Paul Cezanne) och parma petit (brödtext). Pärlorna på framsidan är trädda på ett satinband från Åhléns. Festprogrammet är gjort på samma sätt och på placeringskorten är variationen en större pärla i hänge på likadant satinband, men i bredare variant. Även bordsplacering och vigselprogram gick i samma anda. Och givetvis såg adresslapparna på kuverten ut som framsidan på programmen på bilden i inlägget ; )
Kan säga att skalpell, skärmatta och dubbelhäftande tejp (perfekt att slippa kladdigt lim) har varit våra bästa vänner.
Så, då har jag (äntligen) fått redogöra för det.
Skicka en kommentar