Jag och Hemi kikade in på nytillskottet i garaget idag. Jag har fått gissningar på vad det skulle kunna vara. En kanin var det inte - däremot en bil modell äldre.Även om det är Markus nya ögonsten så faller den även mig väldigt väl i smaken. Jag tycker den är mycket fin.
Annars har dagen bestått av spikmatta, naprapat och en inspirerande telefonintervju. Sedan ringde Sara och frågade om jag inte ville luncha med henne - och det ville jag ju såklart. Satte guldkant på min måndag!
9 kommentarer:
Men vad kul! Jag blir nyfiken på att se hur den ser ut från sidan! Jag kommer till Piteå i slutet av Mars, en hel vecka, då ska vi väl fixa att ses! kram!
Hemi verkar oxå förtjust :-) Är det ok om jag lägger länk till din blogg från min? Hanna
Hej Mari!
Jag funderar på att skaffa en spikmatta. Är du nöjd med din??
Vilken snygg bil :)
Kram!
Oj, vad fin den ser ut, vilken patina!
Oj va perfekt för Humlan! Nu kan hon åka på flaket med vinden i fladdrande öron! Purjo åker gärna med och skrämmer bort eventuella inkräktare! Vi hör av oss om prom om ett tag, har nyopererad hund hemma..
// Byborna
Jag skulle också vilja se fler bilder av bilen. Har ju inte möjlighet att komma förbi och titta i garaget.... Vad är det för bil? Vilken härlig färg.
vilken lite gräslig sak hade varit mkt gulligare med en kanin men du vet ju hur jag är och tycker om gamla amerikanare mamma wiweca.
Väldigt Cool!
/kram
Hej Emma! Absolut borde vi lyckas träffas då. Ser fram emot att träffa er. Kram.
Naturligtvis är det ok, du får gärna länka Hanna. Hemi nosade nyfiket men övergick sedan till att tugga på pinnar och springa fram till en hund som passerade på gatan ...
Hej Malin. Än så länge har jag ingen egen spikmatta, utan lånar svärfars. Men ja, jag tycker den är fantastisk, känns verkligen att det händer saker i kroppen när jag legat på den! Kram.
Jo, jag tycker mycket om patinan. Härlig känsla. Orörd sedan -64 sufflerar maken här brevid ; ) Där texten "Medora" står har det från början suttit en dekal som blivit solbränd.
Maria, hörde att du träffat Markus. Skönt att lilljycken piggnade till så fort. Visst skulle de vara tjusiga på flaket, med öronlapparna fladdrande i vinden ... bara det att Humlan nog får ha sjalett eftersom hon inte gillar när öronen dansar i vinden.
Martina, bilen är en Chevrolet el camino från 1964, importerad till Sverige 2007. Det är ju lite långt för dig att svänga förbi vårt garage, fler bilder kommer. Men just nu står den där den står, går knappt att komma in i garaget, hade den bara varit lite större hade den inte rymts.
Markus hälsar att du ska få en åktur först av alla, Wiwan. I morse när jag och Siri pratade om att vi skulle åka pappas nya bil sa hon att det inte gick. När jag frågade varför konstaterade hon bestämt att hon ju inte hade någon barnstol i den. Paragrafryttare vid unga år, det är bra!
Lisette, jag blev förvånad att jag också tyckte det. Men den är cool!
Skicka en kommentar