Sedan Piteå dansar och ler har jag tränat inför Hamnmilen som går av stapeln i Luleå om en halvtimme. Intervallträning och långlöp blandat med milpass. Men halsen ömmar, det trycker mot öronen och jag har ont i kroppen - och så den stora tröttheten.
Så efter mycket vånda och känna-efter så bestämde jag mig för att avstå. Trist. Men möjliga följdproblem gör det värt att avstå. Klokt, men surt, kan man säga.
Kände mig så sur att jag testade lugg. Kanske vore det något att pigga upp sig med. Vad tror ni?
6 kommentarer:
gillar;)
Fin som alltid
Fint Mari! :)
Kanonfint! Och vad tjockt ditt hår ser ut nu! Håller emd om att det var surt att inte kunna delta i Hamnmilen, men klokt av oss båda att avstå. För mig sitter eländet i luftvägarna ... Ska du springa Tjejmilen? Krya på dig! /Birgitta
Superfin med lugg!
Trist att du missade hamnmilen i år igen.
Krya på dig vännen
Kramar!
Tack : ) Velar fram och tillbaka, får se hur det blir. Kanske ska rådgöra med en frissa innan. Hmm ... Världsliga problem kan vara rätt sköna ibland!
Birgitta, håret är betydligt bättre. Tror dock aldrig att det återfår sin forna tjockhet. Sedan jag blekte det känns det rätt bra ändå. Surt med Hamnmilen, men du siktar ju mot Stockholm så det var helt rätt. Jag får ta revansch i Pitevarvet och PT-löpet. Jag ska inte springa Tjejmilen i år. Nästa år får det lov att bli!!
Tack Elin. Ha en skön helg!
Skicka en kommentar