lördag, juni 30, 2012
Vallmoblom
I går gjorde vi lekpark i Luleå. Jag bar dubbla jackor. Och frös. Men det var fint på sitt sätt ändå. Hemi fick lukta på Luleåmark och efter lekplatsbesök gick vi i butiker, åt god lunch och köpte hem sushi. Men nej, nu dröjer det ett tag innan jag äter sushi igen. Och då vill jag ha garantier för att den är riktigt bra.
Hemma igen tog vi en kvällspromenad och tittade på paraden, där alla lag i Summer games tågade genom staden. Siri tittade med stora ögon från sin plats i barnvagnen.
Hemma blommar den självsådda vallmon, allt annat har liksom stannat av. Om kvällarna tänder vi ljus och dricker te. Det känns som höst.
Jag har lånat en riktig feelgood-bok, som handlar om fyra barndomsvänner som driver en bröllopsfirma tillsammans. Den är precis som den låter, och det är härligt att ligga i soffan, dricka kaffe och läsa.
Efter att ha läst och halvslumrat hela dagen tog jag på regnkläder, mössa och vantar efter middagen och promenerade till Ica i stan för att handla lite.
Under tiden började min dotter fundera vart jag tog vägen.
- Pappa, såg du vilket håll mamma gick? Jag tycker att hon varit borta länge nu och jag funderar på att ta sparkcykeln och leta efter henne.
Alltså, mitt hjärta smälter.
Nu sover hon. Vi har sprayat med kortison i hennes näsa i två kvällar. Och jag vågar nästan inte skriva det, men det känns som om hon andas otroligt mycket bättre.
Själv har jag ont i halsen, men hoppas sova bort det då jag planerat ett löppass imorgon bitti.
Och så fortsätter ledigdagarna. Utan speciellt mycket planer. Precis som vi mår så bra av.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar