Tre saker talar till min fördel. Det är fullmåne, jag har haft lite ont i magen i dag och svärfar tror att bebisen ska födas den tionde (som sin gammelfarmor).
Men det känns ändå rätt otroligt och jag är säker på att jag kommer att vakna imorgon och himlen kommer att vara lika jäkla blå som vanligt och det kommer inte att finnas några tecken på att bebisen vill komma ut och vara med oss.
Hanna gav mig dock den bästa av lyckönskningar när hon åkte hem efter ett EM-pass framför tv:n tidigare ikväll: Hoppas du får jävligt ont i natt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar