tisdag, juni 12, 2007

Bloggens betydelse

Egentligen har jag bloggen att tacka för mycket. Främst bättre kontakt med gamla vänner och så ny kontakt med nya vänner. Sedan är det toppen att ha kvar gamla tankar och vad-som-hänt-var-och-när. Jag har också börjat fota på ett annat sätt. Och kanske lärt känna mig själv lite bättre.

Utan bloggen skulle jag nog aldrig kommit på tanken att föreslå krönikor till Piteå-Tidningen och utan bloggen skulle det ha varit mycket svårare att skriva dem.

Men idag pratade chefen om att det kanske är dags att lägga ner krönikan snart. Han menade att det kanske inte finns så mycket mer att skriva om. Kanske har han rätt i att de snart fyllt sin funktion, spelat ut sin roll. Men. Jag håller inte med om att det inte finns så mycket mer att skriva om. Det blir liksom bara mer och mer, bara för att de fysiska framstegen slår av på takten framledes finns ju massa funderingar kring allt möjligt kvar. Föräldraskap är ju liksom ett livslångt antagande. Inte så att jag har tänkt krönikera om hennes bravader när hon tar studenten ... men ändå. Det känns lite sorgligt.

Självklart kom jag inte på något att säga utan stod bara där och nickade litegrann.

uppdaterat

Kanske överreagerar jag. Och vinklar samtalet till min fördel. Vi har aldrig tidigare pratat om hur länge krönikan ska fortgå och det är klart man måste kunna ta en diskussion om det. Det blir i alla fall "första året" - kanske också ett naturligt avslut. Men jag kommer att sakna den.

10 kommentarer:

Anonym sa...

jag blir lite matt när jag hör om chefen. SUCK! Förstår inte riiiiktigt hur han tänker? Jag håller inte med honom iallfall!
Herregud. Frågetecken frågetecken frågetecken. På vilken planet bor han? Hur som hellst.Tack för att du vågar skriva om en skitsvårt, angeläget och privat ämne som rör väldigt väldigt många( trots ovanstående support). Kram!

Anonym sa...

ursäkta men ibland är pite-tidningen lite mossig...jag ÄR pitepatriot i blodet och därför även PT´ sista försvarare..när andra säjer att i PT får man läsa det sist brukar jag alltid försvara å säja nä-ä..har de inte förstått att "det är inne att vara mamma"? Det bara forsar fram "mammaprogram" i tidningar och tv och vad gör PT då? Jaa det lägger _ned_ det enda tidningen har som är föräldrarelaterat! Urbota dumt! JAG läser din krönika, och jag har stora barn, med din Siris mått mätt,( min yngsta är 6 år) och du ger mej mina minnen åter! sånt som inte varit aktuellt på ett tag och försjunkit i glömska poppar upp igen "javisst ja, minns du när XX gjorde så eller si...och jag är säker på att jag inte är ensam! Du behövs! För mej fick du gärna göra en krönika om dan! J-vla karlar! Typsikt dem att anse att mamma-barn frågor fort blir gamla och tråkiga! (har inte din chef nyss fått egna barn?eller minns jag fel?)isåfall borde han om någon ha större förståelse och insikt i att du är rösten åt oss alla-mammor-mitt-i-vardagen! Ps, ursäkta svordomen (och allt eventuellt svammel kan du bortse ifrån)kram från just nu "arga Lisa!

Anonym sa...

Hej Mari!
Jag halkade in på din blogg via Magnus Borgs bloggsida. Jag känner att jag nästan måste kommentera ditt senaste inlägg. Jag tycker att det skulle vara jättetråkigt om din krönika skulle gå i graven. Jag läste den till och med innan jag blev gravid samt många av mina bekanta som inte har barn heller. Nu är jag med barn och finner stort nöje med att läsa dina krönikor. Jag har bojkottat alla dessa "gravidmagasin" eftersom de har bara lett till massa stress och press för mig. Alla verkar ha toppengraviditeter, även om de så väntar trillingar, alla utom jag i dessa tidningar.
Jag tycker om ditt skrivande och hoppas att krönikan får finnas kvar.

Hälsningar Johanna Blylod.

P.S
Tyckte du slog huvudet på spiken när du skrev om den uteblivna avtackningen från jobbet när du gick på föräldraledighet och om känslan av att inte känna sig lika värderad som de övriga anställda för att man är antingen vikarie eller projektanställd. Jag sitter i den sitsen där många tycker korttidsanställningar är någonting man ska vara nöjd med eftersom kulturbranschen är som den är. Men jag är inte nöjd, jag är frustrerad för att jag aldrig hinner få känslan av likvärdighet bland övrig personal eftersom jag hinner knappt börja så ska jag sluta igen.
D.S

Anonym sa...

Jag hoppas givetvis att din blogg får vara kvar. Det vore oerhört tråkigt om den lades ned. Den känns ju så uppdaterad med nya bilder samt reflekterande tankar. PT behöver bra krönikor (och krönikörer), det hoppas jag att chefen inte glömmer bort...

Anonym sa...

Förlåt, jag är virrig, jag menade givetvis din krönika. Sorry.

Åsa sa...

Jag skulle iaf sakna dej i PT om du inte får fortsätta!!

Anonym sa...

Hej Mari!
Jag är ju ingen bloggare och är inte så ofta ute på nätet, men ibland har jag kikat in på din blogg. Bara en gång har jag skrivit ett inlägg och då för att hälsa till Hemi. Men nu måste jag då skriva en rad och säga att det var då det mest upprörande jag har hört på länge, att det kanske inte finns så mycket mer att skriva om i din krönika. Jag gillar din krönika och berörs ofta av det du skriver, och det utan att ha egna barn. Jag vet inte hur det känns för dig, men av det du skrivit i din blogg om samtalet med din chef så har då iallafall jag gråtit en skvätt för att det kändes så orättvist och dumt. Jäkla skitchef. Kramar från Terese

Mari sa...

Hanna, tack för DIN support.

Lisa: Jo, Chefen har nyligen blivit pappa, men det är inte honom jag pratat med. Hur som helst anser jag att man borde satsa mer på material om föräldraskap, inte minska det lilla man har. Det ska jag framföra nästa gång vi diskuterar saken. Ska skissa fram lite fler idéer att lägga fram.

Johanna, tack för att jag får ta del av sina synpunkter och tack för ditt beröm. Det är verkligen inte lätt att vara utan anställning, många fler än jag vittnar om det. Och ibland blir det liksom extra uppenbart hur utanför man är.

Magnus, håller med. Dessutom är det väldigt få unga kvinnor som krönikerar i tidningen. Det finns ett grönglänsande paket till dig när du börjar jobba på måndag - bli inte allt för nyfiken, det är ingen stor grej ... men bara så att du hittar den.

Åsa: Tack, skönt att veta.

Terese: Hm, efter jag pratat med chefen kände jag mig lite konfunderad ... som att jag inte visste vad jag tyckte själv. Men nu har jag funderat och tycker att krönikan har fortsatt existensberättingande. Till viss del tack vare era kommentarer här. Så tack, än en gång.

Anonym sa...

Hälsa din chef att Din krönika är numera det som är viktigaste att läsa i PT! Den är obligatorisk för mig!!
Ibland gråter man nästan en skvätt för att det är så bra!!!
NEJ! Den får inte tas bort!!!
Fortsätt skriva så bra som du gör!!!!!

Mari sa...

Hej Maria och tack. Jag får väl hälsa bossen det ; )