Idag har jag fått - och givetvis provat - min nya yogamatta i merinoull. Den är underbar. Fungerar inte så bra i de flesta stående positioner, då fötterna glider för mycket. Men i de sittande och liggande är den varm och gosig och omslutande.
Tecknet ॐ, uttalas aum och är Indiens heligaste och starkaste symbol, beskriven redan i de hindusistiska veda-böckerna för femtusen år sedan. Aum är också ett populärt mantra. Under mitt yogapass sjunger man det inledningsvis.
På sanskrit skrivs aum ॐ. Ljudet när man säger aum sägs vara universums och kosmos ursprung, uppkomna genom vibratot och vibrationen. I sin renaste form representerar aum faktumet att allt är ett. Aum är summan och substansen av alla ord, det fundamentala ljudet som symboliserar ett absolut universum.
Det tecknet tatuerade jag in på min ankel för cirka tio år sedan.
7 kommentarer:
Tredje fredagen i Januari, (vet inte datum) skulle jag gärna ta min trettioårspresent, om det passar dig? Förresten är jag ensam med Olle hela nästa sönd-fred, kanske jag och Olle kan komma förbi på kaffe nån kväll? Känns som om det var länge sen vi träffades ordentligt, ser fram emot bryggargatankvällen! Kram.
Gott Nytt År också!
Hej igen...
Nu har jag letat reda på och läst din förlossningsberättelse i bloggen. Jag känner som du verkar ha gjort, nu är jag redo att ta del av andras berättelser, det var jag INTE tidigare.
Börjar så smått se fram emot händelsen även om det känns lite läskigt ännu, men jag litar på att kroppen vet hur det ska gå till.
Det kommer nog en egen berättelse på vår blogg så småningom!
Emma, menar du den 18:e? Det går utmärkt. Jag bokar bord till den senare sittningen (kl 19)! Kul.
Ni får gärna komma förbi för kaffe och lek. Eller varför inte den där middagen som blev inställd pga feber? Vilken dag passar er? Gott nytt år till er med. Kram.
Hej Anja. Jag känner precis igen mig i dina tankar och det är verkligen en process som tar sin tid. Men jag blev också intresserad av att ta del av andras förlossningsupplevelser när det närmade sig för oss. Det är klart det är lite läskigt, man vet inte när, exakt hur det blir, HUR ont det kommer att göra och vilken upplevelse man i slutändan får. Men att våga lita på kroppen och på sig själv är en bra inställning. Det är häftigt vad vi klarar av, faktiskt. Du har mycket att se fram emot. Själv var jag som nyfrälst efteråt, en suverän känsla. Ser fram emot din berättelse.
Jag tror jag menar den 18:de, har ingen almanacka hemma, alltså inte imorgon, inte nästa fredag heller, men därnästa! Vi tar gärna middag. Alla dagar passar. Onsdag kanske?
Hej Mari! Hittade hit via Hannas blogg :). Vet inte om du minns meig, vi gick i samma klass för några år sedan. Ha det bra!
Hej Paula. Visst kommer jag ihåg dig, den bleka flickan med det långa svarta håret. Kikade in på din blogg och måste få gratulera till er finfina dotter. Stort grattis! Och grattis också till att du nu är en gift kvinna. Och husägare. Djurintresset finns kvar, ser jag.
Det har med andra ord hänt en del sedan de där dagarna på Bergnäset. Ha det bra du med. Kul att höra av dig.
Skicka en kommentar