Enkel höstdukning i lördags när Marcus, mamma och hennes Janne avnjöt Markus fantastiska gryta med min egenplockade svamp i.
Till det serverade vi ugnsrostad potatis och en sallad med stekta kaneläpplen, riven rödbeta och senapsvinegrette.
Och så efterrätten! Marängsviss! Skulle jag aldrig ha valt, men denna variant var perfekt i smakbrytningarna. Söt banan och maräng mot kall vaniljglass och grädde - och så hembakade pistagebrownies på mörk choklad och hemgjord ljummen chokladsås. Mmmm ...
3 kommentarer:
Såg smarrigt ut! Jag har också plockat svamp, brukar jag aldrig göra, men jag följde med min bror och hittade massor med trattkantareller. Och så är det ju så skönt i skogen!
Önskar jag hade nyplockad svamp att tillaga jag med. Låter så gott och ser så gott ut. För att inte tala om efterrätten... Tror visst aldrig att man blir less Marängsviss! :)
Kram
Lina
Sara, sist vi var ute fick vi inte med oss någon svamp hem. Men vi hade en toppendag i alla fall. Trattkantareller är ju värsta skatten. Härligt. Nu måste vi bestämma lunch, längtar efter att få träffa dig. Till veckan? Jag är nog mer flexibel än du! Kram
Lina, självplockat är lyx, även om det bara handlar om hallon från trädgården! Jag vill ha mer ätbart hemma, men bara så pass att man lätt kan ta hand om det. Inget stort potatisland hemma hos oss med andra ord : )
På tal om marängsviss så hade jag någon slags minnesbild av att det bara var barnefterrätt, slibbigt och översött. Men ack så fel jag hade. Vet inte om det är bra eller dåligt att jag numera är omvänd ; )
Ha en fin vecka. Kram på dig!
Skicka en kommentar