Ibland är det inte helt lätt att landa hemma.Tre olika förväntningar och längtan.
Det har tagit ett tag att synkronisera. Men med ett badkarsbad, samtal, närhet och stilla ro hemma är vi på samma våglängd igen. Ungefär i alla fall.
I dag gör Markus snowboardpremiär i Kådbalis för året medan Siri får bestämma takten hemma. I morgon åker jag bort igen. Den här gången till Umeå. Därför känns det viktigt för mig att följa hennes tempo och baravara.
Tillsammans.
Jag och finaste.
5 kommentarer:
Vackra bilder och vackra ord, som går rakt in i hjärtat.
Kramar!
Fina ord vännen!
Kramar om!
Tack Malin. Och kram!
Elin, tack. Vi ses kanske till veckan någon gång. Kramar.
Fina bilder!
En bekant lycades fånga mig och min fyraåring i ett nos-ögonblick för ett tag sedan. Det blev en bild att bli varm i magen av.
Det låter som en härlig bild, Maria! Kikade in hos dig och inspireras av din skaparlusta. Spetsblommorna är underbara! Kram.
Skicka en kommentar