När jag mår så här så stillar mitt yttre. Det blir stiltje i blicken, jag vänder den inåt.
Men inuti är det kaos. Framför allt i min rygg. Det drar och smärtar och molvärker.
Jag har fått hjälp i dag. Att koppla samman.
Jag hoppas att det vänder nu. Innerligt.
För i morgon ska jag springa min delsträcka i minitriathlon-tävlingen. Jag hör festivalen på avstånd, där jag sitter och skriver vid öppet fönster. I morgon är jag där, först som springare - och senare som dansare.
Ibland är det bästa att strunta i allt och föra tankarna till något annat. I tisdags hade jag två vänner här om kvällen. Vi drack bubbel i solen på verandan. Åt ost och kex (Finax har supergoda glutenfria) och pratade oss igenom kvällen. Siri somnade inbäddad i ett täcke i mitt knä. Strax före midnatt flyttade vi in till tända stearinljus.
Det är sådana kvällar som värmer upp själen.
1 kommentar:
Men, vad det allt ser gott ut! Jag är JÄTTEnyfiken på formbrödet som jag tror du bakat själv. Ha det som bäst Här och Nu.
Skicka en kommentar