Dagarna liksom bara går, av sig själv. Det är redan fredag. Och jag har cyklat genom snöfall. Minus elva utan blåst, det är fint vinterväder. Och så snön. Och alla stjärnorna, på himlen och i fönstren.
Jag har varit på reportagejobb i kväll. Ett fint, som jag fortfarande är varm i hjärtat av. Och berörd. Av gemenskap. Av godlukt och vackereld i eldkorgar.
Och nu är det helg. Min man är äntligen ledig en hel lång helg med mig och det är jag så innerligt glad för.
Mitt ansikte är varmt av duschen, jag stod under strålarna tills varmvattnet tog slut och fönstrena i hallen var alldeles immiga. Så nu är jag varm, inifrån.
Det är helg.
Och vi är tillsammans.
2 kommentarer:
Det är en lika stor fröjd att läsa din blogg alla dag du skriver/ Gun
Tusen tack, Gun. Vad glad jag blir!
Skicka en kommentar