30-årssamkväm igår, mycket trevligt med bra stämning! På bilden syns en fin vas från Katarina K, en av sakerna jag fick igår. Ställde den spontant i fönstret och där står den kvar. Formerna ackompanjerar varandra fint där, tycker jag.
Senare på kvällen upplevde jag Finlandsfärja-stämning på ett uteställe och åt ljuvliga pommes innan hemgång. Småsegt idag med andra ord. Siri som sov hos mormor vaknade mitt i natten och sa "Mamma komma, Siri springa pussa krama!". Fast hon har mest varit arg på mig.
Just nu känns det som om jag behöver ta avstånd till planer, till tvätthängning och husförbättringsplaner och bli mer medveten om evigheten, skörheten och närheten en stund. Se torkade regndroppar på fönstret, som just torkade regndroppar, som spår, som historia och inte som smuts som behöver poleras bort.
Det känns som om jag borde åka ut till stugan på ön. Promenera på klipphällar i ensamheten, elda och låta tankar hinna ifatt. Kanske skulle jag ha gjort det om jag inte skulle ha längtat efter mitt barn så mycket.
Som tur var har min make varit desto mer effektiv idag och plockat undan, kört diskmaskiner, återvunnit, handlat och dammsugit huset.
2 kommentarer:
Tack för i lördags! Mycket trevligt. Ångrade dock att jag inte deltog på Finlandsfärjan när tillfälle väl bjöds.
Du ser ut som en mycket fräsch och välbevarad 30-åring! Inte ett spår av gråa hår ännu... ;o)
Kram
Ha ha, tack och tack själv. Som vanligt var det ju trevligast före utgång, men kul att se lite folk ändå.
Förresten så gör hårfärg underverk, de skulle aldrig ha en chans att göra sig påminda de där grå!
kram.
Skicka en kommentar