45 kilo hund i knät

Veterinärbesöket förskjöts med trekvart på grund av en akutoperation. Under tiden satt vår 45-kilos hund och darrade i husses knä, precis som de andra hundarna i väntrummet. Skillnaden är bara att de andra hundarna låg i en viktklass på max tio kilo ...

Det togs en massa prover och två timmar efter vi anlände åkte vi hem med två diagnoser - svampinfektion i tassarna och bakterieinfektion i huden. Summa summarum ett kalas på dryga tusenlappen. Vad infektionerna beror på vet vi inte och veterinären föreslog en grundlig utredning av möjliga allergier men vi avvaktar och ser.

Resten av dagen har Hemi legat på mattan under köksbordet och vilat sig efter persen.

Bildbyline

Har blivit fotad till min krönika idag. Ångrar att jag hade tofsar i håret, men skitsamma det är väl vad jag skrivit som är det viktiga.

Tyvärr jobbade inte min favvofotograf, det hade jag hoppats på ...

Att bygga in sin själ

Piteå välkomnade oss med snö.

Imorgon rivstartar vi med veterinärbesök strax efter nio, det blir till att ställa väckaren alltså. Sedan är det umgås som gäller. Och ett stopp på jobbet för bylinefotografering inför min nya karriär som familjekrönikör.

Dessutom ska vi till huset och fixa några grejor. Det känns konstigt, att vårt hus är någon annans "hemma" nu.

Jag längtar efter huset, tänk att man kan längta efter något materiellt. Men efter att ha lagt ner så mycket tid och engagemang i golv, isolering, kakelplattor och en massa annat känns det som om man byggt in en del av sin själ i huset. Hösten är också kanske den bästa tiden i huset. Regn på de stora rutorna i vardagsrummet - och så hjärtat i huset, kaminen, som sprakar och värmer.

Nyckelpigan Siri

På väg ut på promenad. Siri har sin fina nyckelpigemössa på sig (lägg särskilt märke till känselspröten).

Om man som förälder vill undvika att klä sina barn allt för tjejigt/killigt och försöker hitta alternativ till prinsessor, blommor, motordrivna fordon och så vidare är det djurens värld man får vända sig till. En snabb inventering visar att Siri har följande djur i sin samling:

Nyckelpiga
Björn
Hund
Katt
Möss
Elefant
Lejon
Giraff
Dromedar
Apa ...

... och då har jag säkert glömt några.

Nog kommer Siri säkert att älska prinsessklänningar när hon blir lite större, det gjorde i alla fall jag när jag var liten. Men till dess kan jag ju välja och då väljer jag att inte klä henne så. Dessutom: Att testa könroller och överdriva dem när man växer upp är väl också ett sätt att hitta vad som passar en själv.

Nedfallna äpplen

Jag och flickorna har precis kommit hem från en mustig höstpromenad. Det är blött i luften och luktar nedfallna äpplen. Tog med mig mp3-spelaren för första gången på länge och umgicks med gamla vänner som Jennifer Lopez, Timbuktu och Randy och tack vare musiken blev det en riktig pulspromenad.

Vi kommer att var hemma i Piteå:
28/9-1/10
13/10-15/10
25/10-29/10

Vardagsprat

Som vanligt var de försenade på BVC, trots att vi hade första tiden efter lunch. Siri hade precis somnat när jag tog upp henne och klädde av henne. Sin vana trogen kissade hon på vågen. När vi var klara med vägandet och mätandet ringde barnläkaren och sa att hon skulle bli en kvart sen. En kvart blev 35 minuter och jag försökte kallprata med BVC-kvinnan under tiden. Jag berättade att jag skulle skriva krönikor till tidningen hemma och hon bemötte mig med orden: "Tror du verkligen du orkar med det. Siri kommer ju att kräva mer och mer av dig! Nu har du nog tagit dig vatten över huvudet!"

Men Siri har ju faktiskt en pappa också, som tycker om henne lika mycket som jag gör och som sköter henne precis lika bra - förutom det där med att amma då ...

I alla fall ... Siri hann somna i min famn innan jag fick väcka henne igen. Barnläkaren tittade mig inte ens i ögonen, gjorde bara undersökningarna och satte sig vid skrivbordet utan ett ord. Siri hade vid det här laget arbetat sig upp till hysteri så jag ammade henne i väntrummet innan vi gick till bilen.

Väl där hade jag ingen lust att åka hem, hade jag varit i Piteå hade jag svängt förbi någon och hälsat på. Här ringde jag mina (egentligen mina svärföräldrars) enda vänner i Umeå, men de var inte hemma. Så då körde vi en sväng för att se om Hemis hundkompis var på bageriet, men det var han inte.

Så nu har vi åter landat i lägenheten.

Fotpyssel

Jag och Siri har pysslat. Kul, men kladdigt var det.

För övrigt har vi slut toapapper, så nu begagnar vi oss av Siris engångstvättlappar istället ...

Filar i huvudet och äter

Igår när vi skulle sova låg jag och filade på mitt mejl med krönike-idén till tidningen. Idag har jag filat på ämnen och formuleringar i huvudet, lite har jag fått ner i datorn. Känner mig ringrostig, självkritisk men taggad.

Annars har jag mest ätit idag, som vanligt. Att sköta Siri och Hemi på dagarna är ju en barnlek jämfört med att tillfredställa min hunger. Äter ordentlig frukost (fil med frukt och fiberhavregryn, två hårdmackor, juice och kaffe) sedan hinner jag ut med Hemi innan jag är galet hunrig igen (och då har jag oftast klämt en banan på promenaden) så jag äter mellanmål innan Markus kommer hem och vi äter lagad mat, sedan hinner jag med några frukter, hårdbrödmackor, vatten och te eller kaffe innan vi äter hemlagad middag. Och efter det har jag ätit några clementiner, en banan, en stor fruktsallad, en stort glas te och två mackor. Jag blir matt av allt ätande och av att bara känna mig mätt en liten liten stund.

Jag är lika dyr i matkonto som en glupsk, växande tonårskille!

Yes!

En timma efter jag skickat mejlet var det klart. Jag ska författa en krönika i veckan om föräldraskap i PT. Enligt min egen uppdragsformulering ska jag "skriva personligt om föräldraskap men samtidigt fånga upp generella och aktuella ämnen (konsumtion, oro, föräldrapenning ...)

Underbara Försäkringskassan

Det är ju fantastiskt att föräldrapenningen finns, om man bara kunde få ut den ...

Loggade in på Försäkringskassan igår för att se när utbetalningen skulle komma och upptäckte att det stod ett jättegammalt kontonummer på en bank jag inte längre är kund hos. Trots att jag två gånger anmält en ny bank och nytt kontonummer.

Ringde idag för att ändra. Har hittills gjort fem telefonsamtal, blivit kopplad fyra gånger och fortfarande kan ingen göra ändringen, som till och med står på blanketten de tittar på när jag pratar med dem. Den senaste i raden meddelade att för henne var min "kundbild" helt låst och hon kunde inget göra, inte ens hänvisa mig till någon som kunde göra något.

Nu verkar det som att det är en person i Älvsbyn som kanske kan rätta till felet. Men självklart är han inte inne nu.

En föräldraklassiker

I fredags hade Siri en jobbig dag, sammanlagt grät hon nog mer under den dagen än under alla hennes levnadsdagar. Vi vaggade och vyssade och vyssade och vaggade. När Markus tog henne i famnen märkte jag att jag satt och vaggade fram och tillbaka framför datorn och när jag plockat upp henne satt Markus fortfarande och gungade babysittern med foten.

Idé

Jag har ett sug och en längtan efter att publicera mina tankar om barn och föräldraskap "på riktigt". Den typen av texter ligger ju rätt i tiden - Piteå får snart sin första barnmässa och det poppar upp nya föräldratidningar och föräldraböcker mest hela tiden, bland annat.

När jag var i Luleå för ett tag sedan läste jag både Kuriren och NSD och la märke till att bägge dessa tidningar har "föräldramaterial". Men "min" tidning, PT, har det inte.

Jag funderar på att lägga fram ett förslag, kanske blogg via tidningens hemsida och krönika varannan vecka i papperstidningen. Vad tror ni? Skulle ni vilja läsa? Och får man ha inkomster vid sidan om föräldrapenningen?

Till er som längtar

Jag har en känsla av att de finns de som längtar idag. Så vi skickar många kramar till mormor, morfar, farmor och farfar.

Trista tankar

Vi måste ta Hemi till veterinären. Nu har hon knölar på båda sidorna och huvudet, i dag har hon dessutom kliat ena sidan av nosen (där morrhåren sitter) blodig. Vi har sett att hon kliat sig ett tag och att hon löst mer hår än vanligt, men jag har hoppats att det skulle gå över av sig själv.

Vi har en lång historia av utslagsproblem med Humlan, bland annat har hon gått på en diet av älgkött, morötter och fullkornsris under drygt ett år tror jag. Men sedan hon började äta fodret Standardt för snart två år sedan har hon varit bra och det knyter sig i magen när jag tänker på att vi måste börja om igen. Börja om med alla veterinärbesök (hemskt både för Hemi och plånboken), börja om med matexperimenten. Börja om att kolla efter utslag varje morgon.

Men på måndag ringer jag veterinären. Kanske kan vi få tid i Piteå på fredag.

Arg eskimå

Arg eskimå i för stor kostym.

Humlan spanar på ankor under förmiddagspromenaden.

Babymusik

När Hanna var höggravid var vi på Ikea. Framför oss gick Christian Walz med sambo och barn. Deras son busade och gömde sig överallt. Christian tittade på Hannas mage, log och sa "Såhär kommer ni också att ha det snart!".

På förlossningen spelade de Christian Walz "Never be afraid again" och jag tänkte på den stunden.

Sedan när Siri precis kommit upp på mitt bröst spelade de samma låt igen.

Jag antar att man kan säga att det är Siris sång.

Jobb

En skillnad med att inte jobba är att man får betydligt mindre beröm och bekräftelse.
En skillnad med att inte ha ett jobb är att man inte får några blommor när man fått barn. Att man inte har arbetskamrater som räknar med att man ska komma tillbaka.

Det hade varit fint att ha ett jobb att komma tillbaka till efter föräldraledigheten.

Humör-skör

Känner mig lite nedstämd idag, inte på ett dåligt sätt egentligen. Ibland är det helt okej att vara lite ledsen och skör. Mamma har åkt hem, jag pratade med Hanna och hon och Jill och Love satt på Roasters och fikade (jag vill vara med!). Dessutom har jag en spricka i en bröstvårta som känns lika djup som en glaciärspricka och det gör ont från hårrötterna till tånaglarna när Siri äter.

Men så kom posten med ett roligt kuvert. En gammal vän, Oskar, hade skickat ett fantastiskt brev till Siri och en jättefin randig pyjamas från Polarn (vi har en lång historia av randiga skämt mellan oss). Och sedan kom Markus hem och berättade att han är ledig nästa fredag = vi åker hem redan på torsdag kväll till veckan!

Med ena ögat stängt

Nyss sov hon, men nu kikar hon på mig med ett öga öppet. Det är en av hennes specialitéer, som att hon sparar energi genom att hålla ena ögat stängt.

Hennes mormor är på väg till Piteå nu. Vi har haft några fina dagar ihop, men jag har upptäckt att sorgsenheten att lämna varandra är starkare nu sedan Siri kom. Några veckor hit eller dit för oss spelar ingen större roll - men några veckor hit eller dit för Siri kan betyda första leendet, att hon fixerar blicken - utveckling helt enkelt.

Hundkoja och guldvagn

Hemi har fått utslag på huvudet och ena sidan. Självklart blir jag orolig, dessutom har hon löst mycket hår ända sedan i våras. Jag hoppas att det snart går till sig. Själv påstår hon att utslagen beror på att hon tvingats duscha - det är aldrig sunt att vara ren är Humlans devis.

För att muntra upp oss har vi tittat på önskesaker på nätet. Den här "hundkojan" tror hon själv att hon skulle vara rätt snygg i.

Och fick hon där här guldvagnen gjord för en till två hundar skulle hon kunna hämta Siri på dagis varje dag, när den tiden kommer.