söndag, september 30, 2012

Fem gånger Instagram










1 // Kaffesällskap på lunchen 2 // Smutsig på MTB-tävling 3 // Goldfinger 
4 // Paj på trädgårdens äpplen 5 // Överhäng

På Instagram hittar mig här: imari0

Recept på maränger


Som utlovat, recept på superenkla maränger.

Det här är grundreceptet som jag följde:

Ingredienser
äggvitor
  • 6 dl florsocker
Gör så här:
  1. Sätt ugnen på 125°C.
  2. Blanda florsocker och äggvitor i en skål. Vispa pösigt över sjudande vattenbad, se till att skålen passar i kastrullen, så att inte ångan sipprar upp. När massan pösat till sig efter ca 5 minuter, ta från vattenbadet och fortsätt att vispa tills smeten är helt fast.
  3. Spritsa till skruvar eller forma till ägg eller berg (fast jag tycker nästan de blir finast när man bara kluttar ut dem med sked). Lägg dem på bakplåtspapper och grädda mitt i ugnen i ca 40 minuter. När marängerna inte känns kladdiga på undersidan är de klara.
När marängsmeten var klar smälte jag lite mörk choklad och flingsalt och hällde ner. Sedan rörde jag om försiktigt så att smeten blev lite randig.

lördag, september 29, 2012

Silversked, silverring


Fina ringar av gamla silverskedar. Jag fotade dem till jobbet. Vi har förresten fått ny hemsida. Jag tycker att den blev riktigt bra.

torsdag, september 27, 2012

Berättelsen i berättelsen

Fint omslag.


Jag tänkte att "Den frusna trädgården" av Kristin Hannah skulle vara en lättsmält historia om systrar och familjeband.

Och på sätt och vis var den en sådan bok jag förväntade mig, en perfekt gå-och-sova-bok. Men på ett annat sätt - inte alls.

Ramberättelsen om familjen som är i upplösning när patriarken går bort, om den iskalla modern, om de stereotypa vuxna barnen är inte så intressant. Den är snarare förväntat klyschig. Men berättelsen i berättelsen, den når mig.

Även om jag utseendemässigt inte föredrar att delarna i boken från andra världskrigets Ryssland är skriven med kursiv stil kan jag inte värja mig.

För det levnadsöde och de vedermödor som en mamma i kylans Leningrad tvingas till.

Jag har läst många böcker om kvinnors öden i krig, men den här är en av de som nått längst in. I det lilla, i en liten kall, utkyld lägenhet i Leningrad.

Och nu läser jag Jonas Gardells "Torka aldrig tårar utan handskar". Och berörs. Och vill helst pausa för att läsa. Och skriva reportage. Det vill jag. Intervjua, fördjupa mig i frågorna.

Och skriva.

tisdag, september 25, 2012

Tiny dancer














Jag älskar att vara mamma. Till Siri.

Mitt hjärta blir varmt, när jag hör hennes morgonsteg i trappen. Hur hon kommer, nakenkropp, med stora Bukowskikaninen i ena handen och Jojje mot kinden.

En kram. Hennes mjuklena hals under min näsa.

Bättre kan en dag inte börja.

måndag, september 24, 2012

Mathelg











Äpplen från våra äppelträd, hembakade maränger, pomerol, långkok och mos med tryffelolja.

Vår helg har inkluderat mat. God mat. Och fina människor att bjuda maten till. Vi har firat två födelsedagar och en massa hundvaktshjälp medan vi varit bortresta.

I dimma och sol

Uppförs.

Vallsberget välkomnade oss med vacker dimma.


Sedan blev det sol och vi drack kaffe, som pappa hade med, i vackraste höstsöndagen.

Jag och min kära Terese.

När jag tränade cykel för många år sedan ingick en del MTB i slutet av min aktiva cykelkarriär. Jag har inte så mycket minnen av just MTB-åkningen.

Det jag minns mest är att jag var rädd. Rädd för gupp och halk och stenar och rötter.

Men i går utmanade jag mig själv.

Och det var roligare än väntat. Vintercyklingen till jobbet har fått mig att instinktivt förstå sambandet mellan svår terräng och lätta på händernas grepp kring styret istället för tvärt om. Och så kommer man ju ut i naturen på ett fantastiskt sätt.

Små skogsvägar, höstlöv och allt det jag älskar med denna årstid.

torsdag, september 20, 2012

Flow

Just nu, känner jag mig hel inuti. Det var länge sedan jag hade så bra i ryggen.

Innan vi reste gick jag på flera behandlingar, och då slog tanken mig att jag inte orkade kämpa längre. Jag tänkte faktiskt att jag ville bli sjukskriven.

Men jag har funnit en ny naprapat som med nästan osynliga rörelser behandlade min fascia. Under tiden kände jag ilningar i låren, smärta i bäckenet. Det rann tårar. Och så kände jag frid.

Sedan läkte båtens rörelser. Hela tiden små våggupp och lutningar i seglen.

Parera i det lilla.
Hela dagarna.

Nu försöker jag hitta den rörelsen i vardagen. Därför har jag sänkt mitt jobbskrivbord till mininivå och sitter på en pilatesboll och jobbar. Små rörelser, i det lilla. Kanske hjälper det. Och kanske kommer yinyogan också att hjälpa.

I alla fall, på sistone har jag känt mig så varm inuti. Inte så att livet bara är enkelt. Men att det finns en hel och varm kärna. Att det finns människor som tror på mig, och uttrycker det. Att jag tror på mig.

Kanske är det därför. Men på cykeln, mellan skola och jobb, så skrev jag en första baksidestext till min roman i huvudet. Och nu finns det ett worddokument.

Inte ens en sida lång.

Men en början.

En synopsis i miniformat.

Och det känns så självklart.

Sedan får vi se.

onsdag, september 19, 2012

Mallorca runt IIII





  


Att gå in genom porten till Abaco, där det en gång passerat hästar och vagnar, är som att kliva in i en annan era eller en film från barocken. Ungefär.

Mustiga färger, skulpturer, gobelänger, keramik, en fontän, levande fåglar, mattor, fladdrande ljus och mänger av frukt och blomsteruppsättningar.

Det är en stor färgexplosion som gömmer sig bakom den anonyma porten.

Abaco ligger centralt i Palma och här tog vi en (dyr) drink.

När vi klev ut i verkligheten igen stannade det till ett par som genom den öppna dörren fick en glimt av baren.

"What is this place?!" undrade de med eftertryck.

Och precis så härligt överdådigt är Abaco.

tisdag, september 18, 2012

Mallorca runt III













Det finns en plats, som fick lite extra utrymme i mitt hjärta. Ett sådant ställe som jag, för en stund, kan fantisera om att bo på. Ett ställe med simturer i poolen om morgnarna, med utsikt över bergen. En plats med några hotellrum, vackra omgivningar och tid att läsa, skriva och yoga.

Ca's Xorc Hotel Agroturismo ligger i Tramuntana-bergen med utsikt över Sóller-dalen. Vägen dit var så slingrig att vi fick backa om i varje kurva.

Vart och ett av de tolv hotellrummen är individuellt inredda med en blandning av Mallorca och Marocko.

Men vi bodde aldrig där, utan drack ett glas bubbel i trädgården.

Kvällen efter återvände vi för att äta.

Restaurangen kan man besöka utan att vara hotellgäst och man kan sitta antingen runt den gamla kvarnen vid den antika olivpressen eller i matsalen. Båda rummen har öppna spisar för kyliga dagar. Men när vi åt var det en varm medelhavskväll och vi satt på en av terasserna med flammande ljuslågor efter räcket mot dalen.

Det sägs att Claudia Schiffer hyrde hotellet för att fira sin 30-årsfest här.

Jag förstår henne.