tisdag, mars 31, 2015

Tisdag/torsdag


* * *
Vi tog tisdagsmiddag framför tv:n som vanligt. Men med kyckling istället för lax. Och så har vi torsdag, trots att det bara är veckans andra dag.

I morgon ritar jag klart mina sidor, får dem korrlästa, webbprioriterar och skriver ettapuff. Sådant som vanligtvis färdigställs dagen innan mina sidor går i tidningen. Men i morgon är veckans sista arbetsdag och det känns rätt skönt med tanke på influensan som envisas.

Inte så många tankar i huvudet nu. Jag känner mig nöjd efter mys framför tända ljus, god mat på tallriken och en utläst kapitelbok om barnen på Galna gatan.


måndag, mars 30, 2015

Förkylningen tog mig lite


* * *
Nä men, alltså. Den tog mig, den där rackarns förkylningen. För jag vet inte vilken gång i ordningen denna vinter, men den här varianten lyckades bäst med att få mig på fall.

Nåja. Nu har det vänt. Jag peakade på plus 39 på febertermometern, med febernedsättande i kroppen. Fortfarande lite av en järnklo i nacken men bättre, mycket bättre.

Sitter hemma vid datorn och jobbar, och ska strax cykla in till jobbet för att åka ut på roligheter.

Så i helgen har jag mest legat. Tittat ut genom fönster, läst bok och sett film. Lite storhandling och skura bakom spis och kyl och sådan har vi också hunnit med.

Men som sagt, mest vila och kramar - och så har vi förbrukat en hel del snorpapper.


fredag, mars 27, 2015

Teckning i svart & vitt


* * *
Det har fortfarande inte kommit upp mycket på väggarna som blev målade med kalkfärg.

Köpte en 'ny' lampskärm via Tradera och hängde upp istället för en hemmasydd. Känns bättre. Och så några klämda bilder: En illustration av Siri, i svartvitt för ovanlighetens skull. Bilden som jag kallar Family three, och så en fjäder.

På tal om fjädrar. Snart skriver vi påsk.

Och påskledighet.

Men först har vi en helg med dansprogram på tv, hundbesök, storhandling, kaffe och lite städning att njuta av. Jo, jag njuter av att fixa och göra fint, bara man har tid för att göra det. 

Och så lite bra musik på det.




torsdag, mars 26, 2015

Kvällsbad


* * *
Vet inte vilken gång i ordningen Siri är förkyld denna vinter. Nu har hon ond hals och täpp näsa återigen.

Efter middagen tog vi ett varmt bad. Tände ljus, spelade skön musik och och tvättade hennes långa hår.

Medan balsamet verkade låg hon i mina armar och vi tittade på månskäran på himlen utanför.

Sedan smorde jag in hennes fina åttaåringskropp med mjuk olja innan hon tog kväll.

Det är en vanlig torsdag, med jobbtankar och täppa näsor och huvudvärk. Men också med ett barn i mina armar och en måne som ler mot oss.

tisdag, mars 24, 2015

Andras bilder


* * *
Vi pratade om det på kafferasten i dag. Att ens hem börjar vara - inte komplett - men ändå fyllt med saker man tycker om. Loppis lockar inte lika mycket längre, inte när det gäller möblemang. För i så fall handlar det om att ersätta, och då måste man byta ut något man verkligen tycker om.

Det är såklart rätt lyxigt. Men lite loppistråkigt.

En gammalny kontorsstol skulle vi dock behöva. Och nya soffor, fast de vill jag nog köpa just nya.

Här är några bilder jag surfat förbi på sistone, som jag fastnat för.

Bilden ovan kommer från House Doctors senaste katalog. Jag har en verktygslåda från pappa i pyssel / datarummet. Där förvarar jag smycken och småplock. Själva verktygslådan är jättefin, dock behöver ordningen i den styras upp om den ska bli lika finfotograferad som den på bilden.

Funktionen är praktiskt och min trevånings rymmer hur mycket som helst.


Bild från Odd Molly, som börjat med textiler sedan någon säsong tillbaka. Gillar hjälmen ovan (och sängkläderna såklart).

Tänker på alla hjälmar man börjar ha här hemma och med vilken självklarhet de används. Min reaköpta mattsvarta slalomhjälm ska tydligen vara magnifik på att motverka hjärnskakningar om man trillar illa. Min cykelhjälm skulle jag gärna uppdatera till en rundare form, men den jag har nu skyddar ju fint.

Även om den inte är lika charmig.


Sänggavel av kopparrör. Också Odd Molly.

Det är något med de där rören. Alltid. Kanske för att jag är uppväxt med en rörmokarfader?


Temat kan sägas fortsätta, med två bilder från Artilleriet. Alltså: De här vaserna i gammal laboratorie-stil får mitt hjärta att slå dubbelslag.

För att återkoppla till loppis. Något liknande skulle jag mer än gärna trilla över.


* * *
Här hemma har vi tagit tisdag. Med lax.

Bröt ner färsk blomkål i mindre bitar. Hällde över äggvita och pudrade på med vitlökspulver, buljong i pulverform, salt, peppar och mandelmjöl. Bredde ut på en plåt och körde under grillvärme i ugnen.

Skar ner kinesisk kål i smala strimlor. La i botten på en ugnsfast form tillsammans med lite kokt bönpasta, en vitkålsstuvning och lite blandade gröna grönsaker som broccoli, sockerärtor och haricot verts. Lade laxen ovanpå. Ett lager fransk senap och honung på fiskbitarna. Sedan hällde jag över en blandning av rapsolja, teryakisås, riven vitlök och soja.

Lät stå i ugnen cirka tolv minuter. Så åt vi med lite kall sås och sallad. Och det var gott och hittepå.

Nu har vi invigt Just dance 2014 och hur jag än dansar med så blir jag aldrig lika grym som Siri. Men roligt har vi när vi svänger på framför spelet.

Nu ligger hon under täcket och jag ska jobba undan en stund (välja några trevliga recept, inte särdeles arbetssamt) innan jag går ner och eldar mer värme i ett genomblåst hus.

måndag, mars 23, 2015

Mer om att gilla olika


* * *
Vissa nya hittepå kan spridas fort via nätet. Som rocka sockorna, den dagen hade jag ingen aning om. Fick vetskap via ett mejl från skolan.

Ofta känner jag mig skeptisk till sociala kampanjer, att byta statusrad ett visst klockslag och så vidare. På något sätt blir det lätt att känna att man bryr sig, fast man egentligen inte gör någon större skillnad - utom att lätta sitt världssamvete för en stund (och det är väl i och för sig inte fy skam).

När det handlar om rocka sockorna-dagen har jag bara väntat på upplysande instick. Någon som vrider och vänder på begreppet. Har läst några längre på Facebook och i dag läste jag Underbara Claras - det finner du här. Intressant.

För mig har rocka sockorna blivit ett begrepp jag instinktivt använde när jag samtalade med min dotter om abstrakta ting, som att skämmas för olika saker.

Att man barn emellan kanske kan använda de orden för att belysa att alla är olika. Vi gillade ju det en dag, så varför inte i dag?

Inget tjorv, utan en enkel påminnelse om ett tydligt begrepp. Olika strumpor.
Vi har pratat om det så, hur man bemöter olika 'påhopp' eller anklagelser och det blir så tydligt. Kanske en vridning bort från ursprunget, men kanske inte helt fel i alla fall?

söndag, mars 22, 2015

Sammanflätning


* * *
Nu i veckan var det ett år sedan Markus började sitt nya jobb i Luleå.

Min vana trogen summerar och känner jag efter: Det senaste året är det få kvällar vi inte gått och lagt oss samtidigt.

Det är få kvällar vi inte kokar te och ser ett avsnitt av en serie innan vi släcker och låser huset för natten. Fortfarande tycker jag så mycket om den känslan av tillsammansskap. Den gör mig hel.

I tisdags kväll åkte Markus iväg och hämtade på flygplatsen, så jag gick och la mig och läste ensam. Jag har inget emot att vara själv då och då. Tycker det är skönt att yoga och landa i tankar, eller fixa med något projekt jag har. Men den kvällen bottnade jag verkligen i att det är det här vardagslivet jag vill ha. Vi vill ha. Som gör oss gott.

Tillsammanset. Att få avrunda dagen som enhet efter timmar med jobb och vänner och träning och annat.

Med de tankarna tog vi söndag. Siri har haft sin fina vän på besök och de har pratat och skrattat sig genom dagen. Vi har pysslat på med vårt och nu är väskorna packade och huset förberett för en ny vecka.

Och livet flätar samman. Jag skjutsar hem Siris kompis medan Markus lagar mat. Efter middagen diskar jag undan medan de andra sätter sig och läser läxa.

Sammanflätningen, som en slags självklarhet. Det är fint att få uppleva och jag tycker om att fånga den känslan och sätta ord på den. För annars är det en sådan sak som lätt bara glider förbi. Som man bara ser när den inte finns där.

Så har en helg gått. En fin helg, med rikt innehåll, i det lilla.

lördag, mars 21, 2015

Olika för olika


* * *
Rocka sockorna-lördag.

I dag tar vi förmiddagsstädning, sedan modevisning på stan, lite ärenden och eftermiddagsbio. Sedan god middag hemma och mys i soffan.

Fin lördag. Till er.

fredag, mars 20, 2015

Gamla bilder på nytt


* * *
Lägger undan Siris nya vaccinationskort och trillar därför över några gamla bilder i en låda.
Blir varm i hjärtat när jag ser dem, hittar så många Siriansiktsdrag i bilderna.

Vi tittar på dem tillsammans.


Det här halsbandet minns jag så väl. Som en prisma, så vackert tyckte jag att det var. Och det andra halsbandet har jag knytit själv. Så många armband jag knöt då.

Håltimme, broderitråd och en säkerhetsnål i jeansen på golvet i skolkorridoren.


Här ser jag mitt bleknande munsår. Så ofta jag hade herpes på den tiden, och så onda utslagen blev. Jag smittade mig själv via mormor som liten. Tänk så bra salvor det finns nu. Jag har sällan utslag, och (utmanar ödet) aldrig så onda.

Får jag på natten kan det hinna gå lite längre, annars känner man vid första speciella pirret att det är dags att smörja.


Röda håret. Minns hur fint jag tyckte att det var med spännet i luggen. Och hålet i näsan och lite försiktigt smink. Ser hur jag letar, och blir varm i hjärtat av det.


Less på att vara 'det långa håret'. Pottfrisyr (här lite utväxt). Det kändes nog rätt befriande, vill jag minnas. Och, så snyggt jag tyckte att det var med huvtröja under skjortan.

Dophalsbandet av mormor och morfar kring halsen.


Blicken fjärrskådande. Dreadlocks och ring mitt i näsan. 

Fotostudion, gymnasiet. Fotolabbet. Magisk tid!

* * *
Bilder, från sterila fotostudios. Och ändå.

Som skatter, i en låda i köket.


torsdag, mars 19, 2015

Ord tillbaka



* * *
Satte mig aldrig framför datorn igår kväll. Det var rätt skönt.

Rullade ut yogamattan framför kaminen och fokuserade på armar, nacke och bröstrygg. Maken lyssnade på hockey, men kom in i vardagsrummet då och då och la mer ved på glöden. Som en yoga-eldare.

Var på ett trevligt jobb igår. När det började vara dags att runda av så pratade vi lite om när reportaget skulle publiceras i tidningen och flera personer kopplade ihop mig med Helg. Fick så fina ord tillbaka.

Med sidorna har jag ledord, inte på papper, inte i dokument, utan inuti mig. Värdeord, målsättningar. Känsla.

När man, utan att kommunicera dem rakt ut, får dem tillbaka på ett fint sätt av människor som läser känns det rätt mjukluddigt och tillfredsställande inuti.

Fint.

Idag skriver vi torsdag. Jag googlar på barfotaskor, eftersom jag testat träna i ett par och blev tokförälskad på bara några löpsteg. Jag ser fram emot en kväll med bokklubbsträff. Och så skiner faktiskt solen nu.

tisdag, mars 17, 2015

Fota väggar



* * *
Och vissa dagar. Vissa dagar sveper förbi. Vissa dagar är man förälder med hela hjärtat. 

Håller handen vid vaccination, håller ledsen kropp i famnen och pysslar om extra efteråt, medan världen rullar fram utanför huset.

Vissa dagar räcker det mer än väl. Fota en fin vägg, spela Memory, laga middag tillsammans, skratta en hel del och faktiskt passa på att njuta av tiden tillsammans.


måndag, mars 16, 2015

Solstråk


* * *
Vissa saker, som känns självklara och sanna i hjärtat kan vara svåra att formulera. Det är en känslosanning, kanske inte en ordsanning.

Ett skuggstråk - solstråk - som drar förbi och är över på ett ögonblicks sekund.

Men genom att på något sätt säga orden, så kanske de får vidare liv.


Jag plockade alltså undan från köksbordet i går förmiddag. Bort med fårskinn och vinterdamm, en önskan om friare ytor.

Solen skickade in sina strålar och mitt i en rörelse stannade jag upp, blundade mot solen och förde ihop händerna framför hjärtat. Det kändes så starkt.


Vissa saker finner man, precis här och nu, just för att man är redo att ta in. 

Kanske hade det börjat med några ord jag läste till frukosten.
I sin yogabok skriver Rachel Brathen: 

"Även om du inte kan föreställa dig hur din dröm ska kunna bli sann, fokusera på att det ska hända. Du behöver inte känna till alla steg på vägen för att kunna gå framåt."

En annan gång hade de orden kunnat vara en tom fras för mig.

Men inte den här dagen.


Jag landar i min kreativitet, mitt behov av en speciell sorts tid för att kunna fånga idéer och ord som jag vill. I mitt intresse av hälsa och välmående, på mitt sätt. Av skönhet i bild och tacksamheten att få möta människor som delar med sig av sina liv.

Att jag vill ta det vidare, på något sätt, i mitt liv. Jag inte vet hur eller när. Behöver inte veta.

Men nu kan jag formulera det. I tanke, i ord och i skrift. Jag känner inte till något steg på vägen dit, men jag har startat en formulerad önskan.


Så landar jag i fler ord ur samma bok:

"Slå rot. Skapa en trygg grund och låt äventyren du har framför dig växa ur den."

Och det är precis så jag känner.

Här skulle jag kunna gardera mig med ord om att jag trivs och har det bra. Men det handlar inte om det. Det handlar om något djupare, något längre in. Och det känns helt okej.

* * *

Vilken söndag, va.

söndag, mars 15, 2015

Slalom


* * *
Inte längre rädd, mest nervös och redo att på riktigt göra slalomdebut efter många år. Jag har tidigare skrivit om mina tjorviga slalomkänslor, bland annat här.

Nu känner jag mig liksom färdig med det där. Nu vill jag åka på mina nya fina skidor och med mina nya pjäxor.

Och åka gjorde jag.

Bra är jag inte, men det gör mig inget. Jag åker och känner glädje i mitt bröst.

Perfekt väder, sol och skönhet, fina vänner och stöd från de jag älskar.

Jag är redo för fler dagar i backen, i morgon kompletterar jag med hjälm och bättre strumpor.

Det känns som en seger.

När vi kom hem om kvällen var det skönt att duscha varmt, äta hemgjorda kycklingburgare framför Mellon och längta till klockan slog tio och vi fick sova.


I dag har vi städat / tvättat / fixat / handlat.

Markus skottade av den lilla snö som låg kvar på altanen, jag sopade och så drack vi latte i solen. Tog en promenad och njöt av strålar och skratt.

Jag har också stått i köket, med solen mot ögonlocken och handflatorna mot varandra. En slags önskan, en framtidsinriktning i mitt inre. Det är inget som ändrats i förutsättningar eller omständigheter, snarare en klarare insikt och en önskan av vad jag vill och kan.

Låter flummigt, men det kändes bra. Skriver mer om det i morgon.

Så gick en helg. Med möta-mina-rädslor, kaffe i solen och en massa annat fint.

Livet, jag gillar dig.

torsdag, mars 12, 2015

Torsdag i fyra bilder


* * *
Väckaren ringer tjugo i sex. Tycker sällan att det är svårt att kliva upp.

När jag skjutsat Siri till skolan håller de här två vännerna mig sällskap i bilen.

Fastspända naturligtvis.

Senare under dagen passerar jag en poliskontroll. Blir inte stoppad, men tänker att de säkert skulle ha fått sig ett leende om de stannat av mig.


På förmiddagen går jag på ett möte, dricker kaffe med några kollegor och skriver klart några notiser och min helgspalt. Väljer en bild och redigerar in de elementen på ett uppslag.

Åker hem och äter lunch. Skönt att sitta i tystnaden, med min bok vid köksbordet.

Tittar på Siris vikta papper och tänker att det är ett litet konstverk. Tycker om linjerna och enkelheten.

Klurar på vad jag vill göra med proppsäkringsskåpet som står på byrån just nu.

Lämnar hemmafunderingar och jobbar vidare. Håller kontakt med några frilansare i Australien, byter ut några bilder, ställer nyanser och mejlar en pdf. Vill få iväg den så snart som möjligt.

Tar fram några dokument inför ett senare möte.


Räknar ihop att jag har lite tillgodo-tid och tar ett snabbt träningspass i gymmet. Så skönt att bara kunna ta en trappa upp, kvickt byta om och köra. Springer intervaller och gör crossfitövningar.


Går på nästa möte, som drar ut på tiden. Kommer hem till min familj. Vi värmer en fiskgryta och äter med quinoa och sallad. Siri får en vän på besök, jag samtalar en stund med hans mamma och sedan promenerar hon vidare medan barnen leker bakom den stängda dörren på bilden.

Jag gör chokladbollar på dadlar, kakao, olja och havregryn. Rullar i kokos och serverar med äpple och banan som kvällsmat.

Sedan är det dags att säga hejdå till vän och göra kväll.

Så går en torsdag. En helt vanlig, och fin.

Jag känner mig glad för solglitter utomhus och en bra känsla inför helgen som snart är här.

onsdag, mars 11, 2015

Siris rum i ny form


* * *
Siri ville ommöblera. Hon kom med en välarbetad skiss. Så förra helgen satte vi igång, med god hjälp av vår lånelabrador.

Han var bedårande söt när han stack fram huvudet mellan klänningarna på klädstången.


Istället för skrivbord vid fönstret tog småsakerlådorna och spa-sakerna plats här.

På ett litet fårskinn ställde Siri några droppkuddar jag gjorde till ett jobb någon gång.


Sängen under andra fönstret. En lampa av en adventssjärna-fot och en upp-och-nedvänd ljuslykta.


Skrivbordet mot fondväggen.



Och så hyllorna med bilar, leksaker, diadem och böcker samlade.

En liten igelkotte på stolen.


* * *

Skönt på något sätt, att rensa igenom allt och skapa ordning och luft.

Siri blev väldigt nöjd, hon håller gärna till där när vi ska läsa kvällssaga och borsta tänder.

Och det är ju viktigast av allt, att hon trivs här.