fredag, juni 28, 2013

Frankrike / Del XI


Så närmar sig resan sitt slut. En stekande varmt och lummigt Paris. 


En middag på Le Relais Gascon, där servitörerna ledigt sprang med åtta fullastade tallrikar (skålar!) uppför den smala trappen.

Här åt vi sallad med potatis, tjockt skivad i rundlar, lättkokad och sedan friterad.

Kanske inte låter så märkvärdigt, men det var magiskt!


Fräsch bärsmoothie efter denna trevliga gata:

Rue des Abbesses.




Vi hälsade på hos en vänfamilj som installerar sig i sin fina Parislägenhet. 



Strosade. 


Tittade på vackra hus, småpratade och lät barnen äta den femtioelfte glassen och åka karusell.


Och innan flyget: färska mandlar i ett gatustånd.

Festival


Festivalnatt med efterfest och dragspel.

Igår pusslade jag ihop med barnvakt och hundvakt och tog bilen till Skellefteå, där festivalen just nu pågår.

Åt middag med min bästavän. Och trots att vi rest tillsammans och umgåtts i stort sett dygnet runt i två veckor så hade vi mycket att samtala om. Vattenglitter utanför, skaldjur på tallriken och champagne i glasen.

Sedan gick vi in på festivalområdet, dansade under sommarnatten och vidare till efterfesten.

Där blev det dragspelsunderhållning innan vi rumlade hem på morgonkvisten.

Ibland behövs sådana kvällar evinnerligt mycket.

Frankrike / Del X


Makalösa Versailles då det byggdes. Och lika makalösa Versailles på 2000-talet.

Vilket överdåd.

Jag fotograferade tak.


Och spegelsalen, som jag läst så mycket om, naturligtvis.


Siri letade efter lönndörrar, som ledde mellan sovrum och till tjänstefolkets bostäder. Spännande!


Jag fotade också sängar.

Sedan åt vi lunch i en skuggig paviljong. Dansade till klassisk musik i trädgården. Och tog en roddtur på en av de anlagda små sjöarna.


Versailles kan få de flesta på fall. Med värme, köer och all prakt.

Själv, blir jag sugen på att beta av alla filmer som gjorts här.

torsdag, juni 27, 2013

Frankrike / Del IX


När jag har frågat Siri vart hon allra helst vill åka har hennes svar varit:

Paris. Högst upp i Eiffeltornet.

Och här står hon, på väg upp.




En njutning att fotografera. Alltid lika fascinerande på bild.


Men nästan ännu häftigare, tyckte Siri, var att se Eiffeltornet blinka.

Det gjorde vi en sen natt uppifrån vyn vid Sacre Coeur. Så köpte vi naturligtvis hem souvenirer. Som blinkar de med.


Skålar i champagne i Eiffeltornets topp.

Frankrike / Del VIII


Nu närmar vi oss Paris. Men är man i äppelrikets landskap så besöker man naturligtvis en calvadostillverkare. Som också gjorde god päroncider, och Siris favoritäppelmust.



Calvados Pierre Huet.

Frankrike / Del VII


En dag besökte vi staden Deauville, dit Hollywoodaktriserna sägs ha åkt för att mingla och festa förr i tiden.

Eleganta hotell och ett välbesökt kasino.

Men efter en promenad åkte till något helt annat.



I närheten pågick en drakflygartävling. Men det var inte drakarna eller flygarna vi skulle se. Utan Omaha beach. Känd från "The D-day" från andra världskriget.


Här landsteg de allierade den 6 juni 1944.

På stranden finns både minnesmonument och rester från kriget.



Vi gick också på den amerikanska kyrkogården, och trots att vi gick länge såg vi mindre än hälften av alla kors.

Mäktigt och skrämmande på samma gång.

Det är något med de där räta linjerna.





Siri hade många många frågor. Svårt att förklara och svårt att förstå. Men något att falla tillbaka till längre fram i skolvärlden.

Frankrike / Del VI


Jag måste säga, att Honfleur i Normandie, är något alldeles särskilt. Rofyllt, vackert och med mysig känsla utan att bli turistigt.

Många små gator och butiker att upptäcka. Blandade byggstilar, ibland påminner nästan de smala smala husen om England. Och England ligger ju nära.

Hit åker jag gärna tillbaka.


Siri prickade in alla sina önskerätter, bland annat anka och lammracks.

Med en målad björn på tallriken blir man extra glad.

Hon upptäckte också hur mycket hon gillar sparris.


Vi bodde i en charmig tvåvåningslägenhet dit man kom meddelst världens smalaste, heltäckningsmattebeklädda trappa.

Som att kliva in i en äldre engelsk film.






onsdag, juni 26, 2013

Frankrike / Del V


På väg mot nästa boende begav vi oss till Mont Saint Michel.

Mont Saint Michel är en fransk kommun och ett kloster. Kommunen betraktas som ett världsarv enligt Unesco och är en av de minsta i landet med sina 44 invånare.
Mont Saint Michel har blivit kallat en av Frankrikes mest betagande syner.

Klostret ligger högt uppe på ett berg på halvön Mont-Tombe mitt ute i Atlantens vatten. Då och då blir Mont-Tombe till en ö i och med att tidvattnet översvämmar den naturliga landbron som förbinder klostret med fastlandet.

Platsen är ett av Frankrikes mest populära turistmål med runt 3 miljoner besökare varje år.

Och det märktes. Tre miljoner besökare tar liksom bort känslan och charmen. Tyvärr.


Nästa stopp var Saint Malo i Bretagne, vid kusten mot Engelska kanalen. En stad känd för sin ringmursomgärdade gamla stad. Här ägnade vi oss åt enkla nöjen.

Äta glass vid havet.



Sedan gick vi på äventyr när tidvattnet tillät.

Alla blev som barn på nytt och vi fann ostron, musslor, eremitkräftor, sniglar, räkor och massa spännande saker. Vildväxande fänkål och ruccola.

Jag kan lova att vi hade en stor påse Siri-skatter med hem.




Och när solen försvann ner i Atlanten, ägnade vi kvällarna till att äta saker som gör att man åker till himmelriket en stund.



Frankrike / Del IV


Så hade vi en magisk eftermiddag i denna vinkällare.



Jag har hört talas om honom länge, Bourgueil-mannen.

Han med skrattet.

Pierre Caslot på Domaine de la Chevalerie.

Efter en stund var hans grå fleecetröja rödprickig av vin. Hans händer svarta, av mögel från flera decennier gamla vinflaskor.

Vid ingången till sin grotta, invid ett gammalt ekfat håller han till.

På övervåningen står en tjusigt provningsrum oinrett. Det har det tydligen gjort i många år, för det är här nere Pierre Caslot hör hemma.

I den vackert ljussatta källaren.

Här spenderade vi några overkliga timmar. Drack nytt vin och mångårigt vin. Från 1977.

Och 1971, som saft.




En dag att spara i hjärtat. För alltid.