måndag, november 30, 2015

När dockhuset bytte skepnad


* * *
Det här är ett pyssel som varit pågående länge. Ett sådant pyssel som man liksom samlar till.

Det började med att Siri fick ett dockhus i härlig terrakotta-nittiotals-stil. Det lektes sällan med huset och tillslut hamnde det i garaget.

I början på semestern plockades det dock in och en dag fick Siri för sig att måla om taket. Och den ena idén följde på den andra. Tillslut monterade vi isär huset och hon målade om alla golv och de flesta väggarna.

En framgooglad bild blev stor fondvägg i vardagsrummet.


Fasadens blommor fick ge vika för en sobert grå gammal väggfärg.


Köksmöblerna sprejades svarta. Ljuskoppar blev kopparfärgade. Gardinerna sydde vi av stuvbitar. Gardinstängerna är grillpinnar som är fästa med häftmassa.

Mattorna är klippta av tyg som inte remsar sig.


Sovrummet saknade säng, så vi byggde helt enkelt en i kartong och klädde in med tyger. Här målade vi den ursprungliga lampan i koppar.


Platt-tv från reklamblad. Bordet är en ommålad Petshops-stubbe. Renen är en plastfigur från loppis som också den fått möta kopparsprejen.


Vi skrev ut olika djurmotiv och gjorde tavlor.


Badrummets porslin målades i vitt, för att de blå slingorna skulle försvinna.

Istället för att köpa ny, dyr kontakt till belysningen valde vi att sätta en ledslinga på batteri runt husets framsida. Lätt att återanvända när dockhuset gjort sitt.


Siri gjorde en vimpel till hallen.


Så här såg huset ut i original. Trappräckets svarvade partier täckte vi med en kartongbit för en mer stilren look.


Ja, och så här blev slutresultatet.

Ett av de roligaste pysslen, när allt inte finns serverat utan man får tänka till och leta lite innan det blir klart.


lördag, november 28, 2015

Adventsplock som vi gillar det


* * *
Första adventshelgen är här. I tidningen uppmärksammade jag det med att bjuda på lite adventsplock. Siri var med som medhjälpare både i köket och vid fotograferingen.


Ostbollar med grovhackade och torkade tranbär i. Rostade solroskärnor utanpå. Krämigt och krispigt på en gång.


Sötstarka nötter med chili, kanel och äggvita bland annat.


Klassiska kombinationen med ädelost, fikon, pepparkakor och flingsalt.


Parmesankex med mandelmjöl och olivolja.


Chokladtryffel med after eight inuti.


Så lite smått och gott att plocka med. Bland det roligaste att bjuda på, tycker jag.


fredag, november 27, 2015

För ögat 4 av 5 / Vinterfolket


* * *
Bazar förlag publicerar ofta författare och böcker som rör sig någon slags realistisk sagovärld. Som att fantasi, vackra ord och levnadsöden flätas samman på ett sällsamt sätt.

Jag har läst en hel del böcker därifrån och alltid uppskattat färgstarka världar, sagolika berättelser och andra liv än de jag känner till. Just nu läser jag sista delen om Señor Peregrino av Cecilia Samarin.

Därför intresserade mig Jennifer McMahons "Vinterfolket" från samma förlag. Boken rör sig visserligen i tassemarkerna mellan magi och realism, men lutar mer åt det handgripliga hållet.
Ömsom vackert övernaturligt, ömsom spänningsfilmsaktigt.

Boken omnämns som litterär thriller och det är en bra varudeklaration.

I alla tider har nämligen människor försvunnit från den lilla landsorten i Vermont. Det har skapats legender kring försvinnandena och framför allt berättas det om Sara Harrison Shea som hittades död bakom sitt hus bara några månader efter att hennes dotters tragiska död.

Och det, blir mitt fjärde tips för ögat just nu.


Sist i Stockholm


* * *
Den här bilden tog vår kompis Pierre när vi var i Stockholm sist.

Den flygande hästsvansen. Samspelet. Det gör mig så glad.

Och nu har vi fredag, vi har ätit gott och badat varmt och har helgen framför oss.

Den första i advent. Snart är du här.


torsdag, november 26, 2015

Återhämtningsdagar




* * *
Siri hämtade sig snabbt från magsjukan, men hemma ska man ju hålla sig i två dagar. Så jag och hon har haft en lugn förmiddag hemma. Jag har tittat över lite bilder och vi har sett tv och tagit en kort promenad med vår lånehund. Imorgon är Markus hemmavid och jag åker på roligt jobbuppdrag.

Den här dagen tänker jag på hur tacksam jag är för att ha människor som hjälper nära. På eftermiddagen lämnade jag Siri och vovve hos farmor och farfar som myste med dem medan jag fick låna deras bil för att åka iväg några timmar. 

acksam för det, och för min ryggbehandlare som hjälpte mig fint idag (som vanligt i och för sig). Nu kanske jag kan springa utan att känna mig vriden i överkroppen.

Och nu ikväll har jag varit och hämtat min trehjulings-cykel som pappa så snällt har konverterat till elcykel. Massa fix och speciallösningar och dessutom en allmän genomgång av allt från bromsklossar till halkfria pedaler. Alltså, vilken fröjd att cykla på den! Bättre än jag någonsin kunnat ana. Jag tog ut Siri för en provtur och vi tjohoade i kvällen!


onsdag, november 25, 2015

För ögat 3 av 5 / Mademoiselle Oiseau kommer tillbaka



* * *
Glädjen var stor när jag och Siri hittade boken om Mademoiselle Oiseau. En fantastisk sagoberättelse med fantasi om en egensinnig Parisiska i klackaskor, härliga franska ord, fnurridurr och fjädrar. Och magiska teckningar av Lovisa Burfitt.

Sedan dess har vi också tittat på porslin ur serien och en fin målarbok, där man själv kan färglägga bilderna ur boken.

Nu har Mademoiselle Oiseau åter kommit tillbaka i bok nummer två. Bilderna och språket är lika kringelikrokiga och härliga som vanligt men däremot saknar vi den röda tråden i berättelsen. Det blir svårt att hänga med, både som nioåring och trettiosju-åring.

Vi pratar om det när vi läst klart. Att man kan njuta av böcker på olika vis. Kanske behöver man inte alltid förstå allting. Och kanske kan man i sin nitiska strävan att förstå, gå miste om andra guldkanter på vägen.


Ett ljus in i kvällen


* * *
Jag har skrivit på flera inlägg om jobbet nu. Skrivit och skrivit om. Suddat.

Det har ju gått rätt länge sedan vi fick veta att det skulle bli förändringar. Två månader, kanske. Mer?

Och jag har skrivit om det. Inte om jobbet eller företaget, utan mer om hur jag känner och tänker. Men av någon anledning har det aldrig blivit att jag klickat "publicera". Något, kanske magkänslan, håller mig tillbaka. Men jag vet lite mer om hur framtiden på jobbet kommer att formas.

Den strukturerade och planerade delen i mig vill göra upp planer, men jag övar mig i att hålla dörren öppen och se framtiden an.

Annars kämpar vi på i väldigt mycket vardag just nu. Bilen står stilla sedan en vecka. Nu har den flyttat till verkstaden och där kommer den bli kvar en längre period verkar det som. Min trehjuling är på superservice och sparkföret har töat och grusats bort. Jag fick vinterdäck på min vanliga cykel, men i morse var det platt framhjul. Slut luft. Och så halkan därtill. Så det är lite kämpigt att ta sig fram för tillfället.

Och det är klart att tvättmaskinen låter konstigt samtidigt. Men problemet med att ta sig till Siris tandläkartid imorgon bitti är i alla fall löst. En magsjuka satte effektivt stopp för morgondagens färdsätts-dilemman.

Så kan man också ha det, en vardag i väldigt mycket november.


tisdag, november 24, 2015

Gravity & Other Myths






Foto: Pressbilder från Gravity & Other Myths


* * *
Vi avslutade förra veckan med nycirkus från Australien. Tog sparkarna på värsta bästa glidföret ner till Christinasalen för att se "A simple space" med prisbelönta gruppen Gravity & Other Myths.

Och det var så galet bra. Jag blev mycket mer berörd av denna show än av senaste Cirkus Cirkör-föreställningen, faktiskt.

Avskalat och enkelt, men så oändligt imponerade. Det funktionella i muskler och vighet, spänningen blandat med humorn och finessen. 

Hela familjen gick därifrån med glitter i ögonen och en känsla av att ha blivit berikade.

Så bra!




För ögat 2 av 5 / En bön för de stulna



* * *
I morgon är det bokklubb och då ska vi prata om den här boken:
"En bön för de stulna" av Jennifer Clement.

Jag märker att jag sällan läser böcker som utspelar sig i Sydamerika. För det första känns hela biten med klimatet främmande och exotiskt och därför intressant. Här är det så hett att naturen blir hotfull och sulorna smälter mot marken.

Jag läste boken i samma period som jag såg tv-serien Narcos (som jag skrev om i går) om drogkungen Pablo Escobar. "En bön för de stulna" visar en helt annan sida av vad drogernas framför gör med människor. Men det är inte missbrukets problem som står i fokus.

Den mexikanska landsbygden där Ladydi växer upp är full av hål. Det är deras mammor som grävt groparna och där gömmer de sina döttrar när en bil närmar sig.

Döttrarna görs också så fula som möjligt, allt för att de inte ska bli kidnappade av drogkartellernas män. För kidnappade och utnyttjade flickor kommer aldrig tillbaka.

Här är vardagen omgärdad av opiumfält och ett polisväsende som inte går att lita på och mitt i det får vi följa Ladydis uppväxt.

Journalisten och författaren Jennifer Clement har under tio år intervjuat mexikanska kvinnor, och det är deras berättelser som ligger till grund för romanen om Ladydi och de andra kvinnorna i den lilla byn.



måndag, november 23, 2015

För ögat 1 av 5 / Narcos


* * *
Nu i höst har vi sett tio avsnitt (första säsongen) av tv-serien Narcos.

Den handlar om den colombianska gangstern och knarkkungen Pablo Escobar. I serien får man följa honom som ledare för den mäktiga Medellínkartellen.

Serien är baserad på den verkliga Pablo Escobars liv och ibland är autentiska bilder på honom inklippta. Jag fastnade direkt för berättargreppet. Snyggt, medryckande och intressant. Dessutom fylld av helt otroliga fakta och intressant historia.

Bland annat rankades Escobar som världens sjunde rikaste man 1989 enligt Forbes, efter att kokaintrafiken från Colombia till USA gjort honom oändligt rik. Man räknar att kartellen tjänade 25 miljarder dollar under sina glansdagar.

25 miljarder dollar. Det är galet.


söndag, november 22, 2015

Pälsklätt besök



* * *
Den här helgen har vi byggt snölyktor och gjort sparkturs-premiär. Så fint att glida fram på bilpackad snö som går snabbt och glidigt.

Sedan har vi också hundsällskap för en vecka. Hjalle är på visit, så vi har promenerat en del. Och busat.

Så har vi gjort sådant som inte hinns med om vardagen. Handlat, tvättat, städat och jag har varit på gymmet och kört mitt söndagspass. Det har varit en fin helg.

Nu ska vi snart avrunda den med nycirkus från Australien.






lördag, november 21, 2015

Gårdsbutiken på Norrmalm


* * *
För ett litet tag sedan snirklade jag mig in på innergården där på Norrmalm. Alltid lika fint dekorerad med mossklädda grenar och fladdrande ljus.

Anledningen till mitt besök var att Pensionatet och Fiket nu har fått sällskap av Butiken.

En gårdsbutik med lokala formgivare och ekologiska spa-produkter, bland annat.

Alltid lika trevligt att träffa de här fina och kreativa människorna och en njutning att plocka upp kameran och fånga några bilder.

Jag tänkte att jag delar med mig av dem här till er också.