* * *
De byggde ett kontor åt mig. En del av sportredaktionen som blev min, med glasväggar och höjbart skrivbord. Och som jag älskat mitt krypin.
Men nu är den tiden över. Inte för att jag vet mer om min tjänst, men det skall renoveras och vi ska bo på annat håll i huset under tiden. Därför är det allmän rensning.
Det tar inte lång tid att gå igenom och slänga. Men det tar hårdare än jag tror att göra mig av med mina kollegieblock med år av anteckningar. Inte för att jag någonsin tittar i dem, men de har funnits bakom min rygg. Som en stomme, som någon slags trygghet.
Så många tankar, idéer och ord. Råmaterial. Nu borta.
Ändå känns det lite befriande också.
Och det är ju skönt.
En annan kollega rensar på sitt håll och lämnar detta gamla rekommendationsbrev till mig. Det är märkligt, när det förflutna hinner ikapp och man blir påmind om något man inte längre minns.
Fint är det i alla fall, och det gör mig glad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar