From Spain with love

 

Ja, men vad säger man efter några vackra dagar i ett solvarmt Barcelona?

 

När man tittar ut mot ett gråblåsigt Piteå med snömögel och fjolårslöv?

 

Jo, man plockar fram skatterna ur hjärtat. Husväggar tätt, tätt i de gotiska kvarteren. Där man inte ser om solen lyser eller inte. Där jag kisar och föreställer mig karaktärerna ur Zafón-triologin smyga om skumrasktimmarna.

 

Utsikten över staden, uppifrån kastellet på Montjuïc i kvällssolen.

 

Coronitas, Gaudi, magisk chokladglass, tapas och många timmars strosande. Dagar när inte klockan styr.

 

Barcelona, lite kär i dig är jag allt.

Tema: Gör mig glad #7

Här jag jag samlat bilder från minneskort, den senaste tiden. Från systemkamera, mobil och kompaktvarianter. Bara slumpartade bilder som kommit till bara-för-att. För att tillfället funnits där. För att dessa saker gör mig glad, i vardagen, i all enkelhet.

Att komma hem, till vår hall. Både från längre resor, och till lunch nästan var dag.

Bänken att hälla av grejorna på. Toaletten nära. Garderober med skynken där kläderna enkelt hängs undan.

Jag tycker om att man inte ser ytterkläderna hela tiden, det ger mig lugn. Jo, vår "nya" hall blev så bra! Och jag älskar att komma hem och mötas av den.

Tema: Gör mig glad #6

Här jag jag samlat bilder från minneskort, den senaste tiden. Från systemkamera, mobil och kompaktvarianter. Bara slumpartade bilder som kommit till bara-för-att. För att tillfället funnits där. För att dessa saker gör mig glad, i vardagen, i all enkelhet.

Vardagsting som blir vackrare ju längre man sliter på dem. Handväskan från Böle garveri som jag fått låna av syster. Som jag blivit ikappsprungen och utfrågad om av många människor som vill köpa likadan.

Och plånboken, som också fungerar som lätt handväska. Från Kero, med deras klassiska mönster. Så fin och vacker, den med.

Tema: Gör mig glad #5

Här jag jag samlat bilder från minneskort, den senaste tiden. Från systemkamera, mobil och kompaktvarianter. Bara slumpartade bilder som kommit till bara-för-att. För att tillfället funnits där. För att dessa saker gör mig glad, i vardagen, i all enkelhet.

Långa morgnar. Inte för att vi sover länge om helgerna, nuförtiden, jag och flickorna.

Hemi vill ha frukost, Siri vill kliva upp och jag - ja jag har svårt att slumra länge än till halv åtta för tillfället. Men påtår i soffan, nyhetsmorgon i tv och en eld i kaminen ger helgdagen en fin skjuts.

Tema: Gör mig glad #4

Här jag jag samlat bilder från minneskort, den senaste tiden. Från systemkamera, mobil och kompaktvarianter. Bara slumpartade bilder som kommit till bara-för-att. För att tillfället funnits där. För att dessa saker gör mig glad, i vardagen, i all enkelhet.

Välarbetade kläder med tanke. Silke, tunnstickat. Budskap, broderier.

Sådana kläder håller. Kan köpas i andra och tredje hand. Prövbo en tid, för att sedan få åka vidare om de inte passar i känslan. Men denna. With freedom inside. Den får stanna.

Tema: Gör mig glad #3

Här jag jag samlat bilder från minneskort, den senaste tiden. Från systemkamera, mobil och kompaktvarianter. Bara slumpartade bilder som kommit till bara-för-att. För att tillfället funnits där. För att dessa saker gör mig glad, i vardagen, i all enkelhet.

Den här bilden. Jag har haft den i min bloggmapp sedan i somras. Och den gör mig lika glad var gång jag ser den. Den avslappnade hållningen. Trädgårdsgrönskan. Armbandet han fått av mig. Både motiv och känsla, som gör mig glad.

Ofta.

Tema: Gör mig glad #2

Här jag jag samlat bilder från minneskort, den senaste tiden. Från systemkamera, mobil och kompaktvarianter. Bara slumpartade bilder som kommit till bara-för-att. För att tillfället funnits där. För att dessa saker gör mig glad, i vardagen, i all enkelhet.

Kaffe. Kaffe? Jo, faktiskt. Ett av vardagens bästa.

Två koppar med osötad sojamjölk om morgonen. En kopp svart till förmiddagsrasten på jobbet. Och så denna. Ofta i ensam stillhet vid köksbordet till lunch. En kokoslatte (varmt kaffe mixat med fint kokosfett - hemligheten ligger i att mixa!). Och så några skivor rostade kokosflingor.

Mmmm ...

Tema: Gör mig glad #1

Här jag jag samlat bilder från minneskort, den senaste tiden. Från systemkamera, mobil och kompaktvarianter. Bara slumpartade bilder som kommit till bara-för-att. För att tillfället funnits där. För att dessa saker gör mig glad, i vardagen, i all enkelhet.

Flickklänningar som hänger på en byrå. Gör mig glad, på många sätt. Spår efter lek, Siri har haft en vän på besök. Men också. Nyanser, fluff. Texturer.

Pudriga kulörer som får mitt hjärta att vila. Det gör mig glad, i all enkelhet.

Så startar vi helgen

Så startar vi helgen vid sjusnåret.

Eld i kaminen, rasta Hemi och ge henne mat. Servera gullungen frukost. Och så rawfood-gröt med rivet äpple, kokos och mängder av kanel uppepå.

Det svänger, katten

Har skjutsat en katt med klös (och sväng) i till födelsedagskalas. Självklart hade kissen med sig en mus i present ...

Ett gammalt linne, lite fleece, stoppning från en gammal kudde och lite ögonskugga utblandat med vatten fixade kostymen.

Med lite nostalgi #2

Det är drygt ett år sedan nu. När jag var på informaionsmöte på det som skulle bli Siris skola. När jag pratade en stund med mamma, som suttit barnvakt. När jag fick lite för ont i magen för att orka dricka te innan jag gick och la mig.

 

När jag försöke ligga stilla och andas för att inte väcka Siri. När jag tillslut hasade mig ner till toan, la mig på de kalla klinkerplattorna och ringde Sjukvårdsrådgivningen. När jag gick som en ostkrok till bilen tidig morgon för att bli skjutsad till akuten. När jag fick åka ambulans. Och bli opererad.

 

Blindtamen, ja. Den klarar man sig umärkt utan.

 

Men för Siri var det en jobbig tid, länge efteråt. Fortfarande pratar hon om det, med oro och obehag i rösten. Och efter den första lilla stela perioden har jag faktiskt fortsatt att ha ont.

 

Fortfarande börjar det slita när jag springer mer än fem kilometer och ofta, ofta har jag ont i själva ärret. Som taggtråd innanför huden, trots att ärret aldrig varit infekterat och är fint. Jag kan inte ha byxor mot och alla strumpbyxor måste rullas ner.

Men det är bagateller. Och alla ärr bär ju en historia.

Ett år sedan, vid påsktid.

Med lite nostalgi

Söker bilder i ett annat sammanhang. Finner dessa.

När hon var liten.

Tidigare i veckan var hon och hennes far hos skolsyster för kontroll. Snart 120 centimer lång. Äter hon grönsaker? Ja, med glädje gör hon det.

Kanske lite synfel, men det får vi se om senare. Läser gärna, både högt och för sig själv. Skriver berättelser på datorn och printar ut. Åker skateboard i vardagsrummet, följer med kompisar hem. Pratar om "tjejerna på skolan".

Liten, på väg att bli stor.

Vissa kvällar ...

... finns det väldigt goda föresatser för kreativitet.

En sjal som vill sys om. En tipi i papper som vill bli skapad, ett hårband att sammanforma, en kattdräkt till ett barnkalas som bör fixas.

Sånt som man längtat hela dagen efter att kunna göra.

Men så somnar man. Troligtvis innan barnet man söver somnar. Vaknar tjugo minuter senare och känner att all kraft och kreativitet försvann i slummerstunden.

Så nu skall jag släpa mig nedför denna trappa, jag ska koka te och balansera med det upp igen. Lägga mig framför datorn och se ett avsnitt av "Boardwalk Empire" med min man. Och strax bakom tio, tänker jag ligga invid mitt barn och sova själv.

Sammanfånga

Under två timmar i dag har varenda nervände och varenda cell i min kropp varit fullständigt fokuserade på en annan människas berättelse.

Och i dag, är livet sådär extra skört och vackert. Som det blir när man pratat med någon som överlevt.

Efteråt kommer tröttheten, den som infinner sig när man registrerat vartenda ögonkast, varenda handrörelse. När man nedtecknat. När man skall bearbeta och sammanfånga.

Det som stannar kvar allra mest är en bihistoria. Som skulle kunna vara ett reportage i sig.

En del av en människas liv. Några timmar rymmer många ord.

Jag är ödmjukad.

Skateboardfrukost

Familjehelgen inleddes med frukost serverad på skateboard. Uppskattat. Och roligt att köra undan disken, för en gångs skull.

Vi har haft en fin helg. Druckit kaffe på verandan i solen, umgåtts, städat ikapp, återvunnit, lagat och ätit god mat. Jag har tagit en springtur, med Siri som sällskap på cykel. Vi har också sett filmen "Lorax". Fin. Och Siri har lekt med vänner.

Nu sover hon, nybadad, i renbäddad säng. Vi skall strax se klar filmen "Flight" och sedan ska jag lägga mig med boken till nästa bokklubbsträff - "Till offer åt Molok":

Knivfredag

 

Några fredagsbilder ur mobilen, i all enkelhet.

 

// Min mans nya kniv. Magiskt vass och bra att hacka grönsaker med. Jag är kär! // Hemi har fått en ny mjukdjursvän i fredagsgåva. // Siri har femfläta och morgonmyser på yogamattan i merinoull. // Jag har - efter mycket om och men - fått tid på nästa sjukhus. Skönt. //

 

 

Ord rakt in

En stor del av dagarna spenderar jag framför dataskärmen. Och visst fastnar jag lätt även hemma, om kvällarna, när Siri somnat. Och telefonen, som alltid följer med. Visst önskar jag att jag vore mer fri.

Jag uppskattar alla ord jag kan ta del av, på ett helt annat sätt i dag.

Men jag blir också sårbar, när kritik, missförstådda meningar och hot når rakt in.

Eftersom mina sidor i tidningen publiceras om lördagar, när jag är ledig, är det ofta då reaktionerna kommer.

Människor skriver sällan när de tycker att något är bra, det är allmänt känt och så är det bara. Även om jag sällan har svårt att svara på kritik, i det stora perspektivet känner jag att jag står för det jag gör och vad jag vill förmedla, så når orden mig rakt in i ledigheten.

Och även om jag fysiskt inte svarar förrän måndag morgon på kontoret så blir jag kanske ledsen, upprörd. Formulerar mitt svar i huvudet. Prövar och omprövar orden, hur de låter, vad de förmedlar i och mellan raderna.

Det kryper lätt under skinnet och skall bearbetas och ältas. Men när mejlsymbolerna lyser om natten, i fall jag vaknar och vill titta vad klockan är, då har jag sedan länge en överenskommelse med mitt trötta jag. Jag läser inte mejlen då. Och jag läser dem inte när väckaren ringer. Först efter frukost, med en stor kopp kaffe i magen så gör jag det. Inte för att jag får hotfulla och ifrågasättande kommentarer mest hela tiden.

Men ändå. Bara en liten sak för att spinna ett skydd runt min själ.

På ryggen i dag

Jag minns när jag köpte denna klänning, precis innan en Stockholmsresa. Jag minns hur jag bar den på resdagen, när vi drack kaffe på ett morgontidigt café. I väntan på en båt och skärgården.

Det är märkligt, hur mycket minnen det finns invävt i kläder. Med många plagg kan jag minnas exakta scener. Nästan överdrivet väl. Det kan handla om ett gammalt, billigt, noppigt linne som blir svårt att slänga.

Klänningen som jag köpte i sista minuten innan en semester har sedan dess fått broderi på ryggen. 

Love. Har behövt det extra i dag. Huvudvärksvaknande, som ännu inte gett sig femton timmar senare, bland annat.

Så nu, god natt.

En påsk är slut

Fort gick den, påskhelgen. Och fin har det varit.

Kåbdalis i sol har varit avslappnande och roligt. Och jag kan lägga ytterligare en sak till fordon som är bra för onda ländryggar. Båtsemestern var perfekt och skoteråkning kommer inte långt därefter. Som att pareringarna tar bort värken.

Nu har vardagen tagit vid och det känns helt okej, speciellt med tanke på att vi snart reser iväg igen.

Lite påsk har vi ändå gjort på bron. Färgglädje i inredning ligger inte för mig, men denna anrättning gör mig glad var gång jag kommer hem.