Imorse när jag vaknade hade bebisen lagt sig till rätta nedanför naveln och byggt upp ett snett bebisberg där. Så jag låg och klappade på berget en stund innan jag klev upp. Det är svårt att ha en dålig morgon när den börjar så bra.
Och igårkväll när vi låg i soffan kände Markus de första sparkarna. Det känns fint att han också haft "kroppskontakt" med pyret.
2 kommentarer:
Visst är det härligt med rörelse i magen,minns särskilt en gång när jag stod bakom maken som läste aftonbladet och jag hade magen mot hans rygg och han fick världens spark i ryggen genom magen.
Nog är det livets mirakel alltid.
Har börjat följa din blogg med spänning men vilken vecka är du i förresten?
Ja det är supermysigt att känna rörelserna, även om de berättar historier om bebisar som sparkar på urinblåsan så man kissar på sig och annat trevligt på jobbet. Strunt samma, just nu är det härliga kickar! Det blir så mycket mer verkligt att det verkligen lever någon därinne.
Jag är i vecka 23, hädanefter kommer det att finnas "veckorapporter" här om vilken vecka jag är i osv.
Kul att du läser min blogg, fortsätt gärna kommentera när du känner för det! Kram.
Skicka en kommentar