Nu

Helt plötsligt blev det tyst här. Länge. Av ingen särskild orsak alls. Få dagar att göra samma mängd jobb på som vanligt.

 

Intensiva kvällar med barndansuppvisning och pussel för att få livet att gå ihop. En nackspärr som precis ligger på gränsen till att bli riktigt jävlig. En ländrygg som värker konstant.

 

Nej, jag känner mig verkligen inte på topp nu. Och kanske är att sitta vid en solvägg, äta gott och mumsa på choklad precis vad min kropp och själ behöver nu och några dagar framöver.