Ibland är det som om livet går av sig självt. Väckarklockan som ringer, kaffe att brygga, arbete att göra, böcker att diskutera. Sömn av sova.
Men mellan hållpunkterna, en massa frivillig vilja. En möjlighet att skapa.
I kväll ser vi fram emot att rita älvor. Att se ett pysselprogram på Play och att dricka te när mörkret fallit utanför fönstrena.
I går höll vi bokklubb hemma hos mig.
Vi pratade om "Morgon i Jenin" av Susan Abdulhawa. Den hade rört om många i grunden. Till tårar. Till en av de bästa läsupplevelserna någonsin.
Min bok är full av vikta hör, där det finns vackra, kloka, sorgliga citat. Fina ordvändningar.
Så drack vi kokoste och åt scones med mörk choklad med flingsalt och hallon i. Och färskost. Och chèvre, lemon curd och fikonmarmelad.
Och ljusen fladdrade medan vi pratade.
Bara en gömma i vardagstiden, några timmar av prat och analys.
I morgon är det dags för nästa bokklubb och nästa bokprat.
Och vår trapp hemma är fylld med böcker från biblioteket som läsas skall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar