onsdag, oktober 09, 2013

Intryck


Ur filmen "Diana"

Korrekturläser sidor inför gästlärarollen som startar imorgon. Lägger bladen i ordning tillsammans med överstrykningspenna och blyerts med sudd. Känner mig ordentlig och förberedd. Vi får se om den känslan håller i sig.

Ser "The kids are alright" på dvd och "Diana" på bio tillsammans med min vän Magnus. Jag har skumläst några recensioner och vet att den inte fått särskilt bra omdömen. Men jag tycker om filmen, den är vacker och sorglig och ensam och skör, även om den kanske är lite överladdad ibland.

Och den får mig att vilja veta mer.

Ser den klassiska BBC-intervjun med Diana från 1995 och känner mig berörd av hennes nästan apatiska mimik och ärliga svar.

Läser ut Pernilla Alms "Alltid du", som inte lämnar några spår och funderar på vad jag skall läsa härnäst. Kanske Jojo Moyes "Livet efter dig" eller Jan Guillos "Brobyggarna". Vi får se.

Min 35-årsdag närmar sig och jag ämnar inte självömka, jag ämnar njuta av det jag har så får vi se hur långt det håller. Jag och Siri pratar helgmat, hon föreslår att vi ska göra något enkelt eller rent köpa hem hämtmat när det är födselsedag. Kanske blir det så. Gullunge.

Annars har jag röntgat min rygg i dag. Som ett litet ljusfönster över magen. Sista testerna är tagna, jag tror inte att jag kommer få besked. Tror inte det är den där rygg-reumatismsjukdomen. Men då har jag uteslutit det också. Det är det sista jag testar rent utredningsmässigt, tror jag.

Och så har jag fått ryggsprutorna igen. Bedövningen. Och nu gör det så ont att få dem. De första gångerna kändes det absolut ingenting.

Det är för att nerverna nästan blir överkänsliga, nu när musklerna slappnar av. Förut har det varit som en stenkaka under huden, ingen känsel. Så även om det gör ont så jag svettas i handflatorna så är det väldigt hanterbart motför det svårandade, motför molvärken i ländryggen och krampen i nacken.

Så nu sitter jag här, rätt så mör och frusen. Men i rummet intill högläser min man för vår dotter.

Och jag är igen glad, för allt jag har i mitt liv. Kultur, familj, vänner jag älskar.

2 kommentarer:

Magnus sa...

Tack för en trevlig kväll! Kram!

Mari sa...

Ja, tack själv. Det gör vi om <3