En dag, på väg hem till lunch: Det är mild luft och vackert soligt. En bit upp på min gata vinkar en Monstermalla till mig från bilen. En liten bit längre upp hejar jag på symästare Wiklund, som trampar fram med mattgrön, fin hjälm på huvudet.
Ica Ankaret med trottoarpratare om viltkött. Groparna i vägen, och svänga av på grusinfarten vår som skulle behöva fyllas på.
Och i onsdags kväll: Cyklar utan att frysa. Under stjärnklar hösthimmel, sådär sammetsvacker med knappnålslysen. Berikad efter bokklubb, varm av te och mörk choklad. På väg hem till ett sovande barn, en hund framför kaminen och min svärmor som är barnvakt.
Ja. Jag har en plats och ett sammanhang. Och fast det skakar omkring mig på flera olika sätt, och fast man verkligen kan fråga sig hur jag mår - så är svaret att jag mår bra.
Jag mår till och med bättre än på länge.
Just nu.
Jag känner mig glad och levande och nöjd med mig själv när jag slår mig ner i soffan om kvällen med mitt te och mitt kvällsmål.
Jag vet att tuffare tider kommer. Bearbetning, saknad och sorg. Men jag tar inte ut det i förskott.
I alla fall inte just i dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar