Hjärtevarm i regnet

* * *

Mina bilder på Hemi, tillsammans med en annan människas sinne för att fånga stämningen, känslan.

Jag fick den här vackra, vackra boken med posten i går. Av en person som läser min blogg, som gjort den här minnesgåvan till mig. Till oss.

Och M, att du lagt ner din tid, och tänkt på mig. Att ditt sinne och dina fingrar gjort detta för min skull. Jag kan inte beskriva hur fint det känns.

 Så där stod jag, helt oförberedd, vid brevlådan. Läste, tittade och grät en tår.

Mest för att vara tänkt på.

På kvällen tittade vi i boken tillsammans.

Även då, rörd.

Och nu hänger den på urnan med Hemis aska i köket.

Hon skulle ju begravas under stora granen på gården när våren kom. Men köket var hennes självklara plats. Här finns det mat och värme och liv och rörelse.

Så vi fortsätter att ha henne i flocken. Kanske lite ... konstigt ... men för oss känns det bra.

Och i dag är det onsdag. Jag cyklade hem genom blötregnet efter arbetet. Ett lugn i sinnet av regndroppar på tak. Siri somnade med rullgardinen uppe, ville titta på dropparna som rann efter fönsterglaset.

Så går en mitt-i-veckan-dag. Jag är stilla i själen, omhuldad och varm i hjärtat av omtanken.

Igen. Tack.