Gårdsägg

* * *

Klibbig fredagkväll. Men skönt är det, att sovrummet är svalare när man går och sover om kvällarna. Första arbetsveckan har rullat förbi. Sitter och väntar på några vänner som kommer för te, sedan ska jag träna och se Ernst inreda sovrum med Siri.

I helgen ser jag också fram emot stilla frukost, med boveteknäcke och perfekt kokta ägg. När Markus fyllde år fick han en helg korg med finheter. Bland annat dessa ägg. Hönorna har strosat runt på en hemtrevlig gård, jag har själv träffat dem. De pickade efter mat vid våra fötter när vi hade bokklubb senast.

Och så inleder vi en fyrstegsraket av firande. Siri fyller åtta till veckan och på lördag lunchar / fikar vi på stan med mamma eftersom hon är bortrest på Dagen. Och så kommer Siris bästa vän, som också hon är bortrest på Dagen, och firar med filmkväll och översovning.

Vi skall faktiskt också besöka Noliamässan. Mat och sängar är våra mål.

Sedan tänker jag förstås göra en massa annat, där i luckorna. Som inbjudningskort, till exempel. Sådant tar vi på roligaste allvar, i min familj. Och så Kinaschack, det ska spelas i parti och minut!

Mellan de tre stenarna

* * *

Jag tänker att yoga är att stilla tankarna, att möta sig själv. Att kunna le åt sina olika sidor. Att känna kärlek till sig själv. Att yoga får mig att känna vinden i ansiktet när jag cyklar till jobbet om morgonen. Att vara här. Nu.

I kväll har jag mött ashtangan. Det var många månader sedan senast. Andetag och dristi. Efter bara några solhälsningar är jag genomvarm i kroppen. Vig och svettig på ryggen. Det är det bästa med värmen. Att kroppen blir så villig för träning.

Det är skönt, att få svettas. Under ett löppass eller under yogan.

Torsdag kväll. Ashtanga. Smultron, två sorters vinbär från trädgården. Blåbär från busken mellan de tre stenarna, vildhallonen vid garaget och de vackra, goda blommorna från gurkörten.

Kärlek i rörelser, på olika sätt. Genom att plocka bär och genom solhälsning.

I kvällsljus

* * *

Tar kameran i näven och går ut för att fota den handtillverkade verktygsväskan till motorcykeln som min man fick av några vänner (och fru) i fyrtioårspresent.

Närmare tjugofem grader varmt vid tiotiden om kvällen.

Tittar på verandan genom linsen och tycker att den ser hemtrevlig ut i kvällssolen.

Och den gamla Triumphen är vacker på sitt sätt också, tycker jag. Faktiskt var jag motståndare till mc och mc-kort rätt länge. Tills jag fick tänka om, ville tänka om.

När jag insåg att det handlar mer om detaljer och sinnrika idéer och estetik och dricka kaffe. Att köra också såklart. Men inte ligga som en rem efter E4:an, oskyddad från andra bilister.

När jag förstod det, kunde jag mer omfamna projektet och se skönheten även i det.

Yoga, bönpasta och möblemang

* * *

Tisdag. Varmt. Vattna trädgård. Bottna i tankar kring kropp, kost, synsätt på kroppar (från en bok jag läser, återkommer i frågan) och känslor och reflektioner kring yoga (också bok jag läser).

Delar med mig av finsaker just nu under tiden som tankarna arbetar.

Först är jag inspierarad av yogin Shiva Rea just nu. Yoga till musik har jag aldrig testat förut. Tidigare var yoga ashtanga och fysisk prestation. Även om ett välmående kom på köpet, kanske mycket tack vare andetagen och dristi (fokuseringspunkter). Men ju mer jag öppnar mitt hjärta kommer det till mig att yoga i grunden är något annat.

Spännande. För mig.

Olika former av bönpasta, ytterligare att mat-tillskott i butiken som jag gillar och rekommenderar. Inte bara för glutenintoleranta, utan för alla.

Och så finroliga möbler från Rice. Den klassiska Howard men på tvistat sätt, tänker jag.

Så tar vardagen vid

* * *

Så tar vardagen vid. Och det känns bra det också. Vilade kroppar och sinnen. Men lite konstigt att gå och sova när solen lyser in i rummet.

Trygg känner hon sig, i samma rum som vårt. Inte konstigt, med alla gossedjur runtomkring. Alla på bestämd plats.

In i augusti

 * * *

Så avrundar vi den finaste av semestrar. Med själarna fulla av sol, vind och vatten. Rörelse och stillhet. Tillsammanstid och vänskapshäng.

Tvättar, bakar bröd och slår in paket - så att första jobb- och fritidsveckan inte börjar på minus.

I går firade vi familjens fyrtioåring igen. Mexikanskt med refried beans, carnitas, pulled pork och kycklinggryta. Majs, ost, mangosalsa och en massa annat gott tillsammans med fina vänner. En fantastisk kväll.

Och jag hade mina gladskor på mig. De står för något särskilt för mig, en botten, rötter, att tro på sig själv. Att bottna. Jag läser Malin Berghagens andra yogabok och faller mycket tillbaka på hennes ord i mina egna tankar. Att yoga handlar om så mycket mer än det fysiska utövandet. De tankarna tar jag med mig in i augusti.

Girlang med bjällror

* * *

Inte så mycket pysslat i sommar. Men det finns en höst att måla och sy på också. Det här är en av få saker jag skapat mer än temporärt i sommar. Det var roligt att låta fingrarna jobba.

Tycker om kontrasten mellan blanka bjällror, synliga sömmar och både mjuk fleece och blankt guldtyg.

En girlang - och present till en liten fin, ny bebis.

Familjetid

* * *

Pausade mellan två firanden och åkte till Markus familj på ön i Skellefteås skärgård. Vatten, vind, sol och stillavarande. Hoppa på stenar, äta gott. Jättemysigt och fint.

Jag och Siri låg i en vindpinad solstol och läste ut boken "Våffelhjärtat" av Maria Parr. Det var länge sedan jag skrattade så mycket när jag läste en bok, men den innehåller också en hel del sorgligheter. En perfekt barnbok, skulle jag säga. Rekommenderas varmt.

Det är redan fredag, och jag och Siri skall ge oss ut på jakt efter pintobönor.

För mig

* * *

I dag fyller han som jag älskar år. Och jag får en sådan tacksamhetskänsla inomi.

Att jag får dela mitt liv med honom. Att vi har varandra. Att vi får fira.

Jag har varit med i hans tjugo, hans trettio och nu hans fyrtio.

Det finns många kärleksord att säga och skriva om min man. Om hans sinnelag, hans vackra ögon. Hur vi kompletterar. Om hur fjorton år tillsammans enbart känns som en början. Men på något sätt känns orden som mina. Mina egna - även om vår kärlek är lika universell och speciell som alla andras.

Men för mig är han det finaste som finns.

Artipelag

* * *

Sista heldagen i Stockholm tog vi bilen till skärgården.

Gick efter spångar. Skog och vatten.

Tittade på båtar.

Plockade blåbär och vildhallon. Lyssnade på ljudinstallationer.

Efter ett tag började vi skymta huvudbyggnaden.

Det var nämligen hit, till Artipelag, vi var på väg.

Utflyktsmål med gränsöverskridande konstutställningar, inspirerande aktiviteter och god mat. Vacker arkitektur.

På drygt 10 000 kvadratmeter ryms en stor konsthall och en butik med egna designprodukter samt kafé och restaurang.

Till och med att besöka damrummet var en njutning. En vägg består av berg, som huset är anpassat efter.

Stjärntecken på väg upp till taket.

Uppe på taket finns utsiktsplats och köksträdgård.

Vackert, inspirerande och fint som kontrast till Grönan och folkvimmel.