Recept på adventsgröten

* * *

På önskemål kommer grötreceptet här.

Jag har inte funnit på det själv, utan inspirerades av en Instagrambild.

100 g färsk blomkål

30 g havregryn (knappt en deciliter)

lite vaniljpulver

1 tsk stevia eller honung

lite saffran

osvavlade russin

1,5 dl valfri mjölk

2 äggvitor

1. Börja med att mixa blomkålen i en matberedare, så att du får "blomkålsmjöl".

2. Blanda blomkålsmjölet med havregryn, vaniljpulver, stevia, saffran, russin och mjölk. Låt puttra några minuter. 

3. Tillsätt äggvitorna under omrörning och låt puttra ytterligare tre till fyra minuter.

Som topping mixade jag lika delar keso och kesella tillsammans med kanel, stevia och vaniljpulver och serverade tillsammans med clementin och mer kanel på toppen.

En blixt, och sedan hem

* * *

Längst ner på min gata och jag cyklar och jag ser ett starkare ljussken.

En stjärna som faller?

Jag håller andan och skyndar att önska. Blundar hårt.

En blixt mellan revbenen.

När jag trampar vidare mot mitt hem,

förvånas jag

och oförvånas jag

över vad jag önskat,

instinktivt. 

Kraften.

Det var kanske naivt, kan jag känna i efterhand.

Att tro att jag skulle få ett svart-på-vitt-besked. Att jag skulle få ett slut, att jag skulle få sörja ordentligt för att gå vidare. 

Men jag vajar vidare i mitt-emellan-land.

För det allra mesta går det bra. Jag väljer att skapa mitt fina liv varje dag.

Ändå kan kraften i min önskan ta andan ur mig.

Speciellt när jag inte är beredd.

En gång sa en vän till mig att hon sparade alla mina föräldrakrönikor, klippte ur dem och la i låda.

Men hon kunde inte förmå sig läsa dem, det gjorde för ont.

Jag tänker ofta på det. Smärtan, kärlekshandlingen.

I dag följer jag en bloggare jag bara känner via just hennes ord och bilder på nätet.

Efter flera missfall är hon nu gravid. Och det går ett il av ondhet inom mig varje gång jag ser och läser.

Inte så att jag inte klarar av det. Inte så att jag missunnar.

Men ett il för mig.

För mig som inte verkar bli mamma mer.

En stund jag gör till min

* * *

När jag inte längre behövde åka hem för att se till vår sammetsögda hund på lunchen tänkte jag göra om mina dagsrutiner.

Ta med en rest, stanna på jobbet. Kanske ta en promenad istället.

Men jag har kommit underfund med att jag behöver stillheten. Den bleka tystnaden hemma. Jag och elementet i köket som knäpper lite. Tankarna som hinner ifatt, som en meditation vid köksbordet.

Kokar en skål med adventsgröt av havregryn, rå blomkål, saffran, russin och äggvita. Äter med kesella och clementin och pudrar över massor av kanel.

En liten stund av ensamhet, som jag värdesätter.

Och har behov av.

Explodera

* * *

Skriver om filmen "Förr eller senare exploderar jag" i tidningen. När jag såg bioreklam för den tänkte jag att jag aldrig i livet skulle se den. Men sett den har jag, och den berörde mig sådär innerligt.

Skriver också om skägg på olika sätt. Historia, kultur, att skägget verkar vara en slags frizon för att både känna på och kommentera hur man vill. Ett jätteroligt jobb att göra.

I morgon lever jag mig in i nästa ämne som handlar om något helt annat.

Mellan film och skägg och nästa reportage har jag haft en helg med bio (fast filmen slutade fungera tio minuter innan slutet), vegetarisk favoritgryta, sovmorgnar, träning i gymmet på jobbet där Siri följde med och där vi avrundade med varm choklad och pingis. Jag har testat spel inför årliga speltestet i tidningen med god hjälp av familj och farfar, som varit här på middag.

Jag har också gungat framför brasan i vår hängstol med en hälsa-på-hund i famnen.

En finhelg, som gör mig varm i magen.

Nu återstår te och tv-timme innan bok och säng.

Och det är vitt ute. Vitt och fint.

Julmusik och snö

* * *

Hemmamorgon med det här.

Kaffe, Weeping willows julskiva, vithet utanför.

I går after work med två goda vänner. Ett glas rött under kristallkronorna och några timmars samtal innan jag cyklade hem genom stilla snöfall. Det var en fin kväll, ett skönt avslut på en känslomässig dag. Vet inte om det var mycket som kom ikapp, eller vad som hände, men det överraskade mig och kändes ... sådär. Ibland kan det var så också.

Nu är Siri ute och leker i snön med grannflickan, jag tankar in bilder och tänker på ett syprojekt. Och så helgens begivenhet med bio och godis.

Helg och landa i familjens mjuka famn. Kanske precis vad som behövs.

Kylan

* * *

Frosten.
Minusgraderna.
Stelnade fingrar, krumfrusna tår.

Folk välkomnar kylan, nu blir det äntligen snö och ljust och fint, säger de.

Själv känner jag hur livet krymper, tar många gånger hellre dimma, regn och lite mildare väder.

Folk pratar om att det känns kallt nu ~ innan man vant sig.
Men jag vet, jag vänjer mig aldrig. Fast vackert kan jag nog tycka att det är.

Varje dag jag kommer hem från jobbet och vet att jag inte behöver gå ut mer är en vinst.

Och nu sitter jag här och ska inte gå ut mer. Jag är varmduschad och har bara kvar att dricka yogite och se ett avsnitt Homeland innan jag har natt.

Elfte i elfte

* * *

Dålig upplösning, men kanske den vackraste bilden jag tagit.

Min familj. Den där lilla pajsaren i mitten. Stora, trygga Hemi i sängen (som vanligt) och min man. Den trygga armen om hans flickor, tennarmbandet.

Den här bilden är så mycket kärlek för mig och jag kan höra hur Hemi muttrade lite när alla skulle trängas kringom henne.

Nu finns hon inte med oss längre, hundtanten vår.

Novemberbarnet, född den elfte i elfte, en vargakall vinter.

I dag skulle hon ha fyllt tolv. Och hon fattas oss. Varje dag fattas hon oss.

Tjuvbio, snart

* * *

Har varit på skolan i dag och pratat kring skrivande och mina texter. Visat och svarat på funderingar kring reportage jag skrivit tidigare. Det är stor skillnad på att ge feedback till andra och att blotta en del av sig själv.

Svårare att fånga in känslan efteråt.

Gav det verkligen något till studenterna? Självkritisk idag, tydligen.

Åkte för att hämta Siri tidigare än vanligt och gjorde ett ärende till leksaksbutiken som jag lovat efter att vi letat igenom de allra flesta kartongerna i garaget efter en docka vi inte fann. Så nu bor plastbebisen Stefan med oss, han har fått säng och sängkläder här hemma och sover nu nedbäddad i köket. Jag har order att kolla till honom innan jag själv går och sover.

Så fortsätter vardagslunken. Jag funderar kring en text, och en intervju. Och längtar som tusan till helgen, då vi ska se "Tjuvarnas jul" på bio.

After work med vänner, och så lördagsbio på det.

Två fina att se fram emot, och ännu är det bara tisdag.

Måndag

* * *

Helg med kick off på jobbet. Lagtävlingar som innefattade rockring, pil och filmskapande samt en middag på lokal och vidare in i natten.

Däremellan hann vi också halvlära oss att jonglera med en magiker.

Cyklade hem vid halv två på natten, gjorde en knäckemacka med ost och gick sedan och la mig i ett tomt hus. Det händer sällan och är en ovan känsla. Siri, som sov hos mormor, hade lämnat ett fint brev till mig på huvudkudden. Ett genomtänkt i flera dimensioner. Det gjorde mig glad.

En timme senare kom Markus från sin jobbfest i Luleå.

Därpå var söndagen rätt skönt trött. Vi firade pappor och åt thaimat och hade borstat tänderna före tio om kvällen.

Så var det måndag igen. Jag gör den sista intervjun i en slags trestegsraket, kokar havregrynsgröt tillsammans med rå blomkål och saffran samt äggvitor till lunch och får adventskänsla. Jag äter upp de sista av våra torkade gårdsäpplen till kaffet innan jag jobbar vidare med en text.

Äter carbonara med broccoli och sallad, åker med Siri till baletten och sitter och läser min bok under tiden. Yogar henne till sömns och känner mig glad för en fin helg och en helt vardaglig måndag.

I morgon skall jag på hälsokontroll via jobbet, och så skall jag tala om mina egna texter och mitt skrivande för studenter. Det känns ... som lite pirr, men bra.

Fina detaljer

* * *

Bläddrar i en annonsprodukt från Hemtex och finner dessa finsaker. Kanske blir en sväng på lunchen för att titta på tygklädda boxar och en stjärngirlang.

Skulle vara fina på nya hyllorna i vardagsrummet.

Bilder till farmor i Thailand

* * *

Det kom en hund på besök i vårt hus i dag. 

Jag blev genast förälskad i den.

Vi skickar en extra stor hälsning till farmor i Thailand och tänker att hon blir glad av att se vår nya vovve.

Recept / Saffranscheesecake

* * *

Här kommer receptet på cheesecaken med adventssmak som jag bakade tidigare i veckan (då på glutenfria pepparkakor).

Botten:

70 g smör

175 g pepparkakor

Fyllning:

1 kuvert saffran

1 sockerbit

500 g kesella

1 dl strösocker
4 ägg

Dekoration:

Fikon eller passionsfrukt

lingon

1. Botten: Sätt ugnen på 200 grader. Smält smöret. Krossa pepparkakorna, gärna i en matberedare. Blanda smör och pepparkakssmulor.

2. Kläm fast ett bakplåtspapper i en form med avtagbar kant, cirka 24 cm i diameter. Smörj formen.

3. Fördela pepparkaksbotten i formen, tryck till med handen och låt stå kallt i 30 minuter.

4. Fyllning: Stöt saffran med en sockerbit. Rör ihop kesella, saffran och strösocker. Vispa ner ett ägg i taget och häll smeten i formen. Grädda i nedre delen av ugnen i cirka 30 minuter. Ta ut och låt svalna.

5. Placera kakan i kylen och låt stå och stelna i cirka tre timmar. Garnera med fikon eller passionsfrukter och lingon. Lingonen blir en jättegod smakbrytning mot kakan. Servera med lättvispad grädde och hallon.

Ursprungsreceptet (som jag modifierat lite) fann jag i senaste numret av Lantliv.

Min kväll

* * *

Dubbelt upp med bokklubbar i veckan. Mysigt att ses och prata några timmar, högt och lågt. Skratt och allvar, sådär vardagsfint landar det i hjärtat.

Igår åt vi proteinbollar, torkade äpplen, melon och vindruvor. I dag smög jag in advent i huset med pepparkakscheesecake med saffransfyllning plus lättvispad grädde och hallon.

Och imorgon är det fredag igen. Inte klokt vad tiden går.

Guld och grått

* * *

Taxklackar i guld och ulltofflor mot grått.

Spår av mina familjemedlemmar.

Dotter och man. Liten, vars hand i min om morgnarna blir allt större. Stor, som är på jobbet nu - men som sitter i soffan och dricker te och frågar om min dag på bara en stund.

Vardagsliv och familjeliv. En lunch med en vän. Just nu är det allt som behövs.

Så förbereder jag för dubbla bokklubbar här hemma. Märta Tikkanens och Majgull Axelssons ord ska diskuteras, nya böcker presenteras. Och så en och annan kopp te, vindruvor och lite fika.

Så går en veckostart. Helt vanlig och alldeles fin.

Presenter vi fått ge

* * *

Här är några presenter vi fått ge bort på sistone.

Först en hemgjord drömfångare. Min svärmor har nämligen åkt för att jobba i Thailand i sex månader. För att skicka med henne något kärleksfullt på resan och för att samtidigt berätta för henne hur mycket vi bryr oss och hur vi inspireras av henne och tycker att hon är modig ville vi skapa något för henne att ta med.

Något lätt och litet, med mening.

Så såg jag dessa hemgjorda drömfångare i senaste numret av Family living, och då visste jag.

En gammal spetsduk, en broderiram och så fjädrar (påskpynt) och träpärlor vi hade hemma.

Jag tycker om den, och när tillfälle finns ska jag göra några att ha här hemma också.

Sedan denna burk med alkohol till en vän som fyllde år.

Mest tilltalades vi såklart av formen och etiketten. Den blev uppskattad också.

Och så ett doftljus, handgjort i Piteå. Av ekologiskt rapsvax med eteriska oljor. Inga konstigheter, bara rena produkter och ett ljus som brinner hela vägen ut i kanterna utan att det blir en sådan "tunnel".

Istället för klassisk veke, en träveke som sprakar lite när man tänder.

Jag fick också en present kan man säga, medan de två nedersta paketen öppnades fick jag hålla i en liten glad guldklimpsbebis med röda kinder.

Vinst - vinst, på bästa sätt.

Chokladhelg

* * *

Helglunk med en dags extra lyxledighet.

I mörkret tog vi en biltur och tittade efter tända pumpaansikten och körde förbi kyrkogården som glittrade. Siri sa att det såg ut som en stjärnhimmel på jorden.

Sprättar, syr, grattisfikar hos vänner och äter proteinglass med chokladsmak. Toppar med jordnötter, steviasötad choklad och peanut buttercups i Questbars sockerfria variant.

Och så kaffe. En helg med massa kaffe.

Snart tar vi tapaskväll framför tv:n. Speciellt en rödbets- och valnötssallad från delidisken ser jag fram emot att testa. Och så starka, marinerade räkor och ett avsnitt Boardwalk empire och kvällen är i hamn.