Hej då Piteå

Det har varit så roligt att vara hemma i helgen, även om det har varit mycket jobb med huset. Men nu är det klart. Städat, undanplockat och kontraktet är skrivet. Vi har till och med träffat mannen som ska bo i vårt hus, han kändes trevlig och sund.

Har också hunnit med en vinkväll hos fru Engström i Blåsmark (bara ett tredjedels vinglas för min del, men ändå ...). Väldigt trevligt att träffa mina kära vänner och surra!

Känns lite sorgesamt att åka till Umeå igen, men ändå helt hanterbart. Mamma följer dessutom med och ska bo hos oss några dagar, så det blir väl en del cafébesök skulle jag tro.

Men nog är det Piteå som är hemma för min del. Vi har det så fint hos svärföräldrarna på Trossgatan. Egentligen är det fantastiskt - man träffar sin (förhoppningsvis) livspartner och får en familj på köpet.

Husuthyrningen ...

Jag börjar bli lite matt på alla önskemål. Det är ett hus vi hyr ut, inte hotellrum. Det ska vara handdukar och bäddat och nu finns krav på en säng så att frun till hyresgästen kan komma och hälsa på. En 1.20:s kan vi nog erbjuda, men att köpa en dubbelsäng för det kommer inte på fråga ...

Skönt att det är fixat.

Nu väntar jag bara på Markus så vi kan börja åka hemåt!

Lite irriterad

Mina tankar snurrar fortfarande kring husuthyrningen. Nu för vi diskussioner med Det Stora Företaget i Piteå. De vill hyra vårt hus och inhysa en person där, men maxhyran de säger sig betala för en person är 4 500 kronor i månaden. Då hyr de alltså ett komplett möblerat hus och deras krav är att motorvärmare, snöskottning och sängklädestvättning ska ingå. Med tanke på räntor, elförbrukning och slitage tycker jag att 4 500 är lite för lite. Eller för att prata klarspråk - jag tycker det är snålt.

Tjuvtitt

Så här skönt mår Siri i bärschalen när man viker upp tyget och kikar ner. Bara där sover hon alltid med öppen mun.

Stjärntecken: lejon

En månad är hon idag, vår dotter.

Halva dagen till ära fick hon ha på sig sin fina lejonbody - lejon är nämligen hennes stjärntecken.

Om ni undrar varför hon bara hade den halva dagen kan jag meddela att en liten kissolycka från Siris sida gjorde en fortsatt användning omöjlig.

(Och ja, Gertrud, om du undrar: den rara kragen med rosa detaljer som en gång prydde lejonbodyn har fått stryka på foten.)

Reflektion

Jag kan medge att när jag, Hemi och Siri går ut på vår förmiddagspromenad är jag inte världens mest välmatchade klädmässigt. Jag är glad om jag hunnit borsta tänderna.

Men mamman som sköt barnvagn framför oss idag hade en ännu skummare klädkombination: hon bar ballerinaskor, kort kjol - och lång vintertäckjacka ...

Nattbryderier

Uj uj uj vad jag har tyckt synd om mig själv i natt. Feberfrossa och ont i benhinnorna och handleder och fotleder och fingrar och ...

Och så den där förbaskade nacken. Dock ingen nackspärr, bara väldigt ont. När jag inte kunde sova låg jag och fantiserade om att jag hittat en naprapat i Umeå som ville hjälpa mig. Men jag fick inte ihop hur jag skulle kunna hålla Siri och samtidigt få behandling - dessutom vill inte naprapater knäcka i en kropp som nyss varit gravid (och att ligga på mage på en massagebänk är dessutom helt uteslutet med tanke på brösten).

Vilken tur att jag inte behövade bekymra mig om det när morgonen kom!

Kärra sökes

Eftersom Hemi åker i bilens kombiutrymme ryms bara underredet till barnvagnen där och vi måste ha själva liggdelen i baksätet. Det betyder att vi är fullastade redan där när vi ska hem till Piteå.

Därför tänkte vi att vi kanske skulle fixa en lånevagn att begagna oss av när vi är i Piteå. Ringde till Emma för att fråga om de hade kvar sin gamla, men tydligen hade någon trevlig grannkatt passat på att kissa i den.

Någon som vet någon som har en gammal kärra att låna ut? Som inte luktar kattpiss.

Dagen i dag

Nackspärren är på väg och jag misstänker att jag har feber (vi har glömt termometern i Piteå). Tyckte så synd om mig själv att jag invigde badkaret (egentligen får man ju inte bada på 6 till 8 veckor efter man fött barn).

Siri har sovit sedan halv två i eftermiddags, med paus för ett matstopp och ett bad i handfatet. Men trots att hon sovit så mycket idag hoppas jag på en lugn natt och morgondag - för min skull ...

För övrigt har jag shoppat jeans och hälsat på syrran som bor ett stenkast bort. Hon bjöd på vegansk mat. Sedan gick jag hem och åt pasta med karré. Mums!

SM i att vara ofräsch

Vi ska ut på söndagspromenad. Har precis fått på oss skorna och Hemi kopplet. Blöjor, telefoner och bajspåsar är med. Nyckeln återfunnen. Då bajsar Siri. Blöjbyte och bodybyte eftersom den luktar kräks. Ned i vagnen igen. Siri skriker, vill äta.

Jag ger Siri mat medan Markus och Hemi går med soporna. Siri äter och äter. Släpper sedan taget. Det sprutar bröstmjölk. På mina byxor. På huvtröjan. På Siris nytvättade body. Det rinner efter magen.

Jag ids inte byta om, varken på mig själv eller på lillan. Istället går vi ut. Långt går vi. Det blir varmt. Och det blir ännu varmare. Svetten rinner innan vi är hemma.

Men nu har jag duschat, fikat och druckit tretår.

Dagens finaste gatunamn: Hemvägen.

Lilla biet och stora humlan

Oj vilket kaffe

Det är en bra dag idag. Soligt, blåsigt och lagom varmt.

Vi har varit på stan och druckit kaffe med Markus yngsta bror Martin. Äntligen har vi prövat Costas caffe latte. Han är prisbelönt för sin latte och jag kan säga att han var väl värd priset. Det är nog den godaste latte jag någonsin druckit. Så kom och hälsa på i Umeå så får ni också smaka! Lätt värt resan ; )

Siri har på sig bodyn hon fick av Sanna - svart och orangerandig. Hon är fin som ett bi och jag tror jag är extra kär i henne idag.

Ikväll blir det film - och godis!

Fina vänner

Mötte brevbäraren efter morgonpromenaden och fick ett personligt brev i handen. Som alla andra älskar jag personliga brev, men är dålig på att skicka dem själv. Har också haft dålig utdelning, de två senaste jag skrev (till två gamla, goda vänner) där jag berättade att jag var gravid har jag inte ens fått svar på.

Anyway, helgen vi kommer hem till Piteå ska ägnas åt ett väldigt efterlängtat frisörbesök och åt husstädning. Det är dags att tömma sommarblommorna och ta med vinterkläder til Umeå. Men lördag kväll tackar jag givetvis ja till inbjudan om jag fick med posten idag.

Jag är så glad över mina fina vänner, som hör av sig fast jag varit kass på att göra detsamma på sista tiden. Som ringer, skickar brev, skriver kommentarer på bloggen. Som tänker på mig.

Ni ska veta att jag tänker på er med.

Nackträning

Studentsportardag på universitetet, men istället för att sporta med sina medstudenter sportade Markus in till stan med mig, Hemi och Siri. Vi har spanat på folk, köpt kaffe och mackor på ett café (prisbelönt för sitt goda kaffe!) och fikat i en park.

Som synes på bilden har också Siri haft ett träningspass på pappas bröst. Hon har haft en kämpig eftermiddag med magont, men nu är lugnet återställt på Gluntens väg. Frågan är bara om jag ska pröva sluta med mjölkprodukter för att se om det blir bättre?

Kärleken till ett barn

När vi åt middag hos mamma förra veckan pratade vi om kärleken till våra barn. Hon frågade om jag, före jag själv fick barn, kunnat ana att man kan älska någon så mycket. Jag minns inte exakt vad jag svarade, men såhär formulerar jag mig idag:

Skillnaden mellan att älska Siri och att älska Markus eller någon av mina närmaste vänner är den att kärleken till Siri är självklar. Den fanns på en gång. Kanske till viss del när hon låg i magen, men sedan sekunden hon landade på mitt bröst så Älskade jag henne. Skillnanden ligger i att det inte är en känsla som byggts upp med timmar av samtal, promenader, musiklyssnande... en känsla som på något sätt växt fram i ömsesidigt förtroende och "förtjänats".

Det förundras jag över idag, att kärlek och älska kan finnas på en gång.

Sedan kommer jag säkert att instämma i det mamma sa. Att kärleken till ens barn överskrider alla andra kärleksgränser. Men det är nog en insikt som kommer att växa med tiden.

Kom ihåg påminnaren

Min nya amningsbh har en funktion jag inte visste fanns förrän jag köpte den igår. Den har en bröstpåminnare. Låt mig förklara: mellan brösten sitter ett band och på bandet sitter en liten rosa plastplopp. Plastploppen kan man dra, antingen mot höger eller vänster bröst. Detta för att man ska veta vilket bröst man ammade ur sist.

Men med den nya uppfinningen har ett nytt problem uppstått: hur ska man komma ihåg att dra plastploppen mot rätt bröst? Hur ska man komma ihåg påminnaren?

På promenad

Nej, jag har inte riktigt hunnit landa och samla tankarna. Men i mig känns det ändå skönt att vara på plats. Att det bara är vi - jag, Markus, Hemi och Siri. Att det är lugnt och fridfullt en stund.

Idag har vi varit på eftermiddagspromenad efter älven. Till helgen stannar vi här i Umeå och bara umgås. Men helger efter det kommer vi hem.

Prickigt och randigt

Siri växer. 4,2 kilo väger lilla damen nuförtiden. Annat nytt på bebisfronten är att Markus hittat en broschyr på en mamma- och barnyogakurs som jag gärna vill gå - samt att jag gjort ett fantastiskt inköp. Numera är bärschalen min och Siris bästa vän. Jag är så glad att jag köpte den.

Detta kommer kanske att låta som en reklamtext, men jag är frälst. Av Babybjörnen fick jag ont i axlarna efter bara några minuter, men av bärschalen har jag hittills aldrig fått ont. Dessutom är det mycket bättre för barnen att bli burna i en sådan, ryggraden avlastas och direkt jag lägger i Siri i den så somnar hon. Som expiditen som visade mig hur man knyter den för spädbarn sa: "Det är nästan som att vara gravid igen". Fast bättre, för nu behöver man bara glänta på tyget för att kunna kika in på den bedårande varelsen som myser därinne.

För ett år sedan

För precis ett år sedan hade Markus precis börjat skolan i Umeå. Då bodde han i Holmsund hos hans föräldrars goda vänner. Jag var med här de första dagarna. Ikväll är vi tillbaka på brottsplatsen. Men förutsättningarna är rätt annorlunda nu, motför förra hösten.

Nu är hela familjen samlad, och vi har avnjutit en fantastiskt god middag. Och jag är inte bara och hälsar på. Vi är här tillsammans. På riktigt. Det känns faktiskt väldigt bra.

Mot Umeå

Dagen började vid sexsnåret, tror jag, med att Humlan stod och gnällde vid sängen. Hon ville antagligen ha en bättre plats. Markus vaknade och kunde inte somna om, så han har varit vaken ett bra tag. Själv har jag precis masat mig upp och nu åker vi till Umeå. Ska bara förbi Ankarskatavägen och tömma kyl och frys.

Gårdagen var jobbig med packning. Att Siri skulle vara i famnen och att Hemi var nervös att bli lämnad gjorde inte projektet lättare.

Men nu är vi på väg. Vi ses om några dagar. I Umeå.