måndag, oktober 08, 2007

Siri Bäver slår till - igen och igen

Scen från imorse:

Jag står och klär på mig, Siri leker i toaletten en meter bort. Lagom till att jag snörar på mig skorna kommer hon utkrypande. Det ser ut som om hon har något i munnen. När jag tittar närmare ser jag att läpparna och huden runt omkring har antagit en blå nyans. Smurfblå, skulle man kunna säga.

Vad har jag som är blått i badrummet? Tänka tänka. Smurfblått, dessutom!

Kikar in - och ser en bortglömd badbomd från Lush ligga på förvaringskorgen. Det är en bit borta från den och området runt omkring är blött. Så visst, lilla Siri Bäver har tagit sig en tugga.

Förövrigt har hon börjat gnaga på sin egen sängkant när hon vaknar. Sex bitspår stoltserar hon med hittills. Men jag har fått rapporter om att en farbror till henne bävrat sönder en skinnfåtölj. Vojne vojne.

3 kommentarer:

Flingan sa...

Som vanligt när jag möter en person där jag inte väntade det så får jag hjärnsläpp.( Idag stötte vi på varandra när du var på jobb på Strömnäs förskola). Jag tycker om dina ord och har velat säga/skriva det länge, men aldrig kommit mig för. Tillfället var väl alldeles ypperligt att tala om det , men hjärnsläpp som vanligt.
Jag tycker vi är alldeles för dåliga på att ge beröm till någon vi tycker gör någonting bra; så här kommer ett från mig: Jag tycker att du är duktig på att skriva och jag gillar det och läser bloggen så ofta jag kan .
Tack för alla småglimtar in i ditt krypin.( lång kommentar, förlåt!)

Annas resa sa...

Hej!
Jag dristade mig till att länka till dig från min blogg idag. Hoppas att det var ok?!
Hälsningar,
Anna

Mari sa...

Långa kommentarer gillas minst lika mycket som korta!
Jag instämmer för övrigt till fullo i ditt resonemang kring beröm, ofta stannar tankarna i huvudet. Det BORDE ju vara så lätt att låta dem trilla över läpparna. Hur som helst tycker jag att mötet med dig var positivt. Jag blev då glad i alla fall. Men tack för att du tog dig tid att formulera dig i ord. Och förresten, vad söta tjejerna blev på förstasidan! Vad sa hon själv?

Anna, det dristade du dig rätt i. Ha det gott!