söndag, januari 08, 2006

Omtanke, kallas det visst

Sedan Markus kom hem från Umeå några dagar före julafton har jag varit mindre ledsen. Som om allt fallit på plats och bara är.

Det har varit många fina dagar och det är en hel vecka kvar innan vardagen på skilda håll börjar om igen. Jag kan inte påstå att jag gruvar. Vi har det alldeles för bra för att jag ska ödsla tiden på att gruva.

Konstaterar bara att det är så fantastiskt att ha honom hemma. Någon som sjunger på övervåningen. Som ställer in mina skor på toalettgolvet för att de ska bli riktigt varma innan vi går på promenad.

Inga kommentarer: