... och nej det beror inte på att Markus åkt till Umeå, utan på att vi sovit utan vårt hundbarn Hemi i natt. Vi hälsade nämligen på mamma i går kväll och eftesom Hemi ändå är dagbarn där i dag när jag jobbar så var det enklast att hon fick stanna över natten.Och som ni vet. Hunden sover i sängen med oss. Alltid. Under täcket.
Jag gick och la mig före Mackan. Det första jag såg var Hemis röda pipboll (med före detta pipfunktion) som hon sov med under hakan natten före. Så kom Markus. Kurade ihop mig bredvid honom medan han läste, något som i vanliga fall är omöjligt då Hemi ligger mellan oss. Mysigt, absolut. Men jag har vaknat flera gånger i natt av att sängen är stor som ett hav.
Vänta bara till vi ska till Umeå och klämma ihop oss i en 1,05 bred säng, två vuxna och en hund på gissningsvis 43 kilo ... Då kommer jag på allvar att längta efter en säng stor som ett hav.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar